Krav, oro och tvivel påverkar gravida kvinnor och beslutet att skaffa barn. Fler än var tredje kvinna uppger att de mår sämre psykiskt under graviditeten jämfört med innan. Bland de som redan har barn är siffran hela 40 procent. Det visar Preglifes nya rapport Gravidbarometern 2025, som är den största i sitt slag. Förstföderskor känner störst tvekan inför att bilda familj och för hälften av kvinnorna har privatekonomin haft en avgörande roll i beslutet att skaffa barn. Undersökningen har tagits fram i samarbete med Verian (tidigare Sifo samhällsundersökningar).
Preglifes årliga rapport Gravidbarometern, som genomförts i samarbete med Verian, ger en bred bild av hur det är att vara gravid i Sverige idag. Undersökningen som ligger till grund för rapporten bygger på svar från över 2 500 gravida kvinnor. För att förstå hur gravida ser på beslutet att skaffa barn i relation till befolkningen i stort har frågorna om de fallande födelsetalen även besvarats av över 1 000 personer ur allmänheten.
Sociala medier kan påverka upplevelsen av att vara gravid negativt
Rapporten visar att 34 procent av kvinnorna mår sämre psykiskt under graviditeten jämfört med innan de väntade barn. Bland de som redan har barn är andelen hela 40 procent. Nästan hälften av de som mår sämre psykiskt upplever att graviditeten inte stämmer överens med den idealiserade bild de möter i sociala medier, vilket kan påverka den egna upplevelsen negativt. Drygt en av fem mår bättre psykiskt under graviditeten än innan.
Hälften av kvinnorna uppger att de är helt nöjda med det stöd de får under graviditeten. Samtidigt svarar två av fem att de endast delvis upplever att de får det stöd de behöver. Undersökningen visar också att nästan alla upplever att kraven på nyblivna föräldrar idag är högre än när deras föräldrar fick barn.
–För många kvinnor är graviditeten en del av ett redan pressat liv, med krav från flera håll och små marginaler. Även när stödet uppfattas som tillräckligt påverkar faktorer som förväntningar, jämförelser och osäkerhet inför det som väntar. Det kan leda till känslor av otillräcklighet redan innan barnet är fött, säger Åsa Holstein, chefsbarnmorska och vice vd på Preglife.
Tre av fyra kvinnor oroar sig inför förlossningen och sex procent känner stark rädsla inför att föda.
Även gravida har tvekat – utebliven barnlängtan är vanligaste orsaken Nästan alla kvinnor upplever att det finns en stark social förväntan på att skaffa barn. 30 procent av förstföderskorna uppger att beslutet att skaffa barn inte varit självklart. Den främsta orsaken till tvekan är att många inte haft en tydlig önskan om att få barn. Undersökningen visar också att framtidstron spelar in i beslutet och 31 procent uppger att de ser negativt på framtiden. Andra skäl till tvekan är känslan av otillräcklighet i föräldrarollen och att det inte har känts naturligt att skaffa barn.
–Idag ses beslutet att skaffa barn ofta som ett val bland flera, som ställs mot annat i livet. För att förstå varför allt fler väljer bort föräldraskapet behöver vi också förstå vad en graviditet faktiskt innebär, kroppsligt, psykiskt, praktiskt och socialt. Den kunskapen är viktig för att stödet ska kunna riktas rätt och få fler att orka, våga och vilja bli föräldrar, säger Åsa Holstein, chefsbarnmorska och vice vd på Preglife.
Bland förslag på åtgärder som skulle kunna få fler att skaffa barn nämns främst ökat ekonomiskt stöd till barnfamiljer men också en mer flexibel föräldraförsäkring och arbetsplatser som i högre grad anpassas till föräldraskap.
Om Gravidbarometern:
Gravidbarometern är en årlig rapport som ger en bred bild av hur det är att vara gravid i Sverige. Rapporten har tagits fram av Preglife, Skandinaviens ledande app för gravida och nyblivna föräldrar, i samarbete med Verian (tidigare Sifo samhällsundersökningar).
Undersökningen som ligger till grund för rapporten omfattar faktorer som psykisk hälsa, upplevda krav, sociala medier, ekonomi, karriär samt tillgång till information, rådgivning och stöd. Den tar även upp frågor om vaccination och var man helst vill föda.
