giant-rubber-bear-1089612 340

Är det något små barn inte ska äta?

Många föräldrar är oroliga för att den mat barnen äter ska innehålla skadliga ämnen. Barn kan vara känsligare än vuxna för vissa ämnen, men det tar man hänsyn till när man exempelvis sätter gränser för hur mycket bekämpningsmedel som får finnas kvar i frukt och grönsaker eller godkänner tillsatser. Därför behöver du inte vara orolig för sådana ämnen.

Det kan också finnas ämnen som oavsiktligt hamnar i maten, till exempel miljöföroreningar. Ett bra sätt att minska risken att få i sig för mycket av skadliga ämnen är att äta varierat, det vill säga äta olika sorters mat. Det gäller både barn och vuxna.

Nästan all mat går bra att äta även för barn, men några saker bör små barn undvika:

Fisk som kan innehålla miljögifter

De flesta fiskar kan man äta ofta, men det är några få sorter som kan innehålla höga halter miljögifter. Det är:

  • strömming från Östersjön
  • vildfångad (inte odlad) lax och öring från Östersjön, Vänern och Vättern
  • sik från Vänern och Vättern
  • röding från Vättern.

Dessa fiskar innehåller så pass höga halter dioxin och PCB att flickor, kvinnor i barnafödande ålder och pojkar upp till 18 år inte bör äta dem oftare än 2 - 3 gånger per år.

Vildfångad lax, öring och röding finns sällan att köpa i vanliga affärer. Den lax som säljs är nästan alltid odlad.

Barn som äter mycket egenfångad fisk

Abborre, gädda, gös och lake kan innehålla kvicksilver. Barn som äter sådan fisk oftare än en gång per vecka kan få i sig mängder som på sikt kan vara skadliga. Därför är det bra att variera med andra sorters fisk. Även färsk/fryst tonfisk, stor hälleflundra, svärdfisk, haj och rocka kan innehålla kvicksilver.

Hälsokost

Hälsokostprodukter, till exempel växtextrakt och olika örter, är sällan testade på ett vetenskapligt sätt. De testas inte heller på barn och det går därför inte att veta om de är skadliga eller inte. I marknadsföringen påstås de ofta ha bra effekt på hälsan, men kan vara direkt olämpliga för barn som växer och utvecklas. Ge därför inte ditt barn hälsokostprodukter.

Kaffe, svart te och energidrycker

Små barn bör inte få kaffe eller större mängder svart te och coladrycker, eftersom de innehåller koffein. Barn är känsligare för koffein än vuxna och kan reagera med till exempel hjärtklappning och illamående. Energidrycker kan innehålla mycket koffein och bör därför inte alls ges till barn.

Opastöriserad mjölk

Opastöriserad mjölk kan innehålla skadliga bakterier, som ehec och campylobacter. Därför bör varken barn eller vuxna dricka sådan mjölk. Det gäller även färskost gjord på opastöriserad mjölk. Sådan ost finns sällan att köpa i vanliga affärer, men kan finnas hos lokala osttillverkare. Ehec är en ganska "ny" bakterie som började spridas i Sverige på 90-talet, och som kan orsaka allvarliga njurskador hos små barn. Opastöriserad mjölk får inte säljas i affärer, men går att få på bondgårdar.

Riskakor och risdrycker

Riskakor och vegetabiliska drycker gjorda på ris innehåller arsenik. Barn som regelbundet äter riskakor och dricker risdrycker kan på sikt få i sig halter som kan skada hälsan. Små barn är känsligare än större och därför bör man inte ge riskakor och risdrycker till barn under 6 år.

Även gröt och välling gjorda på ris kan innehålla arsenik. Man behöver inte avstå helt från att ge risbaserad gröt och välling, men man bör variera med andra sorter, och mellan olika märken. För till exempel glutenintoleranta barn finns majsbaserade produkter att växla med. Sammanlagt bör barn inte äta ris eller risprodukter - risgröt, risnudlar och rismellanmål - oftare än 4 gånger i veckan.

Salt

Det är bra att fortsätta hålla igen på salt även när barnet är över 1 år. För mycket salt påverkar blodtrycket även hos barn och ökar risken för högt blodtryck senare i livet. Ett sätt att minska på familjens salt är att välja nyckelhålsmärkta produkter, till exempel flingor, bröd och ost. De innehåller mindre salt än sorter som inte får nyckelhålsmärkas. Undvik också snacks, som chips och ostbågar, eftersom de ofta är väldigt salta.

Välj jodberikat salt, men salta inte så mycket. Jod behövs för regleringen av ämnesomsättningen och jodberikat salt är en viktig källa för både barn och vuxna. Det står på förpackningen om saltet innehåller jod.

Socker, godis, saft och läsk

Undvik godis, saft och läsk så länge som möjligt. De innehåller lite näring men mycket socker, som barn inte behöver. Mycket socker kan skada barnets tänder. Det kan också göra att barnet inte orkar äta tillräckligt med vanlig mat, eller att barnet blir överviktigt på sikt.

Man tänker kanske inte på att även en del mat innehåller mycket socker. Det gäller många sorters fruktyoghurt, yoghurtdrycker, flingor, juicer, rismellanmål och liknande. Det är onödigt att vänja barn vid att allt ska smaka sött. I stället för fruktyoghurt kan du till exempel ge naturell yoghurt eller fil och blanda ner frukt eller bär. När det gäller flingor och müsli finns det många sorter som inte innehåller så mycket socker. Läs på förpackningen hur mycket tillsatt socker produkten innehåller. Du kan också välja nyckelhålsmärkt. Nyckelhålet får bara sättas på flingor, yoghurt och fil med lite socker och inget sötningsmedel.

Solanin i grön potatis

Grön eller skadad potatis innehåller solanin, ett ämne som kan ge magont, kräkningar och diarré. Därför bör både barn och vuxna undvika sådan potatis.

Vatten från egen brunn

Om man har egen brunn rekommenderar Livsmedelsverket att man kontrollerar vattnets kvalitet vart tredje år. Kommunens miljöförvaltning där du bor kan ge råd om hur du gör. Om vattnet är "otjänligt" på grund av bakterier, eller om bakterien Escherichia coli (E.coli) finns i vattnet, ska man koka det innan det ges till barn. För övriga ämnen bör man följa de rekommendationer som följer med analyssvaret.

Information från Livsmedelsverket