AdobeStock 707736666 (1)

Bäckenrelaterad smärta

Preglife

ByPreglife

Vi har valt att samarbeta med experter som har en omfattande erfarenhet för att du ska få så relevant och faktabaserad information som möjligt under din graviditet, efter födseln och de första 2 åren med ditt barn.

Bäckensmärta är vanligt när man väntar barn. Det innebär smärta i bakre bäckenleder (SI-leder) och/eller i främre bäckenleden (symfysen).

Begreppen “foglossning” och “bäckenuppluckring” används fortfarande när man pratar om bäckensmärta, vilket tenderar att skrämma kvinnor i onödan. Du behöver inte oroa dig, det är ingenting som lossnar eller går sönder.

Ingenting går sönder

Även om bäckensmärta kan vara obehagligt och göra väldigt ont kan det vara skönt att veta att ingenting går sönder. Inte heller är smärtan i bäckenet farlig. Bäckenlederna har en otroligt stabil konstruktion tillsammans med starka ligament och tillåter enbart någon millimeters rörelse. Därför pratar man nu hellre om graviditetsrelaterad bäckensmärta eller fogsmärta.

Vanligast är att smärtan uppstår mellan graviditetsvecka 12 och 24, men man kan uppleva smärta både tidigare och senare än så. Smärtan varierar ofta under graviditeten. Vissa kvinnor kan uppleva att smärtan minskar när barnet fixerat sig i slutet av graviditeten, då stabiliteten i bäckenet ökat.

Pelvic pain

Symptom på bäckensmärta

Smärtan sitter ofta långt ned på en eller båda sidor i korsryggen eller mitt fram över blygdbenet (symfysen) och kan stråla ut till skinkor, ljumskar, underliv och lår, men aldrig nedanför knät. Smärtan kan alltså upplevas strålande, men också huggande och molande. Den triggas ofta vid ojämn belastning av bäckenet. Det kan vara vid exempelvis enbensstående, raska promenader, trappgång, vändningar i sängen samt förflyttning in eller ut ur en bil. Man kan även uppleva en känsla av låsningar i bäcken/höftregionen samt ha svårt att lyfta benen i liggande och sittande läge.

Bäckensmärta kan göra sig påmind efter aktivitet och successivt under dagen. Graden av symptom skiljer sig mellan olika kvinnor med bäckensmärta. Vissa klarar att lindra sin bäckensmärta enbart genom att göra små förändringar i sin vardag, medan andra får större besvär och kanske behöver kryckor och sjukskrivning.

Varför får man ont?

Redan tidigt under graviditeten frisätts hormonet relaxin, som bland annat har som syfte att mjuka upp kroppens leder och ligament. Detta för att bäckenet ska kunna vidgas under förlossningen och på så sätt underlätta barnets passage. Man tror att relaxin bidrar till en försämrad stabilitet av bäckenet och på så vis ökar risken för smärta. Dock är det inom forskningen fortsatt omtalat hur stor påverkan relaxin egentligen har på uppkomsten av smärta.

Troligen är det inte enbart hormonets påverkan som avgör att en kvinna drabbas av bäckensmärta eller inte. Man tror också att förändrad hållning på grund av växande mage, ökad kroppsvikt, förändrat rörelsemönster, ökade spänningar samt grad av fysisk aktivitet och träning påverkar uppkomsten av smärta.

Behandling

Det finns mycket att göra för att lindra smärtan, men det är inte säkert att den går att bli av med helt och hållet. Sök dig till en fysioterapeut med kompetens inom kvinnohälsa för att få en undersökning och individanpassade råd.

Många kvinnor blir smärtfria ganska direkt efter födseln, medan vissa har kvarstående bäckensmärta även en tid även efter att barnet är fött.

Se över belastning i vardagen

Om du besväras av bäckensmärta kan det vara bra att se över vad som triggar smärtan och i vilka situationer den uppstår. Det betyder inte att du behöver utesluta alla aktiviteter som gör ont, men det kan vara klokt att dra ned lite på takten. Bäckensmärtan triggas ofta av överbelastning. Till exempel, om smärtan uppkommer efter en promenad på 5 km, testa att korta ned turen till 3.5 km. Här får man ofta prova sig fram till vad som funkar utan att överbelasta.

Träning vid bäckensmärta

Rörelse och träning har en bevisad smärtlindrande effekt, men aktiviteten och intensiteten ibland behöva modifieras för att inte trigga igång mer bäckensmärta. Träningens syfte är att göra bäckenet tåligare genom ökad cirkulation, styrka och stabilitet. Ofta kan det hjälpa att förändra smärtsamma övningar genom att göra rörelsen mindre eller minska vikten. Det brukar kännas bättre att hålla bäckenet stabilt under träningen samt vara lite försiktig med övningar ståendes på ett ben eller sådant som innebär mycket sidledsrörelser.

Vissa kvinnor med bäckensmärta har dock för ont för att kunna träna musklerna runt bäckenet. Då handlar träningen istället om att avlasta bäckenet och hitta övningar som bibehåller styrka i övriga delar av kroppen. Då kan sittande övningar upplevas bättre än stående och liggande. Studier visar även att vattenträning kan vara en passande träningsform vid bäckensmärta.

Smärtlindring

Ett väl använt hjälpmedel vid bäckensmärta är det så kallade bäckenbältet. Det är ett elastiskt bälte med kardborreband som används för att stabilisera bäckenet under aktivitet och upplevs för många vara smärtlindrande. Bältet ska sitta långt ned, så att det ger ett tryck över säte och blygdben. Vissa kvinnor blir också hjälpta av akupunktur eller TENS (Transkutan Elektrisk Nervstimulering) som är en metod för att hjälpa kroppens egna smärtlindrande system på traven.

Vad kan jag göra själv?

Börja med att identifiera när du får ont. Därefter minskar du, ber om hjälp, eller tar bort dessa aktiviteter. Du behöver inte undvika sådant som faktiskt fungerar bra, så ta till dig de tips som du anser passar in på dig.

  • Se till att få vilopauser under vardagen, det vill säga kör inte på för hårt om du får ont
  • Sov på sidan med en kudde mellan ben och fötter
  • Använd blockvändning och sidoläge när du ska upp ur sängen
  • Gå med något kortare och långsammare steg
  • Sitt och stå med jämn belastning över bäckenet. Variera position ofta.
  • Sitt ned när du tar på dig kläder och skor
  • Ta det lite lugnare med tunga lyft
  • Minska på enbensövningar i din träning
  • Värmekudde eller varma bad kan vara avslappnande och skönt

Källor:

  • Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling-FYSS 2021. YFA. Rekommendationer om fysisk aktivitet och stillasittande under och efter graviditet.
  • Svahn Ekdahl 2021. Maintenance of physical activity level, functioning and health after non-pharmacological treatment of pelvic girdle pain with either transcutaneous electrical nerve stimulation or acupuncture: a randomised
  • Regberg Lundborg. Balkong Förlag 2017. Gravidkraft - Hälsa genom rörelse och träning
  • Gutke et al. Fysioterapeuterna 2016. Riktlinjer för behandling av patienter med graviditetsrelaterad ländryggs-, och bäckensmärta.
  • Vlemming et al. 2012. The sacroiliac joint: an overview of its anatomy, function and potential clinical implications.
  • Vlemming et al 2008. European guidelines for the diagnosis and treatment of pelvic girdle pain