I denna vecka pratar vi mer om det nyfödda barnets förmågor, på temat anknytning.
Barnet föds med en beredskap att bilda känslomässiga relationer av en speciell kvalitet till de som tar hand om det. De här anknytningsrelationerna är lika grundläggande för barnet som att suga och sova. Att beskriva behovet att knyta an som en medfödd beredskap är därför egentligen felaktigt. För det än mer än så, behovet av att knyta an känslomässigt till någon eller några är en stark medfödd drivkraft. Och syftet med de relationerna är överlevnad.
Att finna någon som kan ta hand om och skydda barnet är nödvändigt för att det ska klara sig. Därför har barnet redan som nyfödd förmågor och beteenden som är inriktade på detta. Att snabbt känna igen föräldrarnas ansikten och doft är sådana exempel. Också barnets reflexer hjälper det att söka sig till någon som kan beskydda det. Reflexerna innebär till exempel att barnet vänder huvudet och suger på det som rör dess kind eller mun, att det griper tag om det som vidrör dess handflator, svänger ut med armarna och klamrar sig fast när det upplever att det faller och att det öppnar munnen när något berör dess handflator.
Var inte orolig för att göra "fel", lita på din instinkt som förälder
När barnet blir äldre kommer det själv att tydligt visa vilka som är dess anknytningspersoner. Det är dem barnet vänder sig till när det blir skrämt, oroligt eller trött. Men under de första månaderna handlar barnets strävan efter anknytning alltså om att lära sig att känna igen er, att visa när det behöver stöd genom skrik och närhetssökande och om att reflexmässigt säkerställa att ni är i närheten. Och precis som andra förmågor utvecklas anknytningen genom repetition.
Barnet behöver, gång på gång, uppleva att ni finns där och tar hand om det när det behöver er. Er lyhördhet för barnets behov och lilla personlighet i de stunderna gör att barnets anknytning blir trygg. Är ni två föräldrar är det positivt om ni båda, redan från början, finns där och tröstar barnet. Forskning visar att mammor i heterosexuella relationer redan på BB ofta får ett försprång i kontakten med barnet gentemot den andra föräldern. Det kan göra att den andra förälderns självförtroende sjunker. Att upptäcka barnet tillsammans och att turas om i omsorgen hjälper barnet att knyta an till båda föräldrarna.
Anknytning växer ur erfarenhet. Det handlar inte om att göra ”rätt” eller att på förhand veta vad barnet behöver utan om att finnas där och försöka. Med öppet hjärta. Flera trygga anknytningsrelationer är ett skydd för barnet i livet. Men det är ingenting som brådskar. Under barns fyra första år utvecklas och fördjupas de här första anknytningsrelationerna. Och banden mellan barn och föräldrar förändras och vindlar genom hela barndomen. Det som nu sker mellan er och barnet är alltså bara startskottet för en relation som ni ska få njuta av för lång tid framöver.
Typiska beteenden:
- Söker närhet och kontakt
- Signalerar med hjälp av skrik
- Skiftar i humör