Amniotomi innebär att ta hål på fosterhinnorna och är en av de vanligaste interventionerna under en födsel. När man tar hål på hinnorna går vattnet, och det görs antingen för att sätta igång ett värkarbete eller för att stimulera ett redan pågående under födseln.
När vattnet går frisätter kroppen naturliga hormoner, som prostaglandiner och oxytocin, vilka hjälper till att mjuka upp livmodertappen och göra värkarbetet mer effektivt.
Hur går det till?
Barnmorskan eller läkaren gör hål på fosterhinnorna under en vaginalundersökning med hjälp av ett särskilt instrument – antingen en amniohook (som liknar en liten virknål) eller en skalpelektrod. Med amniohooken görs ett litet hål så att fostervattnet kan rinna ut. Det gör inte ont, men själva undersökningen kan upplevas som obekväm. Mängden fostervatten som kommer kan variera, och känslan brukar beskrivas som att ofrivilligt kissa på sig.
Om man bedömer att barnets hjärtljud inte behöver övervakas kontinuerligt används amniohooken. Om man däremot vill följa barnets hjärtljud hela tiden, används en skalpelektrod som fästs på barnets huvud. Barnets hjärtljud kontrolleras alltid både före och efter ingreppet.
Amniotomi är inte smärtsamt för varken den födande eller barnet, men en vaginalundersökning kan förstås kännas obehaglig. Det kan också vara bra att veta att värkarna ofta blir starkare och mer intensiva efter att hinnorna tagits hål på.
Ditt samtycke behövs
Forskning visar att amniotomi inte bör göras rutinmässigt under ett värkarbete. Däremot kan det i vissa situationer, som vid värksvaghet eller ett långdraget förlossningsförlopp, hjälpa till att förkorta tiden till födseln.
Det är viktigt att du som födande alltid får tydlig information om vilka åtgärder som föreslås och varför – och att ditt samtycke inhämtas innan något genomförs.
Varför vänta med amniotomi?
Att låta hinnorna vara hela så länge som möjligt kan vara fördelaktigt för barnet då det minskar risken för uppåtstigande infektioner, och gör att barnet kan tränga ned i bäckenet på ett så skonsamt sätt som möjligt.
Källor:
- Lindgren, H., Christensson, K., & Dykes, A-K. (Red.). (2022).Reproduktiv hälsa - barnmorskans kompetensområde (2:a uppl.). Studentlitteratur. -Tallhage, S., Årestedt, K., Schildmeijer, K., & Oscarsson, M. (2022). Prevalence of amniotomy in Sweden: a nationwide register study. BMC pregnancy and childbirth, 22(1), 486.