TRYGG-HANSA Att vänta barn är inte enbart förknippat med glädje, många blivande föräldrar känner oro under graviditeten och inför den stundande förlossningen. Vi bad barnmorskan Karin Norrbrink lista de vanligaste orsakerna till oro samt hur riskerna ser ut.
Missfall En av de absolut vanligaste farhågorna är att få missfall. Det kan vara komplext att skriva om det för å ena sidan vill man inte oroa blivande föräldrar i onödan, men å andra sidan inte heller framställa det som något ovanligt.
– Tyvärr pratar vi för lite om detta, vilket kan göra att det känns som att det är ovanligt när det inträffar. Min erfarenhet är att när kvinnor öppnar upp och pratar med andra om att de fått missfall så märker de att de är långt ifrån ensamma. Det i sig kan ge lättnad och styrka i en annars tuff situation, säger barnmorska Karin Norrbrink.
Ungefär 15-20 % av alla kända graviditeter (där kvinnan alltså vet om att hon väntar barn) slutar med missfall, ca 80% av dem sker innan gravidvecka 12. Risken minskar med 65% när man kommit in i vecka 13. Sker ett missfall efter vecka 16 kallas det för ett sent missfall.
Ju längre tid som gått i en graviditet, desto mer kan man ta reda på vad gäller orsaker, men det vanligaste är att man inte vet varför ett missfall sker.
– Får man mer än tre missfall bör man ta kontakt med sin läkare för att utreda om det kan finnas infektioner eller annat som ligger bakom, säger Karin. På så sätt kan man vara förberedd inför nästa graviditet. Men kom ihåg att långt ifrån alla blödningar är missfall. Det kan vara helt i sin ordning med en blödning, särskilt tidigt i graviditeten.
Sjukdom eller diagnos hos fostret Idag görs stora framsteg inom fosterdiagnostik. Tester och undersökningar som man tidigare genomförde i vecka 18 kan nu göras redan i vecka 12, för att utläsa om fostret har någon avvikelse eller sjukdom. All fosterdiagnostik är frivillig, det är du som väntar barn som bestämmer.
– Funderar du på att göra fosterdiagnostik så se först och främst till att du känner dig trygg i att du vet hur testerna går till och vad man tittar efter. Börja sedan också fundera på vad du vill göra med svaren, rekommenderar Karin.
Du kan känna dig trygg med att du inte behöver vara ensam i att hantera resultatet, bra rådgivning finns att få. Sjukhuset har personal som är speciellt utbildade just för att stötta i hur man kan tänka i dessa situationer. Men det slutgiltiga beslutet ligger hos de blivande föräldrarna.
– Vad gäller alla test och undersökningar, ta ett test och ett svar i taget. Det är ingen mening med att gå händelserna i förväg och oroa sig, menar Karin.
Akut kejsarfödsel Om förlossningen av någon anledning blir utdragen, eller om barnet inte är optimalt placerat för att komma ut vaginalt kan det bli aktuellt med en akut kejsarfödsel. Alla kejsarfödslar som sker efter värkstart eller vattenavgång benämns som akuta, men de är ofta långt ifrån så dramatiska som ordet “akut” får det att låta.
– Även de mer ovanliga omedelbara snitten, som är mer brådskande, är väldigt strukturerade, berättar Karin. Personalen har oerhörd rutin och är mycket duktiga.
I Sverige har vi fortfarande generellt en låg andel kejsarfödslar om man jämför med andra länder.
– Man gör det bara för att underlätta för barnet och mamma, deras hälsa går alltid först.
Stora bristningar Många blivande mammor känner rädsla eller oro för stora bristningar (även kallat ”att spricka”) under förlossningen. Enkelt uttryckt finns det fyra grader när det kommer till bristningar: grad 1-2 är bristningar i ytmuskulaturen. Grad 3-4 är mer komplicerade och behöver sys av en läkare.
– Just bristningar har diskuterats intensivt och oron kretsar ofta kring långvariga men, säger Karin. Det behöver inte vara ödesdigert att diagnostiseras med bristningar, utan det viktiga är hur väl det läker och hur du mår efteråt.
Bristningar är ett område som utvecklats mycket inom förlossningsvården den senaste tiden och statistiken visar en positiv trend.
– Det viktiga är att man hittar bristningarna, därför behöver det inte vara negativt med en hög andel registrerade bristningsdiagnoser. Det kan vittna om att en vårdavdelning är särskilt duktiga på att identifiera dem, vilket är grunden för att få bra behandling.
De flesta scenarion är svåra att påverka som gravid men för bristningar har ändå Karin ett gott råd för hur du kan minska risken.
– Lyssna på barnmorskan. Mycket under graviditeten handlar om att följa dina egna instinkter men precis i slutet av förlossningsskedet ska du lyssna till guidningen från den som ser och kan följa hur vävnaden i underlivet beter sig.
Prematur födsel En prematur födsel innebär att barnet föds för tidigt, innan gravidvecka 37+0. Oftast kan man inte säga exakt orsak till att förlossningen av någon anledning startar för tidigt, men det kan bero på att man får sammandragningar, att fostervattnet går eller att man väntar tvillingar. Det kan också vara komplikationer som exempelvis havandeskapsförgiftning som leder till en tidigare födsel.
– Kommer du över vecka 32 är det väldigt bra, då är redan lungorna klara och barnet kan oftast andas utan hjälp, säger barnmorskan Karin.
Det kan vara en omtumlande upplevelse för föräldrarna att få ett barn för tidigt, men det finns mycket stöd att få och vid en prematur födsel vårdas barnet på sjukhuset neonatalavdelning tills dess att familjen är redo att åka hem. Har man en betald gravidförsäkring får man i många fall ersättning för de dagar som barnet är inskrivet för vård på sjukhus. Det kan vara ett välkommet ekonomiskt tillskott för den extra tid som föräldrarna stannar kvar på sjukhuset med bebisen.
– Jag är otroligt imponerad av den svenska neonatalvården, säger Karin. Om man mot förmodan hamnar där är man i goda händer.
Några sista råd från barnmorskan Slutligen råder barnmorskan Karin alla som väntar barn att komma ihåg att en graviditet är krävande och att du bör tillåta kroppen den vila och omsorg den behöver.
– Följ kostråd och ha en god dialog med din barnmorska. Ordineras du vila och blir sjukskriven, ta det på allvar. Kroppen har bara en viss mängd energi och den måste få utrymme att prioritera graviditeten.
Genom en betald gravidförsäkring kan du få ett starkare skydd som bland annat omfattar sjukdomar och vissa diagnoser för barnet och graviditets- och förlossningskomplikationer för den gravida.
– Annars gäller det bara att få frisk luft, 30 minuters daglig motion och att försöka dra ned på stress, säger Karin. Då kan du känna dig trygg i att du gjort vad du kunnat för att din graviditet och förlossning ska bli så bra som möjligt.
