Magtarmsjukdomar delas in i två grupper: organiska och funktionella. En organisk sjukdom innebär att man kan påvisa till exempel antikroppar eller inflammation, som vid celiaki (glutenintolerans), IBD (Ulcerös kolit och Morbus Crohn), gastrit och magsår. En så kallad funktionell magtarmsjukdom innebär att man inte hittar något uppenbart fel på tarmen, den fungerar bara inte riktigt som den ska. De två vanligaste funktionella mag-tarmsjukdomarna är IBS och funktionell dyspepsi.
IBS står för Irritable bowel syndrome och kallas även för Colon Irritabile, irriterad tarm, mjölkmage, stressmage eller ballongmage. Cirka 15-20 % av världens befolkning har IBS och 70 % av de som drabbas är kvinnor. Av de som söker vård är 95 % kvinnor, men allt fler män, barn och ungdomar söker numera för besvär relaterade till magen. Stress är en påtaglig faktor och bland de som har IBS är även psykisk ohälsa vanligt.
Varför får man IBS?
Det är vanligt att man haft magproblem länge, ibland så länge man kan minnas. En del får problem under skoltiden, vanligen kopplat till stress. Risken att få IBS ökar dessutom efter en maginfektion och kallas då för PI-IBS (postinfektiös IBS). En del får IBS efter att ha ätit antibiotika, andra efter en längre period av stress.
Ärftlighetsfaktorn vid IBS är cirka 20-30 % och det är inte ovanligt att träffa föräldrar och barn med liknande symptom. Det man vet idag är att man vid IBS har kan ha en motorisk störning i tarmen som innebär att tarmen jobbar för snabbt, för långsamt eller i av- och på-läge. Det kan innebära svårighet att få ut gaserna, de ”bubblar runt” inne i magen. Vi vet att reflexerna i tarmen kan vara förstärkta eller försvagade. Personer med IBS har ofta en ökad smärtkänslighet i tarmen och får fler signaler från magen upp till hjärnan. Man känner helt enkelt av sin mage mer. En obalans i tarmfloran, dysbios, kan också vara en orsak till IBS.
Diagnos
Det finns kriterier för att ställa en IBS-diagnos, vanligen ställs diagnos efter provtagning för laktosintolerans och celiaki. Det är viktigt att utesluta andra sjukdomar, främst för den med alarmsymptom som feber, blod i avföringen, ofrivillig viktnedgång, nattliga besvär och debuterande symptom när man är över 45 år. Dessa symptom är inte förenade med IBS och bör utredas vidare innan behandling.
IBS delas in i tre huvudgrupper: IBS-C (förstoppningsdominerad), IBS-D (diarrédominerad) eller IBS-M (blandad avföring). Det är cirka 30 % i varje diagnosgrupp. Förstoppning definieras som färre än tre tarmtömningar per vecka och diarré som mer än tre lösa avföringar per dag.
Vanliga symptom
De vanligaste symptomen vid IBS är:
- Uppblåsthet
- Smärta eller obehag
- Avföringsrubbningar som diarré, förstoppning eller omväxlande avföring
Andra symptom är:
- Gaser
- Knip
- Buller
- Kramper
Många uppger att de känner sig förstoppade trots dagliga toalettbesök. Vanligen får man då gå flera gånger på toaletten för att känna sig klar. Det kallas ofullständig tarmtömning och drabbar en stor del av alla med IBS, oavsett om man har förstoppnings- eller diarrédominerad IBS.
Vissa upplever att smärtan sitter på höger eller vänster sida precis nedanför revbenen, där tjocktarmen gör två stora krökar. Det är något vanligare med smärta på vänster sida (om man utgår från sig själv). Besvär som hjärtklappning, tryck över bröstet, dubbelslag, oro och ångest kan också förekomma och härledas till tarmen via vagusnerven. Observera att dessa symptom alltid ska utredas av hjärtläkare först och främst. Symptom från övre delen av magtarmkanalen, till exempel reflux, halsbränna och illamående är också vanligt. Det kan hänga samman med IBS, då gaser och uppblåsthet kan ge tryck uppåt, vilket i sin tur påverkar symptomen. En del med IBS upplever också urinträngningar och andra mer diffusa symptom, som sömnproblem, energilöshet och trötthet kan förekomma.
Belly Balance Belly Balance är en digital IBS-behandling som hjälper dig att ta kontroll över din mage. För med information om tjänsten, besök Belly Balances hemsida och ladda ned appen.
Källa:
- 1177.se