Ladda ned appen
SV
Ladda ned appen
eating disorder 464256963

Läs före: Mamma med en ätstörning

23 okt. 2023Updated on 14 feb. 2024
Preglife

ByPreglife

Vi har valt att samarbeta med experter som har en omfattande erfarenhet för att du ska få så relevant och faktabaserad information som möjligt under din graviditet, efter födseln och de första 2 åren med ditt barn.

Graviditeten är en skör tid för den som jagas av ätstörda tankar. Själva grundförutsättningen, att magen växer och kroppsvikten ökar, kan vara en utmaning för den som har eller har haft en ätstörning.

Att vara medveten om att det kan innebära förändringar att vänta barn, såväl fysiskt som psykiskt, kan öka möjligheten att inte falla tillbaka i gamla mönster. Det är dock viktigt att berätta för din barnmorska eller för någon annan du har förtroende för om dina problem ökar.

Berätta också om du tidigare i livet haft en ätstörning. Det kan kännas irrelevant och som något som ligger bakom dig, men faktum är att tankarna nu kan blossa upp. Kanske räcker det med ett samtal om detta för att få perspektiv och mildra oron – och få en mer glädjefylld graviditet.

Vikten av medicinsk övervakning

Gravida med en ätstörning är en högriskgrupp som behöver hjälp och stöd från vården. En person med en ätstörning löper större risk att drabbas av komplikationer under födseln så som prematur födsel, låg födelsevikt, havandeskapsförgiftning och missfall. Med rätt typ av stöd kan dessa risker minska eller undvikas. Det är viktigt att ha ett team av specialister vid din sida från början, vilket inkluderar en dietist och en psykolog. Om du kämpar med en ätstörning och försöker få barn är det viktigt att du pratar med en expert då kombinationen av stress, lågt kaloriintag och överdriven fysisk aktivitet kan orsaka infertilitet genom att ägglossning uteblir.

Kontroll över symtomen

Viktigt att komma ihåg är också att många blir bättre i sina ätstörningar under graviditeten. Barnet som växer i livmodern motiverar en till att ta kontroll över symtomen. Äntligen lyckas man att sluta hetsäta eller kräkas, eller äta mer och träna mindre - för barnets skull. Det innebär dock inte att den underliggande problematiken per automatik försvinner. För många kommer ett bakslag när barnet väl är fött. Forskning från Karolinska institutet visar att 12,8 %, mer än var tionde nybliven mamma, kan lida av en ätstörning, jämfört med 5,3 % av de gravida.

Möjlighet till en varaktig förändring

Graviditeten och föräldraskapet kan också vara början till en mer varaktig förändring. Gamla mönster ruckas och goda rutiner sätter sig. Den kropp man så länge tyckt så illa om får ett nytt syfte och ett nytt värde att glädjas över. Att få barn och föreställa sig framtiden med den nya familjen kan vara den drivkraft man behöver för att verkligen ta tag i sina problem. För att öka den möjligheten: prata med din barnmorska om dina tankar och om vilket stöd du behöver.

Första tiden som nybliven mamma

För den som lider eller har lidit av en ätstörning tycks den första tiden som nybliven mamma särskilt utmanande. Efter förlossningen ökar, som nämnt ovan, risken för återfall. Även risken för förlossningsdepression ökar för mammor med en ätstörning. Problem runt mat, kropp och ätande i samband med föräldraskap är med andra ord något att ta på största allvar. Ätstörningar är farliga sjukdomar som kräver behandling. Att vara öppen med sina problem, också efter att barnet är fött, är avgörande för att få rätt stöd. Våga be om hjälp! Det är viktigt för din och ditt barns skull. Du behöver inte klara av detta ensam.

Råd:

Om detta är din situation behöver du fokusera på att:

  • Ha som mål att bibehålla en hälsosam vikt
  • Etablera en hälsosam diet med hjälp av en dietist
  • Skapa balanserade motionsvanor
  • Påbörja/Fortsätta med terapi

Om du väntar barn bör du:

  • Informera din läkare om din ätstörning
  • Ha som mål att bibehålla en hälsosam viktökning
  • Ta hand om din kropp
  • Fortsätta med terapi

Om du precis har fått barn behöver du göra följande:

  • Be om hjälp från vänner och familj eftersom du löper en högre risk att drabbas av förlossningsdepression
  • Fortsätta med terapi
  • Låta en dietist guida dig mot en ny diet eftersom det finns risk för återfall efter födseln

Fakta om ätstörningsdiagnoser

Anorexia nervosa Anorexi präglas av signifikant låg vikt, en störd upplevelse av kroppen och en självkänsla som är starkt påverkad av vikt och kroppsform. Rädslan att gå upp i vikt eller bli tjock leder till stränga dieter och svält. Till detta tillkommer ofta ett tvångsmässigt motionerande.

Bulimia nervosa Vid bulimi tappar personen kontrollen över sitt ätande och hetsäter stora mängder av mat. Detta kompenseras sedan genom självframkallad kräkning, laxering, fasta eller tvångsmässig träning.

Hetsätningsstörning Hetsätningsstörning liknar bulimi vad gäller själva kontrollförlusten av ätandet, alltså att man hetsäter stora mängder mat på kort tid. Men vid hetsätningsstörning försöker personen inte göra sig av med maten efteråt i samma omfattning som vid bulimi. Hetsätningsstörning anses vara den vanligaste formen av ätstörning.

Atypisk ätstörning
Många uppfyller inte alla diagnostiska kriterier för en ätstörning. Då sätter man vanligtvis någon form av atypisk ätstörningsdiagnos. En missuppfattning är att detta är en mildare form av ätstörning, vilket inte stämmer.

ARFID Undvikande/restriktiv ätstörning (eller Avoidant/Restrictive Food Intake Disorder-ARFID) innebär ett långvarigt begränsat ätande med näringsbrist eller viktnedgång som följd. Till skillnad mot vid andra ätstörningsdiagnoser är drivkraften inte att bli smal eller ett missnöje med kroppen.

Källa: