Att planera graviditet som samkönat par kan väcka både längtan, frågor och praktiska funderingar. För många är beslutet väl förankrat sedan länge, medan andra precis har börjat utforska vilka möjligheter som finns. Det finns flera vägar till föräldraskap och vilken som passar bäst ser olika ut för olika familjer.
Här går vi igenom några av de möjligheter som finns för samkönade par där en av parterna kan bära graviditeten.
Vilka möjligheter finns?
I Sverige kan samkönade kvinnliga par få hjälp med assisterad befruktning inom både offentlig och privat vård.
Vanliga alternativ är:
- insemination med donerade spermier
- IVF med donerade spermier
Vilken behandling som rekommenderas beror bland annat på:
- ålder
- fertilitet
- sjukdomshistoria
- eventuella tidigare graviditeter
Hur går det till?
Det första steget brukar vara att kontakta:
- fertilitetsklinik
- gynekolog
- eller vårdcentral för remiss
Inför behandling görs vanligtvis:
- hälsogenomgång
- gynekologisk bedömning
- provtagning
- samtal om behandlingen och familjesituationen
- en särskild prövning inför behandling med donerade spermier
Den särskilda prövningen görs för att bedöma förutsättningarna för behandlingen och barnets framtida situation.
Vem ska bära graviditeten?
För vissa är beslutet självklart. För andra kan det ta tid att bestämma vem som ska bära graviditeten.
Det kan vara bra att fundera på:
- ålder och fertilitet
- hälsa
- praktiska förutsättningar
- egna önskemål och känslor
Det finns inget rätt eller fel sätt att tänka kring beslutet.
Hur fungerar spermiedonation?
Vid assisterad befruktning med donerade spermier i svensk vård används spermier från en donator som har genomgått medicinsk utredning och godkänts för donation.
I Sverige har barn som tillkommit genom spermiedonation rätt att få information om donatorns identitet när de har uppnått tillräcklig mognad. Det är därför viktigt att barnet får möjlighet att känna till sitt ursprung och att föräldrarna får information och stöd kring hur de kan prata med barnet om donationen.
Hur fungerar det juridiska föräldraskapet?
När ett samkönat par får barn genom assisterad befruktning kan båda bli juridiska föräldrar, även om bara en av dem bär graviditeten.
Om paret är gifta kan den andra förälderns föräldraskap vanligtvis registreras automatiskt. Om paret är sambor behöver föräldraskapet normalt bekräftas.
För att föräldraskapet ska kunna fastställas på det sättet behöver vissa villkor vara uppfyllda, bland annat kring samtycke till behandlingen och barnets rätt att få information om donatorn.
Vid behandling utomlands eller insemination utanför vården kan andra regler bli aktuella. Därför är det bra att ta reda på vad som gäller innan behandlingen påbörjas.
Finns det väntetider?
Ja, det kan förekomma väntetider inom offentlig vård och de varierar mellan olika regioner.
Privata kliniker kan ibland erbjuda snabbare behandling. Det kan därför vara bra att söka information tidigt om ni vet att ni vill försöka bli gravida.
Känslor under processen
För många är processen både hoppfull och känslomässigt intensiv.
Det är vanligt att känna:
- glädje
- förväntan
- stress
- oro
- otålighet
Även relationen kan påverkas när mycket fokus hamnar på fertilitet, behandling och timing.
Inför graviditeten
Samma rekommendationer gäller som inför andra graviditeter:
- 400 mikrogram folsyra per dag rekommenderas inför graviditeten och fram till graviditetsvecka 12
- rökning och nikotin bör undvikas
- läkemedel och hälsa kan behöva ses över
- vaccinationer kan vara bra att kontrollera
Det finns många sätt att bli familj
Vägen till graviditet kan se olika ut, och det finns inte ett sätt som är mer rätt än något annat.
Många beskriver att processen innebär både planering och tålamod – men också stor glädje när graviditeten väl kommer.
Källor: 1177 – Att bli gravid med donerade spermier och ägg Socialstyrelsen – Assisterad befruktning SFOG – Ofrivillig barnlöshet och fertilitet SKR – Rekommendation om assisterad befruktning Skatteverket – Nybliven förälder