Sköldkörteln är en liten körtel på halsens framsida som styr många av kroppens processer – bland annat ämnesomsättningen. Under graviditeten spelar den en extra viktig roll, eftersom både du och barnet är beroende av en stabil produktion av sköldkörtelhormon.
Rubbningar i sköldkörteln är vanligare hos kvinnor, och omkring 80 % av de som drabbas är i fertil ålder. Både över- och underproduktion kan påverka fertiliteten och i vissa fall leda till svårigheter att bli gravid eller upprepade missfall. Samtidigt kan själva graviditeten orsaka förändringar i sköldkörtelns funktion.
I dag screenas de flesta gravida tidigt i graviditeten och om man upptäcker en rubbning går det att behandla under graviditeten. Efter en graviditet kan dessa värden och eventuell medicinering behöva följas upp.
Innan graviditet
Om du haft svårt att bli gravid eller drabbats av upprepade missfall kan det vara klokt att testa dina sköldkörtelvärden. Rubbningar i sköldkörteln kan ibland påverka fertiliteten, och en utredning kan ge värdefull information inför en graviditet.
Under graviditet
Under graviditeten ökar kroppens behov av sköldkörtelhormon. Oftast sköter kroppen detta själv, men ibland behövs behandling eller extra uppföljning.
I samband med inskrivningen hos barnmorskan provtas de flesta gravida. Berätta gärna om du tidigare haft problem med sköldkörteln eller står på medicinering – det hjälper din barnmorska att planera provtagning och uppföljning.
Om dina värden är normala behövs ingen ytterligare kontroll. Om en rubbning däremot upptäcks följs nivåerna regelbundet under graviditeten och även efter födseln. Stabil sköldkörtelfunktion är särskilt viktig för barnet, som är beroende av mammans produktion av sköldkörtelhormon.
Hypotyreos – när sköldkörteln producerar för lite hormon
Hypotyreos förekommer hos cirka 1–2 % av alla gravida. Vanliga symptom är trötthet, frusenhet och nedstämdhet – vilket är besvär som kan vara svåra att särskilja från vanliga graviditetssymtom. Behandlingen består oftast av Levaxin, ett syntetiskt sköldkörtelhormon som är helt ofarligt för fostret. Doseringen följs upp var 4–6 vecka, särskilt i början av graviditeten.
Om du har hypotyreos sedan innan och blir gravid ska du kontakta din läkare, då du troligen kommer att behöva öka din Levaxindos under graviditeten.
Hypertyreos – när sköldkörteln producerar för mycket hormon
Hypertyreos är mer ovanligt och förekommer hos 0,1–0,2 % av gravida. Symtomen kan inkludera ökad kroppsvärme, hjärtklappning, nervositet och oro.
I tidig graviditet kan det höga hCG-värdet tillfälligt påverka sköldkörteln och ge en övergående överfunktion. Denna variant brukar förbättras av sig själv, men ibland behövs uppföljning eller behandling.
Den vanligaste orsaken till hypertyreos är Graves sjukdom, som kan orsaka problem under graviditeten och ofta kräver behandling med sköldkörtelhämmande läkemedel (tyreostatika). Både du och barnet följs noggrant, och doseringen anpassas löpande.
Vid Graves sjukdom kan det ibland förekomma antikroppar i blodet. Antikropparna går igenom moderkakan och kan i enstaka fall orsaka överfunktion i sköldkörteln hos fostret eller det nyfödda barnet. Hos kvinnor med aktiv Graves sjukdom fastställs antikropparna under graviditeten.
Ofta brukar den här typen av rubbning i sköldkörteln bli mildare ju längre graviditeten fortskrider och då kan medicinering trappas ned, ibland sättas ut helt. Däremot ska uppföljning efter avslutad graviditet alltid ske.
Efter graviditet
Hos vissa kvinnor kan graviditeten utlösa en inflammation i sköldkörteln, postpartum tyreoidit, vilket kan uppstå 2–12 månader efter förlossningen. Den börjar ofta med en tillfällig överproduktion av hormon och övergår sedan i en underproduktion. Behandlingen är oftast tillfällig och avslutas när hormonnivåerna normaliserats.
Källor:
- SFOG (Svensk Förening for Obstetrik och Gynekologi)-Tyreoideasjukdom i samband med graviditet. RÅD från Endokrin ARG 2014, reviderad 2019-09-26.
- Sköldkörtelförbundet. Graviditet, barn och klimakteriet - Sköldkörteln genom livet
- 1177