Fosterdiagnostik är olika typer av undersökningar som kan göras under olika delar av graviditeten. Det syftar till att ta reda på om barnet är friskt.
Fosterdiagnostik är under förändring, vilket innebär att det är ett område där mycket forskning och arbete görs.
Den mänskliga cellen - där vårt DNA finns - har normalt sett 46 kromosomer som är uppdelade på 23 kromosompar. Kromosomavvikelser är till exempel när ett kromosompar har en extra kromosom och då kan ge upphov till missbildning eller syndrom. Vid till exempel trisomi 21, även kallat Downs syndrom, har kromosompar 21 en extra kromosom. De vanligaste kromosomavvikelserna som analyseras är trisomi 13, 18 och 21.
Anledningarna till att göra fosterdiagnostik kan vara olika skiljer sig mycket. Det kan vara så att någon av föräldrarna bär på en ärftlig sjukdom, det kan vara tidigare erfarenheter eller bara en generell oro och önskan att veta.
För dig att fundera över
När man väntar barn är det ofta många funderingar som dyker upp när det kommer till fosterdiagnostik. ”Vill jag eller vill jag inte göra fosterdiagnostik?” eller ”Vad ska jag göra med svaret?” kanske är frågor du ställer dig. Viktigt att veta är att all fosterdiagnostik är frivillig och att majoriteten av all fosterdiagnostik som görs ger normala svar. Vad som erbjuds skiljer sig beroende på var i Sverige du bor.
Om du skulle hamna i en situation där du behöver göra utökad diagnostik kommer du inte att vara ensam utan ha ett team av läkare och barnmorskor tillgängliga för dig, som svarar på frågor och guidar dig genom processen.
Till fosterdiagnostik räknas också de ultraljud som görs under graviditeten för att följa utveckling, tillväxt, fostervattenmängd och ibland barnets läge inuti livmodern.
Källa:
- Ajne, G., Blomberg, M. & Carlsson Y. (2021). Obstetrik. Studentlitteratur.
- 1177.se