Årets tema belyser de fallande födelsetalen, med frågor om beslutet att skaffa barn har varit självklart eller inte – och vilka skäl som ligger bakom. Undersökningen tar också upp om det finns en upplevd social förväntan på att man ska skaffa barn och vad som skulle kunna få fler att vilja bli föräldrar. En av frågorna gav deltagarna möjlighet att i fritext ge förslag till politiker om åtgärder som de tror skulle kunna bidra till att vända trenden.
Av Preglifes användare har över 2 500 gravida kvinnor slumpmässigt deltagit i undersökningen, som är den största i sitt slag i Sverige. Nio av tio gravida kvinnor i Sverige använder Preglifes app under graviditeten, vilket ger en god representativitet i undersökningen.
Verian har kvalitetssäkrat resultaten genom att jämföra demografiska uppgifter från deltagarna med ett slumpmässigt urval av gravida kvinnor i Sifopanelen. Genom jämförelsen har de kunnat konstatera att det inte finns några systematiska skevheter i urvalet. På så sätt bedömer de att det är möjligt att dra generella slutsatser om gravida i Sverige, vilket gör resultatet särskilt betydelsefullt.
För att förstå hur gravida ser på beslutet att skaffa barn i relation till befolkningen i stort har frågorna om de fallande födelsetalen även besvarats av en kontrollgrupp med över 1 000 personer ur allmänheten (18–84 år) i Sifopanelen.
–Undersökningen är unik i sitt slag och lyfter fram en målgrupp som sällan representeras i traditionella kvantitativa undersökningar, kvinnor som väntar barn. Trots att målgruppen ofta lyfts i samhällsdebatten är det ovanligt att den inkluderas i statistiskt tillförlitliga undersökningar. Det beror på att gravida utgör en mycket liten andel av befolkningen (cirka 1 procent), vilket gör det metodologiskt utmanande och resurskrävande att samla in ett tillräckligt stort urval, säger Matz Elzén, Client Director på Verian.
Förhoppningen är att rapporten kan bidra till ökad förståelse för vad som kan påverka upplevelsen av graviditeten och beslutet att skaffa barn – och i förlängningen även födelsetalen.
Siffror ur rapporten:
- 34 procent svarar att de mår sämre psykiskt under graviditeten jämfört med tidigare. Bland de som redan har ett eller flera barn är siffran 40 procent. 16 procent svarar att de mår lite bättre och 7 procent att de mår mycket bättre.
- 52 procent upplever att de får tillräckligt med stöd och rådgivning under graviditeten. 41 procent upplever att de delvis får tillräckligt med stöd och rådgivning under graviditeten.
- 83 procent svarar att de upplever att kraven på nyblivna föräldrar är högre idag, jämfört med när deras föräldrar fick barn. De med lägre utbildning och lägre inkomst uppger i högre utsträckning att de anser att det är mycket högre krav jämfört med de med högre utbildning och högre inkomstnivåer.
- 35 procent uppger att deras egen upplevelse av graviditeten ibland till mycket ofta inte “lever upp till” den bild de möter i sociala medier. Bland kvinnor som mår sämre psykiskt under graviditeten svarar nästan hälften (48 procent) att deras egen upplevelse av graviditeten inte stämmer överens med bilden de ser i sociala medier.
- 92 procent upplever att det finns en social förväntan på att man ska skaffa barn. Upplevelsen är något vanligare bland höginkomsttagare.
- 30 procent av förstföderskor svarar att beslutet att skaffa barn inte varit självklart. Bland allmänheten är siffran 14 procent.
- Orsaker till att beslutet att skaffa barn inte varit självklart är bland annat: Ingen önskan om barn (42 procent), negativ framtidstro (31 procent), har inte trott att jag skulle kunna vara den förälder som ett barn behöver (20 procent), har inte känts naturligt (10 procent).
- Varannan gravid kvinna svarar att privatekonomin påverkat beslutet att skaffa barn. Bland allmänheten är siffran 29 procent.
- Tre av fyra gravida kvinnor uppger att de känner rädsla inför förlossningen – från lätt till svår rädsla. Oron handlar främst om att något ska hända med barnet men också att det ska göra mycket ont.