Havandeskapsförgiftning

Under graviditeten sker stora förändringar i kroppens blodcirkulation. Blodmängden ökar och motståndet i blodkärlen minskar, vilket gör att blodtrycket ofta sjunker i början av graviditeten. Under graviditetens andra hälft börjar blodtrycket vanligtvis stiga igen. Det är helt normalt, men om blodtrycket blir för högt kan det vara ett tecken på en komplikation, till exempel havandeskapsförgiftning.

Havandeskapsförgiftning, även kallat preeklampsi, innebär att du får högt blodtryck under graviditeten samtidigt som andra delar av kroppen kan påverkas, exempelvis njurarna, levern eller moderkakan. Tillståndet kan vara allvarligt, men upptäcks ofta tidigt tack vare de regelbundna kontrollerna hos barnmorskan.

Varför får man havandeskapsförgiftning?

Det är ännu inte helt klarlagt varför vissa gravida utvecklar havandeskapsförgiftning. Man vet däremot att moderkakan spelar en viktig roll och att tillståndet kan påverka blodkärlen och blodcirkulationen i kroppen.

Orsaken tros vara multifaktoriell, vilket betyder att flera olika faktorer samverkar. Bland annat kan ärftlighet, ålder, vissa sjukdomar och tidigare graviditeter påverka risken.

Havandeskapsförgiftning förekommer hos ungefär 2–8 procent av alla gravida och är vanligare hos förstföderskor. Tillståndet uppstår oftast under den senare delen av graviditeten, vanligtvis efter vecka 34, men kan även utvecklas tidigare.

Symptom på havandeskapsförgiftning

Havandeskapsförgiftning ger inte alltid några tydliga symptom. Det är därför vanligt att tillståndet upptäcks vid en rutinkontroll hos barnmorskan.

Det finns däremot vissa symptom som du själv bör vara uppmärksam på:

• Huvudvärk: En ny eller ovanlig huvudvärk, ofta tryckande eller molande, som inte går över som vanligt.
• Plötslig svullnad: Framför allt i ansiktet, händerna eller fötterna. Svullnaden kan komma snabbt och ibland innebära en hastig viktökning.
• Synförändringar: Exempelvis flimmer, ljusblixtar, dimsyn eller dubbelseende.
• Illamående eller kräkningar: Särskilt om besvären uppkommer plötsligt senare under graviditeten.
• Allmän sjukdomskänsla: Du känner dig ovanligt trött, påverkad eller sjuk.
• Smärta i övre delen av magen: Framför allt under höger revbensbåge.

Flera av dessa symptom kan även förekomma vid en helt normal graviditet. Det betyder alltså inte automatiskt att du har havandeskapsförgiftning.

Om du upplever symptom som kan tyda på havandeskapsförgiftning ska du däremot kontakta vården genast för en bedömning. Efter graviditetsvecka 22+0 kan du kontakta förlossningsavdelningen. Är du osäker på vart du ska vända dig kan du ringa 1177.

Hur upptäcks havandeskapsförgiftning?

Vid dina regelbundna besök hos barnmorskan kontrolleras blodtrycket och vid behov även förekomsten av protein i urinen. Syftet är bland annat att upptäcka tecken på havandeskapsförgiftning, även om du själv inte känner några symptom.

Ett blodtryck på 140/90 mmHg eller högre räknas som högt blodtryck under graviditeten. Högt blodtryck i kombination med protein i urinen kan vara ett tecken på havandeskapsförgiftning, men diagnosen kan även ställas utan protein i urinen om det finns andra tecken på att kroppens organ eller moderkakan påverkas.

Vid misstanke om havandeskapsförgiftning kan du därför behöva lämna blodprover och genomgå ytterligare undersökningar.

Vem löper större risk att drabbas?

Havandeskapsförgiftning kan drabba vem som helst, men vissa faktorer innebär en ökad risk. Risken kan bland annat vara högre om:

• Du har haft havandeskapsförgiftning under en tidigare graviditet.
• Du väntar tvillingar eller fler barn.
• Du har högt blodtryck sedan tidigare.
• Du har en njursjukdom.
• Du har diabetes typ 1 eller typ 2.
• Du har en autoimmun sjukdom, exempelvis SLE eller antifosfolipidsyndrom (APS).
• Du har blivit gravid genom IVF med äggdonation.

Även faktorer som högre ålder, ärftlighet, övervikt och att vara gravid för första gången kan påverka risken.

Att ha en eller flera riskfaktorer betyder inte att du kommer att utveckla havandeskapsförgiftning. Däremot kan det innebära att du behöver extra kontroller under graviditeten.

Kan havandeskapsförgiftning förebyggas?

Om du har en förhöjd risk att utveckla havandeskapsförgiftning kan du erbjudas förebyggande behandling med lågdos acetylsalicylsyra (ASA). Läkemedlet påverkar blodplättarnas förmåga att klumpa ihop sig och kan minska risken för att tillståndet utvecklas.

Behandlingen påbörjas vanligtvis tidigt under graviditeten, ofta från vecka 12. Det är läkaren som bedömer om behandlingen är aktuell utifrån dina individuella riskfaktorer.

Hur påverkas barnet?

Vid havandeskapsförgiftning kan blodcirkulationen i moderkakan påverkas. Det kan i sin tur innebära att barnet inte får lika mycket syre och näring som det behöver, vilket ibland kan påverka tillväxten.

Om du får havandeskapsförgiftning kan du därför behöva gå på extra kontroller. Med hjälp av ultraljud kan vården följa barnets tillväxt och vid behov undersöka blodflödet i exempelvis navelsträngen. I vissa fall används även CTG för att kontrollera barnets hjärtfrekvens.

Hur ofta kontrollerna behövs beror på hur du och barnet mår.

Hur behandlas havandeskapsförgiftning?

Behandlingen beror på hur allvarligt tillståndet är, hur långt graviditeten har kommit och hur du och barnet mår.

Det finns inget läkemedel som botar själva havandeskapsförgiftningen, men det finns behandling som kan lindra symtomen och minska risken för komplikationer.

Du kan exempelvis få blodtryckssänkande läkemedel och behöva gå på tätare kontroller. I vissa fall behöver du läggas in på sjukhus för övervakning. Vila och minskad belastning kan också vara aktuellt, och ibland kan sjukskrivning behövas.

Den enda behandling som kan få själva havandeskapsförgiftningen att gå tillbaka är att graviditeten avslutas genom att barnet föds. Om tillståndet förvärras kan förlossningen därför behöva sättas igång eller barnet födas med kejsarsnitt, ibland innan graviditeten är fullgången.

Allvarliga komplikationer

I sällsynta fall kan havandeskapsförgiftning utvecklas till allvarligare tillstånd.

Eklampsi innebär att den gravida får kramper som inte har någon annan förklaring. Det är en mycket ovanlig men allvarlig komplikation som kräver omedelbar vård.

HELLP-syndrom är en annan allvarlig komplikation som bland annat påverkar levern, de röda blodkropparna och blodets förmåga att koagulera. Tillståndet kan utvecklas snabbt och kräver sjukhusvård.

Båda komplikationerna är ovanliga. De regelbundna kontrollerna och den behandling som erbjuds vid havandeskapsförgiftning syftar bland annat till att upptäcka försämringar och minska risken för allvarliga komplikationer.

Vad händer efter förlossningen?

Havandeskapsförgiftning går vanligtvis tillbaka efter att barnet har fötts, men det kan ta tid innan kroppen återhämtar sig helt.

Blodtrycket kan fortsätta att vara förhöjt under en period efter förlossningen, och vissa behöver blodtryckssänkande läkemedel i flera veckor eller månader. Du kan därför behöva fortsätta med regelbundna blodtryckskontroller, ibland via vårdcentralen.

Det är också viktigt att känna till att havandeskapsförgiftning i ovanliga fall kan uppstå först efter förlossningen. Därför bör du söka vård om du får symtom som kraftig huvudvärk, synpåverkan eller smärta högt upp i magen, även efter att barnet har fötts.

Har du haft havandeskapsförgiftning finns en ökad risk att drabbas igen vid en framtida graviditet, även om många inte får tillbaka tillståndet. Det finns också en ökad risk för högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom senare i livet. Därför är det viktigt med den uppföljning som vården rekommenderar.

Källor: 1177 – Havandeskapsförgiftning SFOG – Riktlinjer för hypertonisjukdomar under graviditet SBU – Att förutse och förebygga preeklampsi Internetmedicin – Preeklampsi och eklampsi, behandling Obstetrik. Ajne, G., Blomberg, M. och Karlsson, Y. Studentlitteratur, 2021.