livi-po-QSAvb9eXvKA-unsplash

Kramp i benen

Preglife

ByPreglife

Vi har valt att samarbeta med experter som har en omfattande erfarenhet för att du ska få så relevant och faktabaserad information som möjligt under din graviditet, efter födseln och de första 2 åren med ditt barn.

Kramper i benen, vaderna eller fötterna är vanligt när du väntar barn. Många upplever dem framför allt på kvällen eller natten och de kan vara både smärtsamma och överraskande.

Även om kramper kan kännas intensiva är de oftast ofarliga – och det finns flera sätt att både förebygga och lindra dem på.

Varför får du kramper när du väntar barn?

  • Ökad belastning på musklerna – när kroppen bär mer vikt förändras belastningen på ben och fötter. Musklerna arbetar annorlunda än tidigare, vilket kan göra dem mer benägna att krampa.
  • Förändrat blodflöde – graviditeten påverkar cirkulationen i kroppen. Blodflödet till benen kan förändras, vilket gör att musklerna lättare reagerar med kramp – särskilt på natten när blodcirkulationen är lugnare.
  • Mer tryck på nerver och kärl – när livmodern växer kan den påverka nerver och blodkärl som går till benen. Det kan öka risken för kramper, framför allt under senare delen av graviditeten.
  • Trötthet och överansträngning – muskler som redan är trötta eller spända kan snabbare dra ihop sig i kramp. Stillasittande, långvarigt stående eller mycket aktivitet kan förvärra besvären.

Vad kan hjälpa vid kramper?

  • Sträck ut musklerna – särskilt före sänggående. Att långsamt stretcha vader och fötter innan du går och lägger dig kan minska risken för nattliga kramper.

  • Håll kroppen i rörelse. Regelbunden träning som promenader, lätt styrketräning eller gravidyoga kan förbättra cirkulationen och göra musklerna mindre benägna att krampa. Ett enkelt vardagstips är att göra tåhävningar medan du borstar tänderna. Det aktiverar vadmusklerna, ökar blodflödet och kan hjälpa till att förebygga kramp – utan att du behöver avsätta extra tid.

  • Drick tillräckligt med vatten. Vätska hjälper musklerna att fungera optimalt. Om kroppen är uttorkad blir musklerna mer känsliga för kramp.

  • Vila när du behöver – men undvik att sitta still för länge. Att hitta balansen mellan aktivitet och återhämtning är viktigt. Långa perioder av stillasittande kan öka risken för kramper.

  • Massera området. Att mjukt massera över vaden kan hjälpa muskeln att slappna av efter en kramp. För vissa hjälper även värme, till exempel en varm dusch eller värmekudde.

  • Använd stödstrumpor vid behov. Stödstrumpor kan förbättra blodcirkulationen i benen och minska svullnad, vilket i sin tur kan göra musklerna mindre benägna att krampa.

När ska du kontakta vården?

Kramper är nästan alltid ofarliga, men du ska kontakta vården om:

  • kramperna är mycket kraftiga eller inte går över
  • du får smärta eller svullnad i bara ett ben
  • området är varmt eller rött

Dessa symptom kan ibland behöva bedömas av barnmorska eller läkare.

Källor:

  • 1177.se
  • NHS (National Health Service)
  • ACOG (American College of Obstetricians and Gynecologists)