AdobeStock 119226239

Potträning

Ska man börja potträna sitt barn redan vi 1 års ålder eller vänta tills barnet är 2-3 år gammalt? Självklart kan man välja att vänta med att introducera pottan. Många föräldrar tycker det är skönt att behålla blöjan tills barnet själv kan visa att det är redo för nästa steg. Men det finns vinster både för barnet, miljön och ekonomin att introducera pottan eller toalettringen tidigt i barnets liv. Precis som när det gäller mat och sömn behöver barnet rutiner för att kunna släppa blöjan. Och många barn är faktiskt kroppsligt mogna redan i 1-2 årsåldern. För 60 år sedan var de flesta barn i vår del av världen blöjfria vid 1 ½ års ålder. Medan en svensk studie visar att bara hälften av barnen idag är torra på dagtid vid 3 ½ år.

Väljer man att införa rutiner kring pottan eller toalettringen gör man det lika lyhört och följsamt som vid rutinerna för mat och sömn. Tvång och skäll är bannlyst. Att ha en lekfull attityd passar perfekt även om man håller på barnets rutiner. Självklart anpassar man också rutinerna efter barnets lilla person och mognadsnivå. För 1-åringar är imitation barnets främsta inlärningskanal och drivkraften att hänga med och passa in är grunden i allt barnet företar sig. Att börja med rutiner för pottan eller toaletten redan vid 1 års ålder kan därför passa som hand i handske med barnets inställning.

Vid ca 1 års ålder har de flesta barn också en rytm för hur de tömmer blåsan och tarmen och det 1:a steget är att skaffa sig koll på den som förälder. Förekom barnet när du tror att det är dags och sätt barnet på pottan eller på en toalettring. En bra rutin brukar vara när barnet vaknar, har ätit och innan man går ut. Fasta rutiner är viktigt eftersom det hjälper barnet att förstå hur man ska använda pottan. Håll barnet sällskap när det sitter på pottan och prata om varför ni sitter där eller plocka fram en pekbok att titta i.

Försök också att lära dig att läsa av barnets signaler. Barn visar ofta med ansiktsuttryck eller kroppsspråk när de behöver kissa eller bajsa. Kanske skruvar de på sig, avbryter leken eller ändrar ansiktsuttryck. Ta då barnet till pottan och låt det sitta där en stund. Uppmuntra barnet om det kommer något men också för att det faktiskt suttit där en stund. Kanske kan ett storasyskon vara en förebild eller hålla barnet sällskap.

Att låta barnet vara utan blöja när man är hemma, vara uppmärksam på signalerna och alltid ha pottan nära ger större möjligheter att lyckas. Om det råkar komma något lyfter du över barnet till pottan så det lär sig kopplingen. Att låta barnet vara naket på underkroppen gör det lättare för barnet att känna när något är på gång. Olyckor händer förstås ofta och är man känslig är det bra att förekomma med plastad frotté på mattan eller soffan. När barnet sover eller när man går ut är det skönt att ha blöjan innan barnet blivit torrt. Verkar barnet helt omedvetet om när det kommer något och man själv inte kan hitta någon förutsägbarhet backar man till blöja och prövar igen efter några månader.

Som föräldrar är vi olika känsliga för kladd. Vissa av oss är redo med disktrasan redan vid första skeden mosad potatis medan andra förstrött river loss en bit hushållspapper när barnet kissat ner den orientaliska mattan. Självklart ska barn med tiden lära sig hygien och renlighet men kraven måste anpassas efter vad de kan behärska. Att exponera sin kladdfobi för diverse olyckor brukar hjälpa den mest kräsmagade till en höjd toleransnivå.

Källor: - Bergström M., (2021) Lyhört föräldraskap. Bonnier Fakta - Bergström M., (2012) Att bli mamma. Tankar och känslor kring att vänta, föda och leva med barn. Bonnier Fakta