Ladda ned appen
SV
Ladda ned appen
Untitled-23 (1)

Graviditetsdiabetes

15 juli 2020Updated on 8 aug. 2024
Preglife

ByPreglife

Vi har valt att samarbeta med experter som har en omfattande erfarenhet för att du ska få så relevant och faktabaserad information som möjligt under din graviditet, efter födseln och de första 2 åren med ditt barn.

När vi äter något stiger vårt blodsocker; hormonet insulin ser till att hålla våra blodsockernivåer på en normal nivå. Om man drabbas av diabetes har kroppen inte tillräckligt med eget insulin för att hålla blodsockernivåerna stabila. Under graviditeten är man mindre känslig för insulin, vilket innebär att bukspottkörteln måste producera mer insulin jämfört med vad den gör i vanliga fall. Ibland orkar den inte med det och det är då du kan drabbas av graviditetsdiabetes.

Andelen gravida som får graviditetsdiabetes ökar. Dels har sjukvården bättre rutiner för att screena och vidare diagnostisera och dels har medelvikten stigit, vilken är en stor bidragande faktor.

Det finns faktorer som ökar risken för att drabbas av graviditetsdiabetes:

  • Övervikt eller fetma
  • Tidigare graviditetsdiabetes
  • Ärftlighet för diabetes
  • Tidigare fött ett stort barn (över 4500 gram)

Under en graviditet kontrolleras ditt blodsocker med jämna mellanrum men rutinerna ser olika ut beroende på var du bor. Det finns faktorer som kan spela in för att din barnmorska ska skicka en remiss för att göra en så kallad glukosbelastning:

  • Du har ärftlighet för diabetes
  • Du har haft graviditetsdiabetes under en tidigare graviditet
  • Du har tidigare fött ett stort barn
  • Ett avvikande sf-mått (ett mått som mäter hur mycket livmodern växer) har uppmätts
  • Ett sockervärde högre än referensvärdet har uppmätts

Symptom på graviditetsdiabetes kan vara:

  • Att du blir mer törstig än vanligt
  • Att du behöver kissa oftare än vanligt samt att du dessutom kissar större mängder
  • Att du upplever en ökad trötthetskänsla (mer än vanlig gravidtrötthet)

Diagnosen graviditetsdiabetes ställs efter en glukosbelastning

Gluskosbelastning görs vanligtvis omkring graviditetsvecka 24 men vården ser olika ut beroende på var i Sverige du bor. Glukosbelastningen sker på ett provtagnings-laboratorium, där man börjar med att ta ett blodprov för att kontrollera blodsockret. Du ska inte ha ätit något ett visst antal timmar innan provtagningen, detta för att man ska kunna få ett så kallat “fastevärde”. Därefter får du dricka en sockerlösning och sedan kontrolleras blodsockret efter en respektive två timmar. Om ditt blodsockervärde är högt efter två timmar kommer provet att visa att du har graviditetsdiabetes. Ibland räcker det med motion och kostbehandling för att uppnå stabila blodsockervärden och ibland behövs läkemedel.

Du kommer att få lära dig att kontrollera blodsockret själv vid angivna tider och tillfällen. För de allra flesta går graviditetsdiabetes över efter förlossningen. Har du däremot utvecklat typ 1-diabetes kommer det tyvärr inte gå över utan istället vara livet ut.

Vad kan du själv göra för att minska risken att drabbas?

Genom att motionera, försöka att inte öka för mycket i vikt samt hålla blodsockret jämnt med hjälp av regelbundna måltider kan du själv minska risken för att drabbas av graviditetsdiabetes.

Ju mer hälsosamma vanor, desto bättre. Att välja näringsrik mat och mellanmål, gärna utan socker och sötningsmedel, och långsamma kolhydrater som håller ditt blodsocker stabilt under längre tid är en grundförutsättning för att kroppen ska få fortsätta att må bra.

Fysisk aktivitet och motion hjälper till att stabilisera blodsockernivåerna. Faktum är att motion och fysisk aktivitet är en viktig del när graviditetsdiabetes ska behandlas men också för att förebygga det helt och hållet. Dels sänker själva motionen ditt blodsocker men det finns också en efterföljande effekt av träning då insulinkänsligheten ökar. Det krävs alltså mindre mängd insulin för att bibehålla normala blodsockernivåer.

Födsel

I de allra flesta fall eftersträvar man att värkarbetet startar spontant men igångsättning kan diskuteras beroende på graviditetens förlopp och barnets tillväxt. Under värkarbetet kommer dina blodsockernivåer att kontrolleras kontinuerligt.

När du har fött barn ska du åter träffa din behandlande läkare för att säkerställa att dina blodsockernivåer återgår till det normala. Har du haft graviditetsdiabetes löper du en ökad risk för att få diabetes senare i livet.

För barnet

Under en graviditet får barnet i livmodern samma blodsockernivåer som mamman eftersom glukos passerar över moderkakan. Således ökar barnet sin insulinproduktion för att hålla jämna blodsockernivåer, insulinet stimulerar barnets tillväxt. På grund av detta följs mamma och barn upp med tillväxtultraljud.

Barn till mammor med graviditetsdiabetes följs extra noga efter födseln på BB och behöver blodsockerkontroller och ofta även tillmatning enligt ett speciellt schema. När barnet är fött kan det behöva extra tid att ställa om till sina egna blodsockernivåer och då finns risken att drabbas av för lågt blodsocker, så kallat hypoglykemi. Har blodsockernivåerna legat högt under graviditeten riskerar även barnet att drabbas av komplikationer i nyföddhetsperioden, genom till exempel gulsot, andningssvårigheter och infektionskänslighet. Barnet löper även en ökad risk att drabbas av diabetes senare i livet.

Handurmjölkning från vecka 36+0

Eftersom de flesta barn vars mamma haft någon form av diabetes under graviditeten brukar behöva extra tillmatning under de första levnadsdygnen rekommenderas du, om du planerar att amma, att börja handstimulera råmjölk och frysa in från vecka 36+0. Enligt studier ökar inte risken för att födseln ska starta i förtid om man börjar med handstimulering i vecka 36+0. Inte heller ger det några ökade risker för barnet. Du tar sedan med dig den infrysta mjölken i en frysväska till förlossningen, som ditt barn kan få efter födseln.

Källa: