I denna vecka pratar vi mer om skriket som signalsystem, på temat beteende och känslomässig utveckling. Under de första veckorna i livet skriker barnet på ett särskilt sätt - och det skriket har en viktig funktion. Det mest grundläggande för barnets överlevnad är nämligen att se till att bli omhändertaget. Syftet med det här speciella skriket är därför att se till att någon finns där för att ge barnet värme, närhet, mat och beskydd.
Barnet skriker för att återställa tryggheten
En nyfödds känselsinne är inställt för att barnet ska bli buret i någons famn. När kroppskontakten saknas skriker barnet för att återställa tryggheten. Barnet skriker rytmiskt, i regelbundna intervall. Får barnet vara hud mot hud med någon av föräldrarna lugnas det av ljudet av förälderns andning och lukt och håller lättare sin kroppstemperatur. Kanske är det ljudet av hjärtslagen som känns tryggt? De är ju bekanta redan från tiden i livmodern.
Den här typen av skrik, som kallas separation distress call, hörs även hos däggdjursungar. Man kan alltså tänka sig att barns skrik är en rest från tidernas begynnelse. Även om dagens barn inte föds på savannen omgivna av rovdjur så uppfattar de frånvaron av förälderns varma kropp som ett hot. Och för att vi ska reagera instinktivt på våra barns skrik träffar de oss direkt i den del av hjärnan som signalerar katastrofberedskap. Istället för att ta omvägen över den eftertänksamma, planerande frontalloben svarar vår kropp automatiskt med att skicka blod till centrala muskelgrupper, få hjärtat att slå snabbare, intensifiera andningen och göra oss svettiga. På så sätt verkar naturen vilja hindra oss från att bortse från vårt barns skrik. Vi funderar inte på vad vi ska göra - vi bara rycker in.
Att nyfödda behöver så mycket kroppskontakt är det som brukar förvåna förstagångsföräldrar mest. Kom ihåg att den betyder trygghet och överlevnad för din bebis. Och att den tryggheten är utgångspunkten för all barnets utveckling. Var också trygg med att behovet av ständig kroppskontakt minskar framöver. Till dess brukar den bästa strategin, för den som orkar, vara att låta barnets behov styra.
Upplever du att barnets skrik påverkar dig?
Barns skrik påverkar oss på ett genomgripande sätt. Vi smittas av det och kan känna oss maktlösa och förtvivlade. Ett sätt att koppla på den tänkande hjärnan i de stunderna är att tänka acceptans-tankar som till exempel "mitt älskade lilla barn skriker och varken hen eller jag vet varför. Även om jag inte kan trösta bort det onda så känner hon sig åtminstone inte ensam". Den typen av ”mantran” bidrar till att lugna och kan minska ens frustration genom att flytta syftet med tröstandet från att stoppa barnets skrik till att ge närhet.
Typiska beteenden:
- Signalerar med hjälp av skrik
- Är mer uppmärksam
- Härmar ljud