TRYGG-HANSA När Jasmine fick höra från förskolan att det var något som inte riktigt stämde med hennes dotter blev hon först upprörd och kände sig anklagad. Hennes underbara, lilla Ida som hon älskade så villkorslöst. Nu i efterhand är Jasmine dock tacksam att Ida redan som 3-åring fick påbörja utredningen för det som senare visade sig vara ADHD.
Den första tiden hemma med Ida noterade Jasmine att hennes dotter var ganska olik sin äldre bror, hon var svårare att få nöjd och hade ett större behov av närhet. Men Jasmine tänkte inte mer på det än så. – Alla barn är olika, har olika sätt att agera, ja, de är olika personer helt enkelt, säger Jasmine.
Det var när förskolan under ett möte uttryckte att någonting inte riktigt stämde som Jasmine började ana oråd. Ida var endast 3 år gammal. – Först blev jag bara upprörd, minns hon. Jag kände mig anklagad när de sa att det var något fel på mitt barn.
Jasmine tog ändå tjuren vid hornen och ringde Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). De fick snabbt en tid. Samma obekväma känsla följde dock med under utredningarna.
– Jag skulle gång på gång berätta om allt som var svårt och jobbigt med Ida. Det är tufft när det är någon som man älskar så mycket. Man vill ju bara berätta om vilken fantastisk människa hon är och vilken fin personlighet hon har!
Utredningarna var breda och man kunde så småningom utesluta autism, men det tycktes finnas en viss överaktivitet. Eftersom man inte alltid kan diagnostisera så unga barn bad BUP Jasmine att höra av sig inför att dottern skulle börja skolan. Förskolan såg ändå till att Ida fick en extra resurs och familjen fick stöttning av omgivningen.
När Ida några år senare började skolan såg Jasmine till att hon fick sin andra utredning och därmed kunde man fastställa diagnosen ADHD. Barn- och ungdomspsykiatrin var tydliga med hur Jasmine kunde söka vårdbidrag för det utökade behovet av omsorg, via Försäkringskassan. Eftersom Jasmine försäkrat båda sina barn redan som spädbarn kunde hon också kontakta Trygg-Hansa, som gav familjen ett större engångsbelopp.
– Vi kunde helt välja själva hur det passade oss att använda denna ersättning för att underlätta vår vardag, säger Jasmine. Det var väldigt bra, eftersom varje familjesituation är unik.
Det var viktigt för Jasmine att Ida faktiskt fick en diagnos. Det underlättade för att sedan kunna se till att hon fick rätt typ av stöd, även om det var en jobbig period. Familjen fick också stöd i form av kurser där de fick träffa andra familjer i liknande situationer, något som i efterhand varit väldigt betydelsefullt.
Ida är idag 12 år och familjen har hittat bra rutiner som ger henne det vardagsupplägg hon mår bra i.
– Vi vet att hon behöver förberedas på saker, att det måste finnas en tydlighet i allt. Samtidigt känns det inte så märkvärdigt för oss, vi har ju inget annat att jämföra med, säger Jasmine.
Hon tillägger:
– Tack vare allt stöd har Ida kunnat blomma ut som den glada flicka hon är, som älskar att ägna sig åt dans och hästar. Och hon har en sån fantastisk energi!
Hur neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som t ex ADHD eller autism bedöms beror på vilket försäkringsvillkor som var gällande när diagnosen första gången visade tecken som konstaterades av läkare.