Avslaget har nu ändrat färg till mörkare rött eller brunt, och det är för att blodet som kommer är koagulerat. Det är en del av läkningsprocessen och helt normalt.
Att vara uppmärksam på är ökad blödning, smärta långt ned i magen, feber eller att avslaget luktar starkt/illa. Dessa kan vara tecken på infektion, och om du upplever några symtom på infektion ska du vända dig till gyn-akuten eller en gynekologisk mottagning. Den barnmorskemottagning du gick på kan också hjälpa dig med var du kan få hjälp, men du bör söka vård så snabbt som möjligt och därför hänvisas du ofta till en akutmottagning.
Om du överanstränger dig kan du få en liten blödning eller att avslaget får en mer klarröd färg. Det är en färsk blödning på nytt och kan vara ett tecken på att såret efter moderkakan har börjat blöda igen. Det är inte farligt men ett tecken på att du bör ta det lite lugnare. Tänk på att vila och successivt öka aktivitetsnivån i den takt som känns bra för dig. Känner du dig osäker, eller om blödningen inte avstannar bör du kontakta vården. Om blödningen däremot är riklig bör du söka vård, då kan du behöva läkemedel som hjälper livmodern att dra ihop sig ytterligare.
Hur mår du?
Har känslorna kanske stabiliserats nu eller känns det värre? Får du sömn? Har du någon att prata med om dina upplevelser och känslor? Känslan av nedstämdhet eller att inte räcka till upplever många nyblivna föräldrar.
Det kan kännas som att tankarna är svåra att sätta ord på men försök prata om dina tankar med närstående för att få stöd av din omgivning. Om du känner att det inte har blivit lättare kan det vara så att du drabbats av post-partum depression och då behöver du hjälp.
Post-partum depression drabbar ungefär 15 % av alla nyblivna mammor och om du drabbats av detta kan du uppleva svårigheter att känna glädje, ha sömnproblem, svårigheter att koncentrera sig, skuldkänslor, hopplöshet, humörsvängningar, ångest, oro, panik, ökad eller minskad aptit, orkeslöshet, önskan att isolera dig, tankar om att skada dig själv eller andra. Det här är en psykiatrisk diagnos och inget du ska försöka eller kan klara av själv.
Drabbas man av detta behövs professionell hjälp, och du kan vända dig till din vårdcentral eller din barnmorskemottagning som kan hjälpa dig att få stöd och behandling.
När barnet är cirka 7 dagar gammalt är det dags att ha sitt första besök på BVC. Där får du också möjlighet att gå med i en mammagrupp eller få kontakt med andra nyblivna föräldrar. BVC kan också hjälpa dig som nybliven mamma om du känner dig nedstämd, så tveka inte att berätta om ditt mående för att få den hjälp du har rätt till att få.
För dig som fött vaginalt
Om du har fått en bristning läker den oftast inom två veckor. Däremot sitter eventuella stygn längre än så och om du upplever att det drar eller svider kan det bero på stygnen. Om de inte besvärar dig så kommer de att lösas upp av kroppen och lossna av sig själva efter ca 2–3 veckor beroende på vilket material som använts. Om suturmaterialet, den tråd som använts om man sytt en eventuell bristning, är av den typen som ska tas bort ska detta göras efter cirka 10 dagar, men det är idag ovanligt att sådant material används.
Om du däremot besväras av stygn som sitter kvar kan du ta kontakt med din barnmorska som kan titta på bristningen och eventuellt ta bort de stygn som inte längre behövs.
För dig som fött med kejsarfödsel
Efter en kejsarfödsel tar det cirka 10 dagar för huden att läka och du kan få höra olika råd kring hur länge ärret ska tejpas. Kom ihåg att den nya huden är svag och kan behöva stöd för att inte tänjas, och att det även behöver skyddas mot sol för att inte mörkna. Tejpa därför om du känner att det känns bekvämt och använd då bred kirurgtejp och tejpa längs ärret. Byt tejpen när den lossnar i kanterna och gör detta i samband med dusch. Om tejpen får mjukas upp av vatten eller duscholja innan den tas bort känns det inte lika obehagligt att byta.
Om kosmetiken är viktig för dig så är rekommendationen att tejpa i 6 veckor. Tänk på att ärrläkning tar tid och det är först efter ungefär 6 månader som man kan se hur ärret kommer att se ut.
För dig som ammar
Brösten spänner ofta mellan amningar, eller när det är dags att amma igen. Det är bra att försöka vara observant på symtom på mjölkstockning, men ibland kan det vara svårt att veta vad som är vad. Spänning i brösten när mjölken rinner till försvinner efter en amning, det gör det inte vid en faktisk mjölkstockning. Vanliga symptom på mjölkstockning är rodnad, smärta eller värmeökning.
För att minska risken för mjölkstockning rekommenderas att amma på barnets signaler och pumpa vid behov. Det kan vara bra att inte pumpa för ofta, om det inte är för att stimulera en låg mjölkproduktion. Ju mer du stimulerar brösten desto mer mjölk produceras, så försök snarare att lätta på trycket om du upplever att brösten spänner och gör ont hela tiden.
Att låta varmt vatten rinna över brösten i duschen kan få spänningar att släppa, eller att prova något som kallas Cottermans grepp. Då placerar du fingertopparna runt bröstvårtan och trycker lätt, för att sedan hålla det trycket tills dess att bröstmjölken rinner ut. Det här görs utan att röra på trycket och på så sätt undviker du att stimulera till ytterligare produktion av bröstmjölk.
Det kan också vara bra att undvika att amma utomhus om det är svalt och undvik drag eller kalla platser. Klä dig gärna så att brösten hålls varma då kyla både kan orsaka och förvärra mjölkstockning. Det finns även flingor på apoteket som heter SPC-flakes, dessa kan du ha på fil eller yoghurt och ska minska risken för mjölkstockning. Om du får besvär med mjölkstockning kan du vända dig till BVC eller en amningsmottagning.
Källa:
- Janson, P.O. & Landgren, B. (red.) (2010). Gynekologi. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
- Kaplan, A. (red.) (2009). Lärobok för barnmorskor. (3., omarb. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
- Myles, M.F., Marshall, J.E. & Raynor, M.D. (red.) (2014). Myles textbook for midwives. (16th edition). Edinburgh: Elsevier.
- Savage S. J. (2020). A Fourth Trimetser Action Plan for Wellness. The Journal of Perinatal Education. Apr 1;29(2):103-112. DOI: 10.1891/J-PE-D-18-00034
- Stewart E. D. & Vigod N. S. (2019). Postpartum Depression: Pathophysiology, Treatment, and Emerging Therapeutics. Annu Rev Med. Jan 27;70:183-196. DOI: 10.1146/annurev-med-041217-011106