Redan under de första veckorna efter befruktningen börjar hjärnan utvecklas och i tredje veckan av fosterlivet kan den struktur som ska bli barnets hjärna skönjas. Från den tionde graviditetsveckan börjar nervceller att bildas och den processen pågår i ungefär tio veckor. Då har det skapats 100 miljarder nervceller, lika många som barnet har när det föds. Upp till två års ålder fortsätter hjärnan producera stödjeceller, som är tio gånger fler än nervcellerna. Under vecka 12 och 24 flyttar nervcellerna sig till rätt plats beroende på vilken funktion cellerna kommer att ha. Flytten är viktig för bildandet av hjärnbarken.
Nervcellernas uppgifter är att ta emot, bearbeta och skicka signaler. De kopplas ihop i nätverk för att sinnesintryck ska registreras, minnen lagras och handlingar utföras. Kontaktytan mellan nervcellerna där kommunikationen sker kallas för synaps. Bildningen av synapser tar fart efter vecka 20 och fram till sjuårsåldern bildas en miljon synapser varje sekund. Det bildas ett överskott av nervceller och synapser och de som inte används tynar bort. Femtio procent av hjärncellerna försvinner från vecka 25.
Hjärnan behöver energi
Hos en nyfödd bebis väger hjärnan 350-400 gram, vilket motsvarar 25 % av vikten på en vuxen persons hjärna. Det krävs energi för att hålla nervcellerna i beredskap för att signalera genom elektriska impulser. Stödjecellerna kräver också mycket energi, som också går åt till att gallra bort hjärnbanor som inte behövs och att organisera nya nätverk. Mat, och i synnerhet rätt sorts mat, är alltså viktig för att hjärnan ska få den energi den behöver för att utvecklas till sin fulla potential.
Protein är viktigt
Protein behövs för cellernas uppbyggnad, för bildandet av hormoner, enzymer och delar av immunförsvaret. Överskottsprotein utnyttjar kroppen som energikälla. Proteiner finns i så gott som alla livsmedel. Kött, fisk, fågel, ägg, mjölk och ost är källor till högvärdigt protein. Viktiga vegetabiliska proteinkällor är havre, quinoa, ärtor, bönor och linser. Barn som äter en bra och allsidig kost får normalt tillräckligt med protein.
Hjärnan behöver Omega-3-fettsyror
Fett är en viktig energikälla och de flesta fetter som behövs kan bildas i kroppen från kolhydrater och protein. Undantaget är fettsyrorna omega-3 och omega-6 som är livsnödvändiga - essentiella - och som behöver finnas i maten. Omega-6 brukar de flesta få i sig utan att tänka på det. Omega-3-fettsyror är viktiga byggstenar i hjärnan och bra för exempelvis synens utveckling. Omega-3 finns framförallt i fet fisk men även i rapsolja.
Välj rätt sorts kolhydrater
Kolhydrater är den största energikällan och det mesta av kolhydraterna bryts ner till glukos, som behövs för energi till musklerna och hjärnan. De kolhydrater som främst behövs kommer från livsmedel som inte enbart ger energi utan även andra viktiga näringsämnen. Fullkornsbröd, havre, quinoa, rotfrukter, grönsaker och frukt är exempel på bra kolhydratkällor.
Ett tips om du som förälder är angelägen om att maten du ger till ditt barn innehåller bra mängder av exempelvis protein och nödvändiga fetter är att leta efter mat märkt med ”källa till…” eller ”rik på…”. Då vet du att maten innehåller bra energi i bra mängd. All mat från Alex&Phil har så kallade EU-godkända hälso- och näringspåståenden som grundar sig i ett naturligt näringsinnehåll från ingredienserna och inte av tillsatser.
Ett EU-godkänt närings- och hälsopåstående om omega-3-fettsyror på baksidan av Alex&Phils nypon- & quinoasmoothie.
Källor:
- Alex&Phil
- Livsmedelsverket: Absorption av järn från industritillverkade (berikade) grötar och vällingar
- Hjärnfonden: Det här händer i hjärnan under fostertiden.
- Livsmedelsverket: Bra mat för spädbarn under ett år.
- Livsmedelsverket: Bra mat för barn 0-5 år.
- Livsmedelsverket: Vegansk mat till barn.
- The First 1000 Days in the Nordic Countries: A Situation Analysis.
- Nordic Nutrition Recommendations 2012.
- Rikshandboken: Mat och dryck.