Kailee_RIches_6

Svårt att bli med barn?

Märta Cullhed Engblom

ByMärta Cullhed Engblom

Barnmorska och doula

Fertilitet varierar. För vissa tar det helt enkelt längre tid att bli med barn, ibland flera månader. Att det tar upp till ett år räknas som normalt. Det är i snitt 25 % chans att lyckas inför varje ägglossning, så alltså helt normalt om graviditeten dröjer en aning. Det kan dock kännas som en klen tröst för dig som hoppas och längtar efter att få ett positivt svar på ett graviditetstest. Besvikelsen brukar dessutom bli större för varje månad som går utan att något händer. Det är inte ovanligt att man behöver hjälp på traven för att kunna bli med barn. En del behöver avancerad behandling för att lyckas. Ungefär 1 av 7 par i Sverige är ofrivilligt barnlösa.

Det kan finnas flera orsaker

Det finns flera orsaker atill att det kan vara svårt att bli med barn. Hos en tredjedel av paren som försöker men inte blir med barn beror det på faktorer hos kvinnan och hos en tredjedel av paren beror det på faktorer hos mannen. Hos en tredjedel finns förklaringen hos båda. Ibland går det inte att förklara orsaken till den ofrivilliga barnlösheten.

Vanliga orsaker hos kvinnan:

  • störning av ägglossningen
  • skadade äggledare
  • PCOS (polycystiskt ovarialsyndrom), vilket innebär att man har många äggblåsor, men som inte ”lossnar” - därav utebliven ägglossning
  • endometrios, en sjukdom som innebär att celler som liknar slemhinnan i livmodern växer även utanför livmodern

Vanliga orsaker hos mannen:

  • skador på testiklarna
  • låg kvalitet på spermierna.

Öka chanserna att bli med barn

Oavsett om ni redan har börjat försöka eller om ni vill ha barn i framtiden, så kan det vara bra att veta vad som kan öka era möjligheter att bli med barn på egen hand.

  • Börja tidigt. Om ni har en stark barnönskan är det viktigt att inte vänta för länge. Ålder är ändå en viktig faktor i sammanhanget eftersom en kvinnas fruktsamhet sjunker med stigande ålder. Förmågan att bli med barn, det som även kallas fertilitet, är individuell. Det kan förklara varför vissa kvinnor har lätt för att bli med barn i 40-årsåldern medan andra har svårt redan i 20-årsåldern. För mannen har ålder inte samma avgörande betydelse som för kvinnan, även om det finns forskning som tyder på att spermiernas kvalitet försämras med stigande ålder.

  • Ha sex vid ägglossningen. Pricka in rätt tidpunkt i menscykeln. Chansen att bli gravid är störst två dagar före ägglossning och samma dag som ägglossningen sker. En rekommendation är alltså att ha sex ofta och vid rätt tidpunkt! Om ni inte vill hålla reda på när ägglossningen sker räcker det med att ha sex ofta, vilket innebär samlag med jämna mellanrum, flera gånger varje vecka. Att ha sex ofta minskar även risken för skador på spermiernas arvsmassa/ hu kortare tid spermierna stannar i kroppen, desto bättre.

  • Undvik rökning och alkohol. Undvik rökning helt och dra gärna ned på alkoholkonsumtionen. Forskning visar nämligen att män som röker har sämre kvalitet på sina spermier och att rökande kvinnor har svårare att bli med barn. Ett högt alkoholintag försvårar också möjligheten att bli med barn.

  • Rör på dig lagom mycket. Motion är bra för hälsan, men se till att röra på dig i lagom dos. Alltför högintensiv träning kan störa ägglossningen hos kvinnor. Däremot kan det vara klokt att försöka gå ned i vikt om du har ett kroppsmasseindex (BMI) över 30, vilket klassas som fetma. Forskning visar att kvinnor med fetma har en mycket högre risk att drabbas av ofrivillig barnlöshet än normalviktiga. Normalvikt innebär ett BMI mellan 18,5 och 25.

Andra faktorer som kan påverka

Du som är man kan tänka på att undvika att bada varmt. Varmt vatten gör att temperaturen stiger i testiklarna och det kan leda till att det bildas färre spermier. Att duscha varmt går bra eftersom det inte värmer upp pungen på samma sätt. Att äta ett vitamintillskott med antioxidanter kan hjälpa. Extra E-vitamin, C-vitamin, L-karnitin, zink och magnesium har i några studier visat sig kunna ge fler och piggare spermier.

Att stress och oro skulle påverka fertiliteten och möjligheten att få barn har forskare inte kunnat bevisa. Däremot är det normalt att bli stressad och känna oro vid ofrivillig barnlöshet. Om du får svårt att hantera din stress kan du få hjälp på din vårdcentral eller hos företagshälsovården.

Ni kan få behandling

Om du och din partner är ofrivilligt barnlösa kan ni få behandling mot det. En rekommendation är att söka vård när ni har försökt bli med barn under minst 1 år utan att lyckas. Om ni redan vet att det kan vara svårt för er att bli med barn går det bra att söka professionell hjälp tidigare än så. Det kan exempelvis vara om du som vill bli med barn är över 35 år, har oregelbunden mens eller om någon av er har haft cancer och behandlats med cellgifter tidigare i livet.

Först behöver ni gå igenom en utredning, som kan ta några månader, och som visar vad barnlösheten beror på samt vilken behandling som passar bäst för er. Kontakta en gynekologisk mottagning, en kvinnoklinik eller en infertilitetsklinik för att få en utredning.

I Sverige går det att få donerade ägg eller spermier om de egna inte fungerar.

De behandlingar som finns är:

  • Stimulerad ägglossning. Om ägglossningen är oregelbunden finns det hormonbehandling som kan hjälpa dig att få en regelbunden ägglossning och därmed öka chansen att bli med barn.

  • Insemination. Insemination är en behandling som passar bra om spermierna har svårt att ta sig fram på egen hand eller vid en spermiedonation. Med hjälp av en tunn plastslang förs spermier in i livmodern under ägglossningen.

  • IVF eller provrörsbefruktning: När ni gör IVF eller provrörsbefruktning plockar en läkare ut mogna ägg från äggstocken, eller använder donerade ägg. Sedan befruktas äggen med spermier utanför livmodern. Om befruktningen lyckas kommer läkaren att föra tillbaka ett befruktat ägg (det kallas då för embryo) in i livmodern.

  • Operation. Ibland kan det behövas en mindre operation för att behandla den ofrivilliga barnlösheten, exempelvis om du har muskelknutor i livmodern, sammanväxningar, vätskefyllda äggledare eller sjukdomen endometrios.

Källor:

  • Ajne, G., Blomberg, M. & Carlsson Y. (2021). Obstetrik. Studentlitteratur.
    • 1177.se