Ett av de vanligaste och tidigaste graviditetsbesvären är illamående. Cirka 80 % av alla som väntar barn uppger att de har mått illa eller kräkts någon gång under graviditeten. Illamåendet brukar börja någon gång efter den fjärde veckan, då graviditetshormonerna skjuter i höjden. Orsaken till illamåendet är inte helt känd och antas ha flera olika orsaker. Ärftlighet och de stora homonella förändringarna har betydelse, men det kan finnas andra anledningar till illamåendet också.
När är illamåendet som värst?
Symptomen är oftast som värst i vecka 7–10 för att sedan klinga av vid vecka 12–14. En del känner av ett lätt illamående, och då främst på morgonen, medan andra har det riktigt besvärligt och kräks flera gånger varje dag under en längre tid.
När ska jag söka vård?
De allra flesta som drabbas gravidillamående behöver inte söka vård. Vanligtvis går besvären över av sig själv. Några få fortsätter dock att må illa och kräkas under hela graviditeten. Då kallas det för extremt gravidillamående eller hyperemesis gravidarum. Om man lider av ett extremt gravidillamående och kräks mycket kan man behöva bli inlagd på sjukhus för att få dropp. Prata med din barnmorska eller läkare om du har svåra besvär.
Bra att veta Kroppen ser alltid till att barnet får den näring som det behöver för att utvecklas, så du behöver inte oroa dig att barnet påverkas om du kräks.
Vad kan jag göra själv?
Det finns inget som garanterat botar illamåendet. Däremot finns det några knep som är värda att prova eftersom de har visat sig lindra besvären för många kvinnor:
- Ät mindre mål och oftare (om illamåendet är värst på morgonen kan det hjälpa att äta något innan du kliver upp, gärna något salt)
- Drick tillräckligt med vätska då uttorkning kan förvärra illamående
- Undvik stark mat
- Undvik stekt mat och prova att äta kall eller kokt mat istället
- Frisk luft
- Motion eller fysisk aktivitet i ett lugnt tempo
- Vila och sömn
- Akupunktur
- Aromaterapi
- Vitamin B6 (Rekommenderat intag är 40 mg 2–3 gånger per dag. Vitamin B6 finns receptfritt på Apoteket och har inga kända biverkningar.)
Fråga alltid din läkare eller barnmorska om råd innan du tar läkemedel mot gravidillamående.
Källa:
- Lindgren, H. Christensson, K. & Dykes, AK. (2022). Reproduktiv hälsa - barnmorskans kompetensområde. 2 uppl., Lund: Studentlitteratur.
- 1177, Graviditetsillamående - 1177 .
- Liu, C., Zhao, G., Qiao, D., Wang, L., He, Y., Zhao,.. & Jiang, E. (2022). Emerging progress in nausea and vomiting of pregnancy and hyperemesis gravidarum: challenges and opportunities. Frontiers in Medicine, 8, 2940.
- Lärobok för barnmorskor. Faxelid, E., m.fl. Studentlitteratur 2001. - Myles Textbook for Midwives. Fraser, D. och Cooper, M. Churchill Livingstone 2003.