Råden i artiklarna bygger på förslag på hur man som förälder kan arbeta med sitt barns sömn. Gör det som känns rätt för just dig och ditt barn.
Känslor - en viktig pusselbit för dig som vill förbättra sömnen
"Rubbad sömn är vanligt i småbarnsfamiljer. Studier visar att så många som 35 % av alla föräldrar upplever problem gällande barnets sömn samt svårigheter att få barnet att somna in på kvällen och att somna om på natten. I en svensk studie rapporterade 30 % av föräldrar till barn i ålder sex till 20 månader problem med att barnet vaknar på natten. För ca 60 % kvarstår problemen i mer än tre månader. Studier visar också att vart fjärde barn mellan fem och sex år påvisar sömnproblem.
Vad föräldern gör med barnet vid läggdags och då barnet vaknar på natten har betydelse för vad barnet förväntar sig vid läggdags och då det vaknar på natten. Det kan vara av värde att prata om föräldrarnas egna behov av sömn, och hur de kan underlätta och skapa förutsättningar för god sömn för både sig själva och barnet." - Från Rikshandboken för Barnhälsovård
Tillhör du de föräldrar som upplever svårigheter kring sömnen och som känner att ditt barn, du och kanske även resten av familjen skulle må bra av att sova mer sammanhängande och fler timmar? Som du kan läsa ovan är du inte ensam. Studier visar att många föräldrar kämpar med sömn som inte fungerar – en del under ett par månader och andra under många år.
Lär dig att lyssna och tolka ditt barns känslor
”Föräldrars sätt att möta barnets behov, hjälper barnet att förstå och se sammanhang och känna sig trygg. Det gäller även barnets sömn. Barnet behöver en lyhörd förälder, som hjälper barnet att under trygga förhållanden somna in på kvällen och somna om på natten.” - Från Rikshandboken för Barnhälsovård
Att lära sig att lyssna in och tolka sitt barns känslor är en viktig pusselbit för dig som vill förbättra ditt barns sömn. En del barn uttrycker tydligt specifika känslor och då är det oftast lättare för föräldern att tolka och förstå sitt barn. Andra barn kan vara svårare att tolka eftersom de olika känslouttrycken kanske låter snarlika.
Det kan vara värdefullt att träna upp sin förmåga att lyssna in och tolka sitt barn innan man inför nya rutiner kring sömnen. Att kombinera kunskap om barns sömn, förmågan att lyssna in och hur du konkret inför nya rutiner ger dig goda förutsättningar som kan hjälpa dig när du jobbar med att förbättra sömnen. Alla barn reagerar i någon form - en del mer och andra mindre - när föräldern ändrar rutinerna kring sömnen. Att vara medveten om att det är så förbereder dig mentalt när du arbetar med att införa och befästa nya rutiner.
Om känslor
Ditt barn uttrycker känslor med olika ljud. Ibland gråter våra barn för att de är ledsna och ibland skriker våra barn för att de är arga. Andra gånger skrattar våra barn av glädje. Det finns massor av känslor – både känslor vi tolkar som positiva och känslor vi tolkar som negativa. Känslorna kommer ut i ljud och läten och så småningom, när barnet blir äldre, också i form av ord och meningar.
Ibland är det lätt att tolka vilken känsla vårt barn uttrycker – vid andra tillfällen kan det vara svårt att tolka och förstå. Ju äldre barnet blir, desto mer komplexa blir barnets känslor. Ibland känner barnet olika känslor på en och samma gång och kan därför uttrycka till exempel både ilska och ledsamhet samtidigt. Generellt kan man säga att det yngre barnet uttrycker ledsna känslor på grund av till exempel otrygghet och trötthet i större utsträckning än det äldre barnet (nio månader).
Att höra skillnad på vilken känsla barnet uttrycker – och varför – hjälper dig att bemöta ditt barn där det är just nu. Ett bra sätt att lära sig höra skillnad är genom att vara nyfiken på barnets ljud. Nästa gång ditt barn uttrycker en eller flera känslor som du tolkar som negativa, testa då att stanna upp och lyssna nyfiket. Det här gäller såklart inte om barnet till exempel gör sig illa, då tröstar du på en gång, men när läget inte är akut kan du se om du kan träna upp din förmåga att lyssna och tolka.
Ju oftare du stannar upp, lyssnar och väntar med att agera desto bättre kommer du att bli på att bemöta ditt barn där det är i stunden. Så småningom kommer du att känna dig tryggare och veta när du ska agera snabbt för att hjälpa ditt barn eller när du kan slappna av och avvakta med att agera.
Att höra skillnad mellan olika känslor gör att du kan agera på lite olika sätt, något som kommer till nytta under hela barnets uppväxt, inte minst om du funderar på att införa nya rutiner kring sömn som inte fungerar. Ibland behöver våra barn lite tid för att försöka på egen hand, och det behovet kan öka ju äldre barnet blir.
