I de allra flesta fall lägger sig barnet med huvudet nedåt i bäckenet någon gång mellan vecka 32–38. I vecka 32–33 ligger ungefär 10 % av alla barn med rumpan nedåt, vilket kallas för sätesbjudning. Hur barnet ligger i livmodern är något som din barnmorska kontrollerar vid varje besök i slutet av graviditeten.
Även om barnet ligger i sätesbjudning i vecka 32 kan det vara skönt att veta att de allra flesta barn vänder sig rätt av sig själva mot slutet av graviditeten. Men ibland (för cirka 3–5 %) ligger barnet i sätesbjudning även mot slutet av graviditeten. Då kommer din barnmorska på barnmorskemottagningen att boka in dig för ett så kallat vändningsförsök om du gett ditt samtycke till det.
När i graviditeten görs vändningsförsök?
Om barnet ligger i sätesbjudning runt vecka 36 kommer du att erbjudas ett vändningsförsök. Det sker vanligtvis någon gång mellan vecka 36–38. En så kallad yttre vändning är när en läkare på förlossningen med sina händer, manuellt från utsidan, försöker vända barnet till att ligga med huvudet nedåt i bäckenet. Man försöker helt enkelt få barnet att slå en kullerbytta den kortaste vägen – och detta lyckas vid ungefär hälften av alla försök. Ju tidigare man gör en vändning, desto lättare är det oftast, men det finns också en risk att barnet vänder sig tillbaka till sätesbjudning om det görs för tidigt, en del barn är envisa från start.
Hur går ett vändningsförsök till?
Först känner barnmorskan på din mage och gör ett så kallat YP, en yttre palpation, för att avgöra hur barnet ligger inne i livmodern. Sedan kommer en läkare att med hjälp av ultraljud även titta på hur barnet ligger, var moderkakan sitter och mäta mängden fostervatten. Hur barnet ligger, vart moderkakan är fäst och hur mycket fostervatten som finns i livmodern avgör chanserna för att lyckas samt de eventuella riskerna med vändningsförsöket.
Du kommer sedan att få en infart, PVK, alltså en tunn plastslang i en ven i handen eller armen där du kommer att få ett läkemedel som gör att livmodern slappnar av. Det här läkemedlet kan göra att du känner dig darrig, varm och får hjärtklappning. Vissa tycker att dessa biverkningar är obehagliga och därför kan det hjälpa att veta om dem innan. De är helt ofarliga och går över fort.
Läkaren försöker sedan, med hjälp av sina händer, att få barnet att slå en framåtkullerbytta. Det tar oftast bