Din kropp förändras- och påverkas på olika sätt av hormoner när du väntar barn. Förändringen är nödvändig för att barnet i livmodern ska kunna växa och utvecklas. Men den förändrade hormonbalansen kan vara besvärande och påverka dig som blivande mamma på olika sätt.
En del kvinnor känner inte av några besvär alls medan andra har besvär som kommer och går. För en del kvinnor består besvären under hela graviditeten. Här får du en genomgång av de vanligaste symtomen som de flesta kvinnor upplever någon gång under sin graviditet.
Illamående
Illamående är ett mycket vanligt besvär. Det brukar börja någon gång efter den fjärde veckan, när graviditetshormonerna skjuter i höjden. Symtomen är oftast som värst i vecka 7–10 för att sedan klinga av vecka 12–14. En del känner av ett lätt illamående, och då främst på morgonen, medan andra har det riktigt besvärligt och kanske kräks flera gånger varje dag under en tid. Några få fortsätter att må illa och kräkas under hela graviditeten och då kallas det för extremt gravidillamående eller hyperemesis gravidarum. Om man lider av ett extremt gravidillamående och kräks mycket kan man behöva bli inlagd på sjukhus för att få dropp. Prata med din barnmorska eller läkare om du har svåra besvär.
Bra att känna till är att kroppen alltid ser till att barnet får den näring som det behöver för att utvecklas, så du behöver inte oroa dig att barnet påverkas om du kräks.
Det finns inget som garanterat botar illamåendet. Men det finns några husmorsknep som är värda att prova eftersom de har visat sig lindra besvären för många kvinnor:
- Om illamåendet är värst på morgonen så kan det hjälpa att äta något innan du kliver upp
- Ät små portioner ofta
- Undvik starka lukter eftersom de kan förstärka illamåendet
- Du kan prova akupunktur, som är ett alternativ som hjälper för en del
Om du kräks är det viktigt att du ser till att dricka ordentligt för att undvika uttorkning. Ta det också lugnt och försök undvika stress. Fråga alltid din läkare eller barnmorska om råd innan du tar läkemedel mot gravidillamående.
Trötthet
Många kvinnor som väntar barn känner av en trötthet som inte har med sömnbrist att göra. Oftast är den som värst i början av graviditeten, när hormonomställningen är som mest påtaglig. För att orka med vardagen och jobbet under den här perioden kan du behöva planera in vilopauser under dagen.
För vissa kvinnor blir tröttheten i kombination med illamåendet mycket besvärligt. Då kan det vara en tröst att veta att den värsta tröttheten brukar följas av en piggare period under den andra trimestern. Mot slutet av graviditeten beror tröttheten mer på den ökade tyngden från livmodern och att du kanske vaknar ofta under natten. I takt med att magen växer kan det nämligen bli en utmaning att hitta bekväma ställningar att sova i.
Järnbrist kan vara en annan orsak till trötthet. Det kan du behandla genom att ta järntillskott.
Förstoppning
Trög mage och förstoppning är vanliga graviditetsbesvär. Det beror på att tarmen vidgas och arbetar långsammare på grund av graviditetshormonet progesteron. Om du tar järntillskott under graviditeten kan det också orsaka trög mage. En fiberrik kost med mycket grönsaker och fullkorn kan hjälpa, men kom ihåg att dricka mycket vatten till. Motion i form av promenader, vattengympa, yoga eller dans kan hjälpa tarmarna att arbeta bättre.
Halsbränna
Många kvinnor som väntar barn besväras av sura uppstötningar och halsbränna. Det beror på att muskler som vi inte kan styra med vår vilja tappar sin vanliga spänst under en graviditet. Övre magmunnen är en sådan muskel. Den ska hindra surt maginnehåll från att komma upp i halsen. För att undvika eller lindra halsbränna kan du prova att avstå från mycket fet, starkt kryddad eller rökt mat. Minska även på eventuellt kaffeintag och prova att äta mindre mål men äta oftare. Undvik att ligga ner eller böja dig framåt direkt efter en måltid. Det finns även receptfria läkemedel att köpa som kan hjälpa. Prata med din barnmorska om syrareducerande läkemedel som är lämpliga för dig som väntar barn.
Ont i ryggen
När livmodern blir tyngre ökar det belastningen på muskler, leder och ligament, framför allt i ryggen och bäckenet. Många som väntar barn svankar också mer när magen blir större, vilket innebär en extra påfrestning på musklerna i ländryggen. Du kan märka av det som en smärta i ryggen som blir värre under senare delen av graviditeten.
Om du har ryggbesvär kan små vilopauser lindra och göra att du orkar med dagen; att ligga på sidan med benen böjda brukar vara skönt och avlastande, gärna med en kudde mellan knän och fötter. Motion och anpassad träning kan förebygga ryggsmärtor eftersom starka muskler lättare orkar med den ökade belastningen.
Urinvägsbesvär
Kissnödighet och ett behov av att springa på toaletten ofta behöver inte vara ett tecken på att något är fel. Urinproduktionen ökar under graviditeten, och när livmodern växer så trycker den på urinblåsan.
När du väntar barn är risken att drabbas av urinvägsinfektion något högre än annars. En obehandlad infektion kan ge för tidiga sammandragningar och i värsta fall göra så att förlossningen sätter igång för tidigt. Det är därför viktigt att få rätt behandling vid en eventuell infektion. Ta kontakt med din barnmorska eller läkare om du behöver gå och kissa ofta eller om du känner sveda eller smärtor i nedre delen av magen.
Problem med tänderna
Under graviditeten svullnar slemhinnorna i munnen, och salivens egenskaper förändras. Motståndskraften mot bakterieangrepp minskar också, vilket kan göra att du lättare får tandköttsinflammation och hål i tänderna. Ett ökat sötsug och att äta oftare (vilket ofta underlättar illamående) ökar också risken för karies ytterligare. Försök därför att sköta din munhygien ännu mer noggrant när du väntar barn. Använd en tandkräm med fluor, skölj gärna med fluor och glöm inte tandtråden. Under graviditeten kan tandköttet lättare börja blöda när du borstar tänderna. Om du har problem med det så prova att borsta lite försiktigare.
Svullna slemhinnor
Under graviditeten ökar blodmängden i kroppen, vilket gör att slemhinnorna svullnar, blir tjockare och kan börja blöda lättare. Slemhinnorna i näsan, munnen och i underlivet påverkas.
Du kan exempelvis lättare bli täppt i näsan eller blöda näsblod. Om du är täppt i näsan finns det nässpray att köpa som enbart innehåller koksaltlösning, vilka är att föredra framför receptfria avsvällande näsdroppar. De kan nämligen förvärra problemen om de används i över en vecka. Många gravida har besvär i flera månader och därför är koksaltlösning att föredra (de andra dropparna är bra vid en kortare förkylning exempelvis).
Oftast blir svullnaden i näsan värre när du ligger ner, och det är vanligt att snarka mer under graviditeten. Bädda gärna med några extra kuddar om du har problem med att du snarkar.
Ökad svullnad i ben och fötter
Dina ben, fötter och händer kan svullna lättare, vilket beror på att det binds mer vätska i kroppen när du väntar barn. Överskottet samlar sig längst ner på armar och ben. Ju större magen blir, desto svårare kan det bli att få på sig sina skor eller ringen på fingret. Symtomen blir ofta värre efter en lång arbetsdag eller på sommaren när det är varmt ute. Svullnaden minskar om du använder stödstrumpor eller vilar med benen i högläge. Om du använder stödstrumpor är det bra att ta på dem tidigt på morgonen innan vätskan har hunnit samlas i benen.
Flytningar från underlivet
Rikliga flytningar är vanligt under graviditeten och beror på att vävnaderna i slidan blir blodrikare och lättare avger vätska. Flytningen är vitaktig och har ingen speciell lukt. Problem med klåda, sveda eller illaluktande flytningar kan däremot vara ett tecken på en infektion. Om du har sådana symtom bör du ta kontakt med din barnmorska eller läkare.
Sömnproblem
Nattsömnen påverkas ofta i takt med att magen växer, och många kvinnor vaknar ofta på natten och kan uppleva att det tär på krafterna. Det är vanligt att behöva gå upp och kissa flera gånger varje natt, och smärtor i rygg och bäcken kan göra att du behöver byta sovställning några gånger. Att sova på sidan brukar vara det som fungerar bäst. Bädda gärna med många kuddar och se till att ha det tillräckligt svalt i sovrummet. Om nattsömnen påverkas mycket kan du behöva planera in en vilopaus mitt på dagen för att orka med.
Blödningar
Att få en blödning från underlivet tidigt i graviditeten kan skapa oro. Men en mindre blödning behöver inte vara ett tecken på att någonting är fel.
Det finns flera orsaker till blödning under graviditeten, exempelvis svullna slemhinnor, en mer lättblödande livmodertapp, att moderkakan sitter långt ner i livmodern (så kallad föreliggande moderkaka), infektioner i slidan eller missfall. De flesta missfall inträffar före vecka 12, och vissa har inte ens hunnit upptäcka att de väntar barn, utan tolkar blödningen som en vanlig menstruation.
Däremot ska du alltid söka hjälp om du har ont i samband med en blödning eller om det är en större mängd blod. Du bör också söka vård direkt om du blöder från underlivet under den andra halvan av graviditeten.
Åderbråck
Graviditeten innebär en extra belastning på venerna i kroppen, de kärl som ska föra blodet tillbaka till hjärtat. Musklerna i blodkärlen slappnar nämligen av under graviditeten, och då vidgas kärlen, samtidigt som trycket på venerna ökar. En ven som har utvidgat sig extra mycket kallas för ett åderbråck. Åderbråck är vanligast på benen och vaderna, men de förekommer även i underlivet.
Stödstrumpor kan lindra symtomen eftersom de underlättar för blodcirkulationen i kroppen. Att med jämna mellanrum lägga upp benen högt på en stol eller en kudde i soffan förbygger också svullnad och gör att benen känns mindre tunga. Vissa åderbråck försvinner helt efter graviditeten.
Hemorrojder
Hemorrojder är ett vanligt besvär, som kan vara jobbigt men oftast är ofarligt. Symtom på hemorrojder kan vara att det blöder, svider eller kliar runt ändtarmsöppningen. Förstoppning under graviditeten förvärrar ofta symtomen. Tvätta med vatten efter toalettbesök och torka försiktigt. Vid svåra besvär finns det läkemedel som kan lindra smärtan och dämpa klådan, men fråga alltid en läkare om råd innan.
Yrsel
Yrsel är vanligt, särskilt i början av graviditeten eftersom blodtrycket ofta sjunker då. Det beror dels på att blodet späs ut, dels på att hormonet progesteron får kärlväggarna att slappna av. Om du har mycket lågt blodtryck kan du känna dig yr, oftast om du reser dig hastigt eller står upp en längre stund. Om du har en uttalad järnbrist kan det också orsaka yrsel. Då kan det bli bättre om du tar järntillskott. När du ligger på rygg kan du också bli yr och svimfärdig eftersom den tunga livmodern då tynger ner och trycker på ett stort blodkärl som heter vena cava. Det kallas för vena cava-syndrom. Det kan du undvika genom att inte ligga platt på rygg.
Havandeskapsförgiftning
Under den andra halvan av graviditeten stiger blodtrycket igen. Om det går upp för mycket kan det vara ett tecken på havandeskapsförgiftning. Det är inget vanligt gravidbesvär, men det är viktigt att känna till. Om du har havandeskapsförgiftning kan du få något av följande symtom:
- huvudvärk
- synförändringar
- smärta under höger revbensbåge
- illamående och kräkningar
- hastig svullnad i händerna, fötterna eller ansiktet
- allmän sjukdomskänsla.
Havandeskapsförgiftning kallas också för preeklampsi och innebär att du blir överkänslig och reagerar mot partiklar från barnet och moderkakan. Det brukar upptäckas vid en rutinkontroll av blodtrycket. De flesta kvinnor som drabbas av havandeskapsförgiftning får en lindrig form som går att behandla. Men en del kan behöva akut vård på sjukhus. Sök därför vård akut om du får ett eller flera av symtomen ovan.
Hudförändringar
Den elastiska vävnaden i huden påverkas av graviditetshormonerna, och det är vanligt att få rosa, röda eller blåskimrande strimmor i huden när den tänjs ut. De kallas för striae och uppträder oftast på magen, brösten och låren. Strimmorna bleknar efter förlossningen och blir silverskimrande, men de brukar inte försvinna helt. Du kan även få mer pigment i huden under graviditeten, med bruna fläckar på ansiktet och kroppen. Om du solar mycket finns det risk för att de bruna fläckarna ökar, så var försiktig i solen och undvik framför allt att bli bränd.
Källa:
- Myles Textbook for Midwives 16th edition Jayne Marshall Maureen Raynor