Mary Light-the-way-doula (17)

Barnets hjärtljud

Preglife

ByPreglife

Vi har valt att samarbeta med experter som har en omfattande erfarenhet för att du ska få så relevant och faktabaserad information som möjligt under din graviditet, efter födseln och de första 2 åren med ditt barn.

Barnmorskan kontroller barnets hjärtljud under hela förlossningsarbetet och det sker på olika sätt. Det vanligaste är att man följer barnets hjärtslag per minut.

Det enklaste är att barnmorskan lyssnar på barnets hjärtslag med en ”trätratt”. Eller så används en Dopthone, då kan även föräldrarna höra hur barnets hjärta slår Det har du säkert varit med om vid kontrollerna hos din barnmorska. På förlossningsklinikerna finns också en CTG-apparat (cardio/hjärta-toko/tryck-grafi/skrivare) som med hjälp av en ultraljudsdosa eller en elektrod fästs mot barnets huvud. Den yttre registreringen sker genom att ultraljudsdosan sätts mot livmodern över barnets hjärta och på så sätt kan man följa barnets hjärtslag.

Samtidigt sätts dosan som har en tryckknapp mot en annan del av livmodern för att visa hur ofta och hur länge värkarna varar. Resultatet ser man på en dataskärm alternativt en pappersremsa. Registrering av värkarna kan också göras med hjälp av en vätskefylld tunn slang som förs upp i livmodern, så kallad inre värkregistrering.. Barnmorskan kan på så sätt få en bra överblick över värkarna.

Hjärtslag kan också övervakas inifrån

Barnets hjärtslag kan också övervakas med hjälp av inre registrering. Det innebär att barnmorskan i samband med att hon gör en vaginalundersökning fäster elektroden mot barnets huvud.

Vid ankomsten till förlossningskliniken görs alltid en registrering med hjälp av CTG under en 30-45 minuters period, för att bedöma hur barnet mår och hur värkarbetet ser ut. Kontinuerlig registrering av barnets hjärtslag och kvinnans värkar sker vid vissa speciella tillfällen. Oftast sker det när man bedömer att det finns risk för eventuella komplikationer eller att man ger något form av läkemedel som kan påverka livmoderns arbete och/eller barnets tillstånd. En av de vanligaste anledningarna är att kvinnan får ett värkstimulerande dropp, ryggbedövning, eller att barnet har uppvisat någon form av stress.

Informationen förs över till själva CTG-maskinen med hjälp av sladdar alternativt trådlöst. Fördelen med trådlöst är att kvinnan kan röra sig fritt i rummet. Kvinnors upplevelse av att vara ”kopplad till CTG:n” kan vara mycket olika. Somliga upplever det som ett hinder, andra upplever det som en trygghet. Det är personalens ansvar att tolka den information som fås om barnet och värkarna. Men det händer att även partnern och kvinnan blir fixerade med att se på skärmen hur hjärtljuden och värkarna ser ut. Lämna det till personalen då det krävs mycket kunskap för att klara av att göra rätt tolkning av situationen.

Blodprov på barnet under förlossningsarbetet

Vill man av någon anledning veta mer noggrant hur barnet syresätts tar man ett blodprov från barnet. Provtagningen går till som en vanlig gynekologundersökning. Vid undersökningen ser läkaren barnets huvud och kan då genom ett stick i barnets huvud fånga upp en bloddroppe. Blodet analyseras och svaret man får visar hur väl syresatt barnet blod är.

Källor:

  • Abascal, G., & Huss, M. S. (2018). Att föda. Bonnier Fakta.