"Alla är olika och det är min övertygelse att det ska vara på det viset" - Hanna Bergenkull
Vanliga orsaker till gråt och ledsna känslor:
- Barnet är hungrigt – gäller främst barn 0–12 månader och i stor utsträckning spädbarnet
- Barnet känner sig övergivet och otryggt och behöver din omsorg
- Barnet är trött
- Barnet är sjukt
- Barnet har ont
- Barnet är rädd
Vanliga orsaker till skrik och arga känslor:
- Barnet vill inte byta blöja eller sitta i babyskyddet i bilen
- Barnet vill men kan inte – frustration uppstår i barnet
- Barnet vill men får inte, till exempel dra katten i svansen
- Barnet är väldigt trött – så kallat ”trött-skrik”
- Barnet är sjukt
- Barnet har ont
Barn reagerar på olika sätt, en del barn uttrycker mer ledsna känslor när de slår sig medan andra barn blir arga. Att fundera kring varför barnet uttrycker en viss känsla kan hjälpa dig att förstå och också hjälpa ditt barn mer eftertänksamt istället för reflexmässigt.
Träna upp din förmåga att lyssna in och tolka
Skriv gärna ned tankar kring det du hör, det hjälper dig att reflektera och lyssna med ett öppet sinne. Kanske kan du ställa dig frågor som:
- Vilken känsla tror jag att barnet uttrycker?
- Varför tror jag att barnet känner den här känslan just nu? Är mitt barn trött, hungrigt eller frustrerat?
- Vilken är grundkänslan? Bra fråga att ställa sig när barnet uttrycker olika känslor samtidigt.
- I vilken grad uttrycks känslan? (förslagsvis på en skala 1-5)
- Är det något mitt barn behöver min hjälp med för att lösa eller är det bättre att ge barnet utrymme att lösa det på egen hand med mig i bakgrunden?
Ibland behöver våra barn tid och utrymme för att hitta lösningen på egen hand, som när barnet till exempel lär sig att vända sig från mage till rygg och tvärtom. Barnet kan känna frustration när kroppen inte gör som huvudet vill. Det är lätt hänt att vi tycker synd om vårt barn i en sådan situation och att vi, i all välmening, hjälper barnet att vända runt. Att ge barnet en stund att på egen hand klura ut hur man gör och träna sin färdighet innebär oftast att inlärningen går fortare. Du kan såklart hjälpa till lite precis i början när barnet försöker rulla runt, du kan dra försiktigt i en arm och visa vägen, men undvik att hjälpa barnet hela vägen och beröm barnet med glada tillrop – både när det försöker, misslyckas och lyckas.
"Stör så lite som möjligt och njut av att titta på försöken – även om ditt barn ibland blir missnöjt, frustrerat eller ledset. Trösta när det behövs och ge sedan barnet tid att utforska omvärlden på olika sätt, anpassat efter ålder." - Hanna Bergenkull
Om du är för orolig att barnet ska skada sig, till exempel när det lär sig att klättra upp och ned i soffan, kan du finnas till hands lite vid sidan av. Stör så lite som möjligt och njut av att titta på försöken – även om ditt barn ibland blir missnöjt, frustrerat eller ledset. Trösta när det behövs och ge sedan barnet tid att utforska omvärlden på olika sätt, anpassat efter ålder.
Du kan ta med dig dessa tankar kring barns olika känslor när du inför nya rutiner kring att somna och somna om. Troligtvis kommer ditt barn att stundtals bli argt, ledset och frustrerat när du gör på ett sätt som barnet inte är van vid. Det är en del av förändringen och utvecklingen. Till en början, när rutinen är ny för ditt barn, behöver du vara generös med att hjälpa barnet närma sig sömnen - trösta vid ledsna känslor och försöka distrahera vid arga känslor.
Det finns ingen exakt sanning hur man ska göra när det gäller sömn, rutiner, känslor och reaktioner. Alla barn är olika och alla föräldrar är olika. Vi har olika personligheter och erfarenheter. Vi löser saker på olika sätt och med tiden hittar du dina egna vägar i föräldrarollen. Stanna upp, lyssna och fundera och om du kan tillåta dig själv växa en smula som förälder.
Vill du veta mer om hur du förbättrar sömnen? Då kan du ta del av de andra artiklarna som finns i den här artikelserien som kallas sömnskolan. Ett annat tips är att läsa böckerna om Lillis Räv och Sally Säl eftersom de ger dig grundkunskap om små barns sömn. Mer information hittar du på somncoachen.com
Källor:
- Rikshandboken för Barnhälsovård - https://www.rikshandboken-bhv.se/
- ”Visst kan Lillis Räv sova!” - småbarnsfamiljens guide till bättre sömn av Hanna Bergenkull. Triumf förlag 2020
- “Visst kan Sally Säl sova!” - Förskolefamiljens gudie till bättre sömn av Hanna Bergenkull. Bonnier Carlsen 2022
- The happy sleeper: the science-backed guide to helping your baby get a good night´s sleep – Newborn to school age - Heather Turgeon, Julie Wright. Tarcher Penguin 2014.
- 1177.se