Människor har olika blodgrupper. Man kan ha blodgrupp A, B, AB eller 0. Utöver det benämns blodet även med Rh-faktorn, och då kan ditt blod vara antingen Rh-positivt eller Rh-negativt. Man kan vara Rh-negativ oavsett vilken blodgrupp (A, B, AB eller 0) man har. Ungefär 15 % av Sveriges gravida är Rh-negativa.
När du skriver in dig hos barnmorskan under graviditeten kommer du erbjudas att ta vissa screeningprover. Ett av dessa prover är en sk blodgruppering, där man ser vilken blodgrupp du tillhör samt om du är Rh-negativ eller Rh-positiv. Orsaken till att det görs en blodgruppering och kontrolleras tidigt in i graviditeten är för att förebygga RH-immunisering.
Vad är Rh-immunisering?
Om ditt och barnets blod skulle komma i kontakt med varandra under graviditeten kan din kropp börja bilda antikroppar mot barnets röda blodkroppar. Dessa antikroppar kan sedan passera över moderkakan och orsaka blodbrist hos barnet. Om en överföring sker i samband med själva födseln kan det ha betydelse vid en eventuell kommande graviditet. Antikroppar som bildats i mammans blod passerar då över till nästa barn och förstör i sin tur hens röda blodkroppar, vilket ökar risken för komplikationer.
Symptom på sjukdom hos barnet är blodbrist eller anemi, men orsakar även det som kallas hyperbilirubinemi, vilket innebär höga nivåer av bilirubin i blodet - även kallat gulsot. Behandling mot immunisering kan ibland vara igångsättning av förlossning, tidig tillmatning av barnet och ljusbehandling för att bryta ned gulsoten och kunna tillfriskna. En väldigt ovanlig behandling är ett blodbyte, där man behöver tillföra nytt blod och byta ut barnets egna blod för att bli av med antikroppar och bilirubin. Det är ett allvarligt tillstånd om man skulle drabbas, men det är ovanligt och sällan förekommande eftersom screening och förebyggande sprutor ges.
Gulsot till följd av immunisering är inte att jämföra med nyföddhetsgulsoten som flertal barn får initialt efter födsel och som dessutom är en naturlig omställning från graviditet till livet utanför magen, där barnets egen lever ska bryta ner bilirubin.
Hur vet jag om Rh-immunisering kan uppstå?
Om du är Rh-positiv kan ingen så kallad Rh-immunisering uppstå och då kontrolleras inte heller barnets Rh-faktor under graviditeten. Om du däremot är Rh-negativ följs din blodgruppering upp med en analys av barnets Rh-faktor. Är barnet då Rh-positiv kan immunisering ske. Då kommer du att få behandling för att förhindra det och gå på extra kontroller under graviditeten. Om barnet också är Rh-negativ kan ingen immunisering ske och dina kontroller kommer fortsätta som vanligt.
Hur förebyggs immunisering?
Om du är Rh-negativ kommer du erbjudas att ta blodprov mellan graviditetsvecka 25–29 för att se om antikroppar har bildats. Efter det, runt graviditetsvecka 30, får du en spruta som kallas anti-D eller Rh-profylax för att förhindra att dessa antikroppar bildas. Du kommer även att få en spruta efter födseln på förlossningen, eller på BB innan hemgång. Det kan behövas en extra spruta om något tillstöter under graviditeten, till exempel finns det risk att ditt och barnets blod kommer i kontakt med varandra, exempelvis vid ett vändningsförsök eller trauma mot magen.
Rh-immunisering är en typ av immunisering men det finns även andra varianter. Viktigt är att ta blodgruppering och helst i tidig graviditet vid barnmorskemottagningen enligt basprogram.
Källor:
- 1177, www.1177.se/Stockholm/barn--gravid/graviditet/graviditetsbesvar-och-sjukdomar/rhd-negativ-blodgrupp-och-graviditet
- Lindgren, H. Christensson, K. & Dykes, AK. (2022). Reproduktiv hälsa - barnmorskans kompetensområde. 2 uppl., Lund: Studentlitteratur.