Den kommande månaden kommer vi prata om motståndskraft, hur barn lär sig och att känna sig delaktig och betydelsefull är starka drivkrafter - på temat social, känslomässig och tänkandets utveckling. Under ditt barns andra levnadsår kommer du att få uppdateringar två gånger i månaden.
Som förälder önskar man att inget ont någonsin ska hända ens barn. Skyddsinstinkten är så stark att den även kan triggas av sådant som egentligen inte är farligt. Men riskerna för dagens barn är andra än de var en generation tillbaka. Idag handlar riskerna mer om barnets psykiska hälsa, om dess förmåga att tolerera stress och att möta ett liv med stor valfrihet men med mindre förutsägbarhet.
Inom barnpsykologin betonas därför idag vikten av att fostra barnets motståndskraft (eller resilience på engelska). Det brukar definieras som förmågan att anpassa sig och hantera svårigheter. Barn som är motståndskraftiga löper mindre risk att utveckla psykisk eller fysisk ohälsa och har bättre välbefinnande.
Vad handlar då en människas motståndskraft om?
En människas motståndskraft handlar dels om personliga egenskaper men också om de sociala och ekonomiska förutsättningar hon växer upp med. För ett barn är en ytterligare aspekt avgörande; nämligen dess relationer. För att stärka sitt barns motståndskraft spelar man som förälder därför stor roll. Och det absolut viktigaste man kan göra är att skapa en god relation till sitt barn.
Att tro gott om sitt barn, att uppmuntra det även när det misslyckas och att älska det mest när det förtjänar det som minst, är ens kanske viktigaste uppgift som förälder. Men som förälder kan man också stärka barnets motståndskraft genom att fundera över sin inställning till sådant som drabbar barnet. Är jag direkt där och avvärjer svårigheter eller ger jag barnet en chans att själv försöka? Hur reagerar jag när barnet leker med andra? Sitter jag på händerna och iakttar deras försök att lösa meningsskiljaktigheter eller förebygger jag dem?
Barns motståndskraft stärks av att få:
- misslyckas
- frihet
- lösa problem
- praktiskt och känslomässigt stöd från vuxna
- känslor och frågor tagna på allvar
- bli bemött som man är snarare än som man ”borde” vara
- kunskap och kontroll över sin situation
- förberedelse och delaktighet i beslut
- slippa ångest och katastroftankar
Med så här små barn behöver man självklart finnas med och ha koll, oavsett vad barnet gör. Men redan i den här åldern är det viktigt att odla en inställning om att barnet klarar hinder och svårigheter, att visa barnet tillit och peppa det snarare än att skydda och ta över själv. Problem och utmaningar ingår i små barns liv och det är faktiskt tur! För det är när de tar sig över hindren som motståndskraften stärks. Stöter de inte på några svårigheter så får de varken träna sig eller erfara den självkänsla som kommer av att faktiskt klara saker. Har barn dessutom en älskande förälder vid sin sida som tror på deras förmåga så är oddsen stora för att de inte bara tar sig över hinder utan att de också samtidigt växer och lär sig något!
Typiska beteenden:
- Vill vara delaktig
- Vill försöka själv
- Försöker förstå och göra sig förstådd
- Söker uppmärksamhet och bekräftelse
- Skiftar mycket i humör