Ladda ned appen
SV
Ladda ned appen
AdobeStock 471476345-edit2

Om du fått en bristning efter födseln

17 aug. 2021Updated on 7 feb. 2024
Karin Norrbrink

ByKarin Norrbrink

Barnmorska

Ungefär 80 % av de kvinnor som föder vaginalt får någon typ av bristning. Både barnmorskor och läkare är tränade på att undvika bristningar vid födsel, men trots detta kan det ändå hända. I denna artikel tänker vi reda ut vilka typer av bristningar som finns och vad du kan förvänta dig i form av läkning, återhämtning och när något inte är som det ska.

Vad är en bristning?

En bristning är något som uppstår när barnet föds och kan ske i hud, slemhinna eller muskelvävnad. De allra flesta bristningar läker förhållandevis komplikationsfritt, men när en bristning av någon anledning inte läker som förväntat kan det uppstå en förlossningsskada. De kan orsaka långdragna och/eller bestående besvär.

Alla bristningar förutom grad 1 sker i någon av bäckenbottens muskler. Vår bäckenbotten är som en hängmatta uppbyggd av olika muskler. Dessa muskler bär upp och stöttar vår buk. När barnet passerar bäckenkanalen och till slut föds tänjs dessa muskler ut till mer än tre gånger sin längd. Just de här musklerna har förmågan att tänjas på ett sätt som andra muskler i vår kropp inte har, men det betyder inte att det inte innebär ett trauma för din bäckenbotten. Andra liknande trauman för muskler, till exempel en idrottsskada, kräver rehabilitering och återhämtning. Samma gäller efter en födsel och graviditet. Musklerna behöver tid att återhämta sig även om de inte går sönder (som vid en bristning).

Grad 1-bristning

Eller första gradens bristning, är en ytlig bristning i huden eller slemhinnan. Den här typen av bristning behöver inte alltid sys utan läker ibland bäst av sig själv. Om den här sortens bristning däremot uppstått i närheten av en annan första gradens bristning sätts ofta ett stygn för att läkningen ska ske på rätt sätt och inte riskera att bristningarna läker ihop. Ibland sys även en sån här bristning om den uppstått nära urinröret, detta för att den inte ska orsaka sveda när du kissar efter födseln.

Grad 2-bristning

Eller andra gradens bristning, är en bristning som innefattar slemhinna, hud och muskelvävnad i mellangården. Den här typen av bristning behöver alltid sys för att läkningen ska ske på rätt sätt. Oftast sys grad 1- och grad 2-bristningar på rummet där du födde av en barnmorska, men ibland är en andra gradens bristning komplicerad och kan behöva sys på operation av en läkare.

I behandlingen av en bristning ingår inte bara sutureringen utan även en uppföljning. Grad 1- och 2-bristningar följer du upp hos din barnmorska på efterkontrollen om allt känns bra och läker som det ska. Värt att komma ihåg är att en grad 2-bristning även är en muskelskada och kan komma att behöva ytterligare uppföljning än den sedvanliga efterkontrollen. Många anser att det även borde vara standard med ett uppföljningsbesök hos en fysioterapeut specialiserad på bäckenbotten efter en grad 2-bristning.

Grad 3-bristning

Eller tredje gradens bristning, är en djupare bristning som uppstått genom slemhinna, muskler och även analsfinktern, alltså den ringformade muskel som sitter i ändtarmen. Den här muskeln är uppbyggd av muskelfibrer och kan brista i olika grad. Ibland är det endast enstaka trådar eller fibrer som har gått av, men den här typen av bristning ska alltid sys på operation av en läkare.

Grad 4-bristning

Eller fjärde gradens bristning, innefattar slemhinna, muskler, analsfinkter och slemhinna i ändtarmen. Då har bristningen uppstått genom analsfinktern och en så kallad total ruptur har uppstått. Även denna ska alltid sys av en läkare på operationssal.

När det är en svårare bristning

En svårare bristning, grad 3 eller 4, drabbar idag cirka 4 % av de kvinnor som föder barn. Grad 3 och 4 följs upp hos en läkare och i vissa fall även hos en fysioterapeut eller ett bäckenbottenteam. De besvär som kvinnor beskriver efter en svårare bristning innefattar smärta, samlagssmärta och/ eller läckage av urin, avföring eller gaser. Trots dessa svåra konsekvenser kan det vara värt att veta att cirka 80 % av de som drabbas är besvärsfria efter 12 månader.

Rekommendationer den första tiden efter en svårare bristning (grad 3–4):

  • Kyla - de första dygnen kan en kyld binda eller liknande verka avsvällande och smärtlindrande. Använd i cirka 10–20 minuter åt gången för att inte riskera att få köldskador.
  • Smärtlindring - paracetamol i kombination med NSAID-preparat (till exempel ibuprofen, diklofenak) brukar vara effektivt mot smärta. Använd endast morfin-preparat om du verkligen behöver, då dessa kan påverka tarm-rörelser och orsaka förstoppning.
  • Håll tarminnehållet mjukt - du bör få laxerande tabletter att ta regelbundet de första dygnen för att förhindra förstoppning.
  • Ligg och sitt på ett sätt som minskar trycket på perineum (mellangården) - ligg hellre på sidan när du ammar, försök att inte sitta upp för mycket.
  • Knipträna - du kan träna knipet och din bäckenbotten om det känns bra, men du bör få uppföljning och rehab-träning hos en fysioterapeut specialiserad på bäckenbotten.

Vad ska jag göra om jag får en bristning?

Om du drabbas av en bristning i samband med födsel är det viktigt för den långsiktiga läkningen och upplevelsen att bristningen blir diagnostiserad och lagad på rätt sätt. De allra flesta skador som diagnostiseras, åtgärdas och läker rätt ger inte upphov till besvär på lång sikt. Det är skador som missas eller inte blir rätt åtgärdade som riskerar att orsaka besvär framöver.

Om du upplever besvär som smärta, läckage eller annat obehag och det inte successivt blir bättre ska du kontakta vården. En barnmorska på en barnmorskemottagning kan hjälpa dig rätt, alternativt söker du dig själv till en gynekolog. Det är du som avgör när du behöver hjälp, ingen annan kan värdera din upplevelse. Vissa besvär kräver operation, andra kan bli hjälpta av fysioterpai och bäckenbottenträning. Men det viktigaste är att du blir hörd och att dina eventuella besvär blir tagna på allvar.

Källa: