Många som väntar barn upplever ett starkt sug efter specifika smaker eller livsmedel. Det kan vara allt från glass och surt godis till salt mat eller märkliga smakkombinationer. Cravings är vanliga och i de flesta fall helt ofarliga.
Forskning visar att förändringar i hormoner, smak- och luktsinne samt kroppens ökade energibehov kan påverka vad man blir sugen på. Många gravida får även starkare känslomässiga reaktioner, vilket i sin tur kan förstärka sötsuget eller sug efter “comfort food”.
Varför får man cravings?
Flera mekanismer tros ligga bakom:
- Hormonella förändringar – graviditetshormoner som östrogen och progesteron kan påverka aptit, lukt, smak och belöningssystemet i hjärnan.
- Kroppens näringsbehov – i vissa fall kan suget vara kopplat till brist på näringsämnen, till exempel järn – men detta är inte alltid fallet. De flesta cravings är inte direkt kopplade till fysiska brister.
- Illamående och energibalans – tidigt i graviditeten kan illamående göra att kroppen längtar efter mat som känns mild och lätt att få i sig. För andra kan svängningar i blodsockret skapa ett starkare sug efter snabba kolhydrater.
- Känslomässiga och beteendemässiga faktorer – sömnbrist, stress och ökad känslomässig belastning kan trigga sug efter mat som känns tröstande eller belönande.
Är cravings farliga?
I de allra flesta fall är cravings helt ofarliga, men det finns vissa cravings du bör vara uppmärksam på, till exempel sug efter: Jord, lera, tvättmedel eller andra oätliga ämnen (pica). Detta kan tyda på järnbrist och bör tas på allvar.
Om du upplever sug efter sådant som inte är mat bör du kontakta din barnmorska.
Hur kan man hantera cravings?
- Ät regelbundet – stabila blodsockernivåer minskar ofta intensiteten av cravings.
- Välj smarta alternativ – Om du är sugen på något sött – prova frukt, yoghurt eller nötter. Om du vill ha något salt – testa rostade kikärtor, fröknäcke eller oliver.
- Tillåt dig att njuta – Självklart kan du unna dig det du är sugen på ibland – utan att ha dåligt samvete. Att njuta av något gott då och då är bra för vårt välmående.
- Var uppmärksam på emotionella triggers – Om suget blir ett sätt att hantera stress eller oro kan det hjälpa att prata med din barnmorska. Du kan också själv prova om andningsövningar, meditation eller yoga kan hjälpa dig med suget.
Källor:
- 1177.se
- ACOG (American College of Obstetricians and Gynecologists)