Du kanske har hört talas om begreppet hinnsvepning - men vad är det, vem gör det, varför gör man det och hur går det till?
Hinnsvepning är något som görs för att stimulera ett värkarbete, alltså för att sätta igång födseln. Evidensen, eller forskningen, bakom hinnsvepning är sparsam och resultaten går ofta isär. Däremot kan man se att risken att gå över tiden minskar efter en hinnsvepning. Rutinen kring om eller när en hinnsvepning erbjuds skiljer sig även mycket mellan regioner och kliniker. Gemensamt gäller däremot att du som väntar barn ska ha uttryckt en önskan om att inte gå över tiden för att bli tillfrågad.
Hur går det till?
Först känner barnmorskan (eller läkaren) utanpå magen hur barnet ligger och huruvida barnets huvud är rörligt, ruckbart eller fixerat. Om barnet ligger med rumpan nedåt, alltså i sätesläge, eller om huvudet är rörligt i bäckeningången ska hinnsvepning inte göras.
Efter det görs en vaginal undersökning där livmodertappens mogenhetsgrad bedöms, alltså huruvida livmodertappen är mjuk, vilken riktning den har, om den är utplånad och om den har börjat öppna sig. Om livmodertappen är helt “omogen”, alltså inte alls förberedd för en födsel, går det inte att göra en hinnsvepning. Om den däremot är mogen och lite öppen, för barnmorskan in ett eller två fingrar och lossar försiktigt hinnorna från livmoderns nedersta delar. Man kan säga att man sveper längs hinnorna.
Tanken bakom att göra en hinnsvepning är att man både genom mekansiktstimuli vid själva svepningen frigör prostaglandiner som kan sätta i gång ett värkarbete. Prostaglandiner hjälper till att mjuka upp vävnaden i livmodertappen samtidigt som de ökar livmoderns benägenhet att dra ihop sig, det vill säga att få värkar.
Vad kan jag förvänta mig efter en hinnsvepning?
Efter en hinnsvepning är det inte ovanligt att du får en liten blödning och att du får ont, ungefär som menevärk. Det här kan vara tecken på att födseln är på gång att starta, men det kan också vara så kallade pin-värkar, alltså värkar som gör ont men som inte har någon effekt på livmodertappen. Blödningen är oftast helt ofarlig och kommer inte inifrån graviditeten utan från små kärl på livmodertappen som är lättblödande under graviditeten. Det är vanligt att få en mindre blödning när livmodertappen börjar öppna sig.
För att en hinnsvepning ska ha effekt kan det ibland krävas att den görs vid upprepade tillfällen. Hinnsvepningen kan upprepas med 2–3 dagars mellanrum. Vissa kommer igång i värkarbete inom ett par timmar, men effekten väntas komma mellan 48–72 timmar efter att en hinnsvepning genomförts.
Källor:
- Avdiyovski H, Haith-Cooper M, Scally A. Membrane sweeping at term to promote spontaneous labour and reduce the likelihood of a formal induction of labour for postmaturity: a systematic review and meta-analysis. J Obstet Gynaecol. 2019 Jan;39(1):54-62.
- Kunskapsstöd för vårdgivare