Ladda ned appen
SV
Ladda ned appen
post partum depression_431241619

Post-partum depression eller baby-blues?

18 aug. 2021Updated on 11 aug. 2023
Karin Norrbrink

ByKarin Norrbrink

Barnmorska

Det är viktigt att göra skillnad på baby-blues och post-partum depression. Baby-blues är en känsla av nedstämdhet som de flesta, cirka 80 %, upplever efter en födsel. Det brukar komma efter cirka 3 dygn och innebär en känsla av nedstämdhet, att ofta ha nära till tårar och känslostormar som kommer plötsligt. Du behöver då sömn, återhämtning och tid att landa i den nya situationen.

Baby-blues uppstår vanligen efter cirka 3 dygn och ska bli bättre, eller åtminstone inte förvärras, under den första veckan. Om dessa känslor inte lättar och ditt psykiska mående blir sämre kan det finnas en risk för att du drabbas av en post-partum depression. Det är ett tillstånd då du behöver professionell hjälp och behandling.

Vad innebär en post-partum depression?

En post-partum depression är en komplex blandning av förändringar på ett psykologiskt plan, men även förändringar i ditt beteende. Det uppstår oftast inom de första månaderna efter födseln och drabbar cirka 8–15 % av alla nyblivna mödrar i Sverige. Däremot kan det ta längre tid för vissa att inse att de faktiskt har drabbats.

Kopplingen mellan vad som sker hos kvinnan och utvecklandet av en post-partum depression är inte helt klarlagd, men man vet att det har att göra med en hastig sänkning av hormoner, framför allt östrogen och progesteron. Under en graviditet producerar man 10 gånger mer av dessa hormoner än vad de normala nivåerna brukar ligga på, sedan faller dessa nivåer efter bara några dagar väldigt snabbt. Vi vet också att sömnbrist, smärta och allmäntillstånd kan påverka en människas mentala hälsa och det är kombinationen av dessa som tros ligga bakom utvecklandet av en post-partum depression.

Det finns olika riskfaktorer

Den största risken för att drabbas av en post-partum depression har kvinnor som:

  • Tidigare haft en eller flera depressioner.
  • Något annat psykiskt sjukdomstillstånd.
  • Varit med om våld i nära relationer.
  • Familjehistoria med psykisk ohälsa.
  • Depression eller ångesttillstånd under graviditeten.

Det finns även andra, mer måttliga riskfaktorer vilket är:

  • Svåra livshändelser.
  • Bristande stöd från partner och andra personer i ens närhet.
  • Socioekonomiska svårigheter.

Andra utlösande faktorer kan vara:

  • Komplikationer under födseln.
  • En födsel som kvinnan upplevt som traumatisk eller svår.
  • Komplikationer hos det nyfödda barnet.
  • Om barnet fötts prematurt (för tidigt).
  • Om kvinnan väntade mer än ett barn.

Särskilt utsatta är även kvinnor med migrationsbakgrund, vilket kan innebära en känsla av isolering eller språkliga svårigheter.

Tecken på post-partum depression

Till att börja med är det viktigt att vara uppmärksam på sitt mående. Hur känns det nu jämfört med för en vecka eller några dagar sedan? Känner jag mig lättare i sinnet eller har måendet försämrats? Om du inte successivt mår bättre är det något att vara uppmärksam på. Följande exempel är typiska tecken på en post-partum depression:

  • Utmattning eller svår trötthetskänsla.
  • Du kan ha svårt att känna glädje. Sådant som du tidigare tyckt om att göra är inte längre roligt.
  • Du har problem med sömnen, är mycket trött, utan energi och har svårt att koncentrera dig.
  • Du har skuldkänslor, känslor av hopplöshet och känner dig värdelös.
  • Humöret växlar, du känner ångest, stark oro eller panik.
  • Du går upp eller ned i vikt, har svårt att äta eller småäter hela tiden.
  • Du orkar kanske inte sköta din hygien och kan även ha svårt att orka ta hand om barnet.
  • Du tycker att det är jobbigt att träffa vänner och närstående.
  • Du har tankar om att skada dig själv eller barnet.
  • Du har svårt att koncentrera dig och/eller att fatta beslut.

Det är bra för både dig och din omgivning att vara påläst

Känner du igen dig i beskrivningen ovan finns det en risk att du har drabbats av en post-partum depression. Det är viktigt att du vet om detta och därför kan vara observant på ditt mående. En depression påverkar inte bara den drabbade, utan även spädbarnet, partnern och andra i familjen. Det som skiljer depression efter födsel från depression vid andra tider i livet är att familjen, och speciellt spädbarnet, befinner sig i ett utsatt läge. Genom att ta hand om ditt mående tar du alltså hand om andra också.

Även din partner eller omgivning har ett ansvar att uppmärksamma hur du mår och hjälpa dig till stöd och behandling. På så sätt kan du få hjälp tidigt. Det kan också innebära att din omgivning ger dig möjlighet till vila och hjälper dig att få smärtlindring om du behöver, men även ser till att du får i dig den mat och dryck du behöver för att du ska orka återhämta dig efter graviditeten och födseln.

EPDS - ett tillfälle för dig att prata om ditt mående

Efter att man fött barn får de allra flesta fylla i ett formulär kallat EPDS, Edinburgh Postnatal Depression Scale. Ofta sker det vid ett besök på BVC men kan också ske hos din barnmorska eller läkare. Formuläret är utvecklat och validerat för att hitta tecken på depression efter en graviditet. Det är ett tillfälle för dig att prata om ditt mående och den person som du gör testet hos kan också hjälpa dig att få kontakt med en psykolog om du skulle behöva det.

Det finns behandling för post-partum depression och den går oftast ut på samtalsterapi, men det finns även läkemedel som kan hjälpa. Dessa läkemedel påverkar inte barnet negativt om du är gravid eller ammar, men en läkemedelsbehandling bör alltid ske i kombination med samtalsterapi. Du kan också få en sjukskrivning så att en eventuell partner kan vara föräldraledig. Det vanligaste är att en depression som behandlas går över inom sex månader, men för vissa tar det längre tid.

Var snäll mot dig själv och våga prata om hur du mår. Om du känner att du är drabbad ska du veta att du inte är ensam och inte ska försöka ta dig ur det på egen hand. Be om hjälp och tveka inte att söka vård när du känner att du behöver det.

Källa: