Informationen nedan är inte till för att skrämma eller oroa någon, utan är till för att lyfta ett besvär som är tabubelagt. Besvären som kommer att beskrivas är varken vanliga eller normala, och det är bra att veta att det finns behandling att få.
Våga berätta om dina besvär
Det första du måste göra är att våga berätta om dina besvär. Både en barnmorska och din husläkare kan remittera dig till en gynekolog som i det här fallet är den som kan hjälpa dig bäst. Om du däremot inte skulle få den förståelse eller hjälp du behöver kan du söka en annan mottagning eller typ av vård. Det kan lätt bli så att man blir avskräckt för att söka hjälp vidare om man inte skulle få rätt hjälp vid ett första försök, men här vill vi understryka att du har rätt till att få hjälp med detta och att dina besvär eller symptom ska tas på allvar.
Varför händer detta?
Sfinktermuskulaturen eller analens slutmuskler är de muskler som håller tarminnehållet på plats i tarmen och signalerar till oss när vi behöver gå på toaletten. Det är en inre och en yttre, den inre kan vi inte kontrollera själva men den yttre kan vi styra med viljan. Utöver de här två finns fler muskler kring ändtarmen som stöttar och förhindrar att läckage från tarmen sker. Om någon av dessa blir skadade kan läckage av gas eller avföring uppstå - eller så kallat analinkontinens.
Vad innebär analinkontinens?
Analinkontinens innebär att det sker ett läckage av gaser eller avföring. Tidigare kallades det för avföringsläckage eller avföringsinkontinens, men i och med att läckage av gaser har samma orsak och orsakar stort lidande har begreppet utökats till analinkontinens.
Att lida av analkontinens påverkar livskvaliteten och är inte bara besvärligt utan också kantat av tabu och skam för den som lider av det. Förekomsten av analinkontinens stiger med åldern, men någonstans mellan 2–10 % av befolkningen är drabbade. Däremot finns det troligen ett stort mörkertal då besvären kan kännas jobbiga att prata om eller att söka vård för.
Vad kan orsaka analinkontinens?
En av orsakerna för analkontinens kan vara en förlossningsskada, exempelvis en bristning som uppstått på sfinktermuskulaturen i samband med födseln. Om den här skadan inte blir korrekt omhändertagen eller i värsta fall inte diagnostiserad ökar risken för analinkontinens. En sådan bristning drabbar cirka 3 % av alla kvinnor som föder barn. Risken ökar om barnet är stort eller om man är förstföderska. Långt ifrån alla som drabbas av en större bristning drabbas däremot av analinkontinens eller andra besvär kopplade till sin bristning. De allra flesta som drabbats av en större bristning är besvärsfria efter läkningsprocessen.
Två olika typer av läckage
Man skiljer på två olika typer av läckage; trängningsläckage och passivt läckage. Vid trängningsläckage känner du att läckaget sker utan att du har möjlighet att hålla emot eller hinna till en toalett. Vid passivt läckage upptäcker du läckaget först efter det har skett. Behandling vid analinkontinens föregås av en noggrann diagnostik och kan innefatta både träning, läkemedel och operation. Du bör få en individuell bedömning och behandling, och det kan även vara av stort värde att du får en kontaktperson genom hela behandling, exempelvis en gynekolog som följer dig.
Källa:
- Lärobok för barnmorskor. Faxelid, E., m.fl. Studentlitteratur 2001.
- Nilsson IEK, Åkervall S, Molin M, Milsom I, Gyhagen M. Symptoms of fecal incontinence two decades after no, one, or two obstetrical anal sphincter injuries. Am J Obstet Gynecol. 2021 Mar;224(3):276.e1-276.e23. doi: 10.1016/j.ajog.2020.08.051. Epub 2020 Aug 21. PMID: 32835724.
- Lindqvist M, Lindberg I, Nilsson M, Uustal E, Persson M. "Struggling to settle with a damaged body" - A Swedish qualitative study of women's experiences one year after obstetric anal sphincter muscle injury (OASIS) at childbirth. Sex Reprod Healthc. 2019 Mar;19:36-41. doi: 10.1016/j.srhc.2018.11.002. Epub 2018 Nov 20. PMID: 30928133.