Det är vanligt att inte känna igen sin kropp efter en graviditet och förlossning, detta är helt normalt. Precis som under graviditeten, genomgår kroppen en mängd fysiska förändringar även efter förlossningen. Man brukar prata om att ge kroppen en fjärde trimester för återhämtning och anpassning, men egentligen händer det saker med kroppen under hela det första året efter en graviditet och förlossning.
Stabiliserande magen är borta
Plötsligt finns inte den stora gravidmagen kvar som på sätt och vis har stabiliserat kroppen och spänt ut magmusklerna fram till födseln. Anpassningen till en framflyttad tyngdpunkt genom en förändrad hållning kvarstår ofta även när magen är borta.
Svaga muskler
Graviditeten har också inneburit att bland annat sätes- och bålmuskulatur haft svårt att arbeta som vanligt och de har därmed ofta blivit försvagade.
Bäckenbotten
Under graviditeten har musklerna i bäckenbotten belastats tyngre än normalt och under en vaginal förlossning töjs bäckenbotten ut med över 300 %. De har därför ofta en sämre styrka och funktion efter en graviditet oavsett förlossningssätt. Läs mer om detta i artikeln ”Träning av bäckenbotten” som du hittar i vår kategori om Träning.
Vaginalfödsel
Efter en vaginalfödsel är det ofta bäckenbotten som är mest påverkad den första tiden efteråt. Vanliga symptom är tyngdkänsla och urinläckage. Många symptom blir successivt bättre och bättre med tiden, ofta inom 8-12 veckor. Du kan läsa mer om detta i artikeln ”Träning efter en vaginalfödsel” som du hittar i vår kategori om Träning.
Kejsarfödsel
En kejsarfödsel innebär en stor bukoperation som skapar ärr på flera vävnadslager i magen. Du bör därför vara försiktig med att belasta och träna magen under de första 6-8 veckorna. Efter en kejsarfödsel återhämtar sig däremot bäckenbotten ofta ganska snabbt, men det kan ändå vara bra att knipträna. Läs mer i artikeln ”Träning efter en kejsarfödsel”. Du hittar även denna i vår kategori om Träning.
Läkning och återhämtning
Man brukar dela in kroppens läkning i tre olika faser: den akuta fasen (första veckan), reparationsfasen (2-6 veckor) och uppbyggnadsfasen (6 v-1 år). Dessa olika faser ligger till grund för de råd som finns kring rehabilitering, träning och belastning efter en förlossning då de tar hänsyn till vävnadernas tålighet och hållfasthet. Dock är läkning och återhämtning alltid individuell och beror på en massa olika faktorer, däribland: förlossningssätt, skador/komplikationer och ärftlighet.
Amning och återhämtning
När man ammar finns en östrogenbrist som påverkar kroppens muskler och slemhinnor. Detta gör ofta att återhämtningen kan ta något längre tid för kvinnor som ammar och att de vid amningsstopp kan uppleva en tydlig förbättring av eventuella symtom.
Kvarstående bäckensmärta
Bäckenbotten vs bäckenet - vad är skillnaden? Först och främst bör man skilja på begreppen bäcken och bäckenbotten. Bäckenbotten består av muskler och bindväv och sitter längst ner i bäckenet. Läs mer om bäckenbotten i artikeln ”Träning av bäckenbotten” i vår kategori om Träning. Bäckenet är själva skelettstrukturen som förenar överkropp med underkropp och som bäckenbotten fäster i. Det är den vi kommer att prata om nedan.
Förändrad styrka och stabilitet
Vissa kvinnor som upplevt graviditetsrelaterad bäckensmärta under sin graviditet har även kvar sin smärta en tid efter förlossningen. Bebisen har till viss del stabiliserat bäckenet under graviditeten och även töjt ut magmusklerna. Det gör att det när bebisen väl är född kan ta tid innan magen och musklerna kring bäckenet återfått sin tidigare styrka och funktion att stabilisera och röra kroppen. Detta kan vara en av anledningarna till att smärtan inte försvinner direkt efter förlossningen.
Långvarig smärta
Det är vanligt att smärta som varat i längre än 3 månader, skapar en överkänslighet av hjärnans tolkningssystem av smärta. Detta kallas för central sensitisering och innebär i princip att kroppen tolkar även andra känselintryck, ibland enbart lätt beröring, som smärta.
Rehabilitering
Rehabilitering vid kvarstående bäckensmärta handlar ofta om att sakta men säkert träna upp både styrka och stabilitet av musklerna kring mage och bäcken och vänja kroppen vid att tåla belastning igen. Oftast krävs individuell hjälp och det kan man få via en fysioterapeut eller naprapat med kompetens inom kvinnohälsa.
Läs mer om hur du kan lindra bäckensmärta under graviditet i artikeln ”Bäckensmärta” i vår kategori om Graviditet.
Kvarstående rektusdiastas
Under en graviditet töjs alla strukturer i magen successivt ut för att göra plats åt det växande barnet i livmodern. Detta kallas för rektusdiastas och begreppet beskriver mellanrummet mellan de två raka bukmusklerna (Rektus abdominis) mitt på magen. Många kvinnor har kvar ett ökat mellanrum och djup mellan de raka bukmusklerna under hela det första året efter förlossning och detta anses fullt normalt. Inte alls lika många upplever några besvär från sin rektusdiastas, men det kan vara vanligt att känna oro.
Träning av magen
Man kan börja träna magen efter förlossning även om man har ett ökat mellanrum mitt på magen. Träning behövs för att musklerna ska bli starkare och fungera normalt igen. Inga övningar är förbjudna. Läs mer om detta i artikeln ”Vad innebär magmuskeldelning?” som du hittar i vår kategori om Träning.
Tarmtömning
Det är vanligt med förstoppning och många kvinnor som fött vaginalt upplever obehag att bajsa efter födseln. För kvinnor som fött med kejsarfödsel kan tarmtömning vara smärtsamt och obehagligt i den nyoperarade magen. För att minska onödig belastning på bäckenbotten och magen bör man den första tiden försöka undvika att krysta kraftigt när man ska bajsa.
Nedan följer några råd för att underlätta tarmtömning:
- Håll avföringen mjuk genom god kost eller receptfria läkemedel
- Rör på dig
- Gå till toaletten på första signalen
- Låt toalettbesöket ta tid
- Positionering: Sätt upp fötterna på en fotpall och sitt lätt framåtlutad. Då förbättras vinkeln på tarmen och musklerna slappnar lättare av.
- Djupandas
- Håll emot mellangården med papper de första gångerna du bajsar efter förlossningen
Använd tumtricket som akut lösning om du inte får ut avföringen. Tryck emot bakåt med tummen via slidan för att undvika kraftig krystning. Det är däremot inte normalt att behöva använda tumtricket, därför rekommenderas du söka hjälp om tarmtömningen är så pass svår.
Matning
Många timmar kommer att spenderas till matning och då är det viktigt med god ergonomi för att inte skapa onödiga spänningar eller smärtor i din egen kropp. Nedan följer några råd vid amning och flaskmatning:
- Sitt bekvämt med stöd för ryggen
- Stöd dina armar med kuddar så att axlarna kan vila tungt
- Låt barnet ligga på din arm eller på en kudde utan att du aktivt lyfter barnet
- Vid liggamning - se till att ha bra stöd under ditt huvud och nacke och placera kuddar där de behövs för att ge dig ett bra stöd, exempelvis mellan knäna och bakom ryggen.
Källa:
– Gutke et al. Fysioterapeuterna 2016. Riktlinjer för behandling av patienter med graviditetsrelaterad ländryggs-, och bäckensmärta.
– Regberg Lundborg. Balkong Förlag 2017. Gravidkraft - Hälsa genom rörelse och träning
– Lind, Rotstein, Fernando, Olsson. Gothia fortbildning 2020. Bäckenbotten och förlossningsskador - Handbok för barnmorskor
– Stuge et al. 2006. To treat or not to treat postpartum pelvic girdle pain with stabilizing exercises?
– Sperstad et al. 2016. Diastasis recti abdominis during pregnancy and 12 months after childbirth: prevalence, risk factors and report of lumbopelvic pain.
– Mota et al. 2015. The Immediate Effects on Inter-rectus Distance of Abdominal Crunch and Drawing-in Exercises During Pregnancy and the Postpartum Period.
– Vlemming et al. 2012. The sacroiliac joint: an overview of its anatomy, function and potential clinical implications.
– Vlemming et al 2008. European guidelines for the diagnosis and treatment of pelvic girdle pain