I denna vecka pratar vi om hur barn minns, särskilt sådant som är viktigt och som återkommer, på temat kognitiv utveckling.
Det lilla barnets minne är inte lika utvecklat som hos en vuxen och förr sa man att bebisar hade så dåligt minne att ”out of sight” var ”out of mind” (det vill säga att i samma ögonblick som något försvann ur barnets synfält var det glömt). Eftersom vuxna inte minns händelser som inträffat före tre års ålder har man också trott att barn inte minns under de åren. Men idag vet vi att barn minns redan den första månaden i livet, men att minnena inte lagras för alltid. Eller rättare sagt, de lagras men kan inte plockas fram eftersom den vuxna hjärnan är beroende av språket för att sortera bland dem.
Allting bygger på tidigare erövringar i barnets utveckling
Visste du att det som finns lagrat från barnets första år är händelser och upplevelser som alltså inte har kodats in språkligt utan som snarare finns i form av minnesbilder, förmåga att känna igen personer eller att komma ihåg hur något skulle användas? Idag vet vi att barn redan i den här åldern kan minnas sådant de sett flera veckor tidigare. Det gäller både människor de träffat, rum de besökt och händelser de upplevt.
För en som förälder kan detta vara självklart. Barnets förväntan och glädje när mamma kommer hem på eftermiddagen, tillfredsställelsen när man lyfter upp det på morgonen och hur vant det stoppar skeden i munnen vid matbordet gör det tydligt att barnet minns sin lilla värld. Och särskilt minns barnet förstås sådant som är viktigt för det och som återkommer gång på gång. Att de här minnena är grunden för det som senare ska bli barnets förmåga att lära sig skriva och räkna tänker vi mindre på. Men allting bygger på tidigare erövringar i barnets utveckling.
Typiska beteenden:
- Kan koppla delar till helheter
- Visar engagemang
- Tar initiativ
- Vill vara mer delaktig
- Förstärker känslor med rörelser och ljud