Under en graviditet töjs magen successivt ut för att göra plats åt det växande barnet i livmodern. Detta kallas för rektusdiastas och begreppet beskriver mellanrummet mellan rektus abdominis, alltså de två raka bukmusklerna mitt på magen. De två raka bukmusklerna sitter ihop i mittlinjen via ett ”senstråk/senplatta” som kallas för linea alba. Denna senplatta är normalt sett drygt 1-2 cm bred längs med hela mittlinjen, det vill säga det ska finnas ett mellanrum mellan musklerna.
Ingenting går sönder
Under en graviditet töjs och tunnas denna senplatta ut, tillsammans med alla magmuskler som också förlängs. Det sker däremot ingen delning eller skada på någon muskel när mellanrummet ökar, varför det vanliga begreppet magmuskeldelning är onödigt skrämmande. I slutet av en graviditet har alla kvinnor rektusdiastas, vilket innebär att det är en helt normal och ofarlig process som möjliggör att livmoder och bebis får plats att växa.
Toppig mage - åsbildning
Många gravida upplever det ökade mellanrummet mellan magmusklerna som en toppighet på magen när man anstränger sig, exempelvis när man häver sig upp från en bakåtlutad position i soffan, hostar eller skrattar. Detta är helt normalt och är en följd av den uttöjda och bredare mittlinjen som inte håller emot tryck lika bra.
Får jag träna magen när jag väntar barn?
Du kan fortsätta träna dina magmuskler under hela graviditeten, men det kommer troligen att vara svårare och svårare att kontrollera och använda musklerna ju större magen blir. Träningen ska aldrig vara obehaglig eller smärtsam och helst inte heller framkalla en kraftig toppighet eller åsbildning mitt på magen, då detta betyder att övningen är för tung för vad strukturerna i magen orkar med. Men det är inte farligt om detta skulle ske. Träning under en graviditet varken minskar eller ökar risken för kvarstående diastas efter förlossning, men det kan göra att det blir lättare att komma tillbaka till träning efter förlossningen.
Rektusdiastas efter födseln
Många kvinnor har kvar ett ökat mellanrum och djup mellan de raka bukmusklerna under det första året efter sin förlossning och detta anses helt normalt. Inte alls lika många upplever sig begränsade av sin rektusdiastas, men det kan vara vanligt att känna en oro kring detta.
Återhämtningen tar upp till ett år, ibland mer, och träning har visat sig öka både muskelfunktion och livskvalitet. Träning påverkar däremot inte mellanrummets storlek i vila. Detta innebär att man inte behöver oroa sig över det faktiska mellanrummet eller djupet mellan magmusklerna sålänge funktionen i bålen är god.
Symtom på rektusdiastas
Rektusdiastas ger sällan besvär men kan självklart vara begränsande för vissa. Symtom man kan uppleva är nedsatt bålstabilitet och styrka i magen vilket ofta leder till en försämrad funktion. Fysioterapi är förstavalsbehandling för rektusdiastas, men om detta inte gett önskvärda resultat efter 6 månaders anpassad träning, kan kirurgi övervägas.
Får man träna magen om man har rektusdiastas?
Tidigare ansåg man att träning av magen efter en graviditet och förlossning skulle vara mycket försiktig och med låg belastning. Den senaste forskningen tyder nu snarare på det motsatta. Det är värre att belasta magen för lite än för mycket då träning av magen är viktigt.
Våga träna alla magmuskler
För att återfå en bra funktion och tålighet i magen behöver man våga träna alla magmuskler. Detta innebär alltså att du kan börja träna magen även om du har en kvarstående rektusdiastas (mellanrum och/eller djup). Övningar som plankan och situps är inte längre ”förbjudna övningar” utan snarare viktiga övningar för att bygga upp styrkan i bålen. Däremot är det klokt att börja med lättare övningar för magen och successivt öka svårighetsgraden och belastningen. Övningarna ska alltid kännas bra och utföras med god teknik och kontroll samt helst inte framkalla en kraftig toppighet eller åsbildning på magen.
Hjälp och råd
En fysioterapeut eller naprapat med kompetens inom kvinnohälsa kan hjälpa dig om du behöver individuellt stöd i din träning eller har frågor om rektusdiastas.
Källa:
- Carlstedt et al. 2020. Management of diastasis of the rectus abdominis muscles: Recommendations for Swedish National Guidelines.
- Michalska et al. 2018. Diastasis recti abdominis – a review of treatment methods.
- Thabet & Alsheri. 2019. Efficacy of deep core stability exercise program in postpartum women with diastasis recti abdominis: a randomised controlled trial.
- Mota et al. 2015. Prevalence and risk factors of diastasis recti abdominis from late pregnancy to 6 months postpartum, and relationship with lumbo-pelvic pain.
- Mota et al. 2015. The Immediate Effects on Inter-rectus Distance of Abdominal Crunch and Drawing-in Exercises During Pregnancy and the Postpartum Period.
- Beer et al. 2009. The normal width of the linea alba in nulliparous women.
- Sperstad et al. 2016. Diastasis recti abdominis during pregnancy and 12 months after childbirth: prevalence, risk factors and report of lumbopelvic pain.
- Davenport et al. 2019. Impact of prenatal exercise on maternal harms, labour and delivery outcomes: a systematic review and meta-analysis.