För pojkföräldrar
Forskning visar att pojkar generellt får mer tillsägelser och negativ respons av sina föräldrar än flickor. Vi använder kortare meningar och mer uppmaningar när vi talar till pojkar. Flickors olika känslouttryck och sociala initiativ får mer uppmuntran medan ilska är den enda känsla vi uppmärksammar mer hos pojkar.
Eftersom föräldrars uppmärksamhet påverkar barns beteende och utveckling kan man som pojkförälder fundera på hur man sätter ord på sin sons känslor på ett nyanserat sätt och uppmuntrar hans sociala förmåga. Att hantera sina känslor och fungera socialt är avgörande i barns liv. Självklart vill vi att alla barn ska få samma möjligheter oavsett kön.
För flickföräldrar
Forskning visar att redan sex år gamla flickor är mindre benägna än pojkar att tro att någon av deras eget kön är ”riktigt, riktigt smart”. Också när det gäller tidiga kroppsliga utvecklingssteg, som att kunna krypa eller att klara ett motoriskt test visar studier att föräldrar underskattar sina döttrars förmåga. För äldre flickor gäller detsamma både vad gäller matematik och sport.
Eftersom föräldrars uppmärksamhet påverkar barns självkänsla, beteende och utveckling kan man som flickförälder fundera över sina förväntningar när det gäller ens dotters kroppsliga och intellektuella förmåga. För självklart vill vi ju inte lägga krokben för våra döttrar! Och ändå spelar det vi förmedlar, redan såhär tidigt i livet, roll för hur långt de vågar gå.
Typiska beteenden:
- Interagerar med andra barn och vuxna
- Utvecklar förmågor genom lek
- Skiftar i humör