Ett nyfött barn behöver mycket fysisk närhet för att känna sig tryggt. Eva Lyberg, som är psykolog och psykoterapeut och expert på anknytning, berättar att man har sett nyfödda barn som ligger på sjukhus som är tysta och verkar lugna. Men när man undersöker dem närmare visar det sig att de har hög puls, är spända och har ytlig andning. Därefter får de hudkontakt med sina föräldrar och genast blir pulsen lägre och barnet lugnare.
Man skulle kunna tänka sig att ett barn som blir lämnat ensam mycket lär sig att klara sig själv och blir bättre på att ta för sig senare i livet. Men så är det inte.
– Nyfödda barn som snabbt blir bemötta när de signalerar att de behöver något blir tryggare längre fram i livet, säger Eva Lyberg. Hon berättar att det finns studier som visar att dessa barn i ettårsåldern är tryggare, lugnare och mindre krävande. Det är alltså viktigt att du ger ditt nyfödda barn massor av fysisk närkontakt.
Minska hudkontakten så småningom
När kan man då börja minska på hudkontakten? Det bästa är att lära sig tyda barnets signaler och lyssna på vad det vill. Så småningom kommer det en dag när barnet inte längre vill vara i sina föräldrars famn oavbrutet. Kanske visar barnet att det vill ner på golvet eller vara hos någon annan vuxen. Barnet vill utforska och testa sin kropp. Då kan du låta barnet göra det.
När barnet inte längre vill ligga på golvet eller vara hos en annan vuxen så signalerar barnet igen, och då kan du låta det vara hos dig igen. Sedan vill barnet utforska igen, och komma tillbaka. På så sätt får ni ett fint samspel mellan att barnet är hos dig och att det utforskar.
Källor:
- Lyberg E., (2021) Anknytning och samspel i barnhälsovården. Gothia Kompetens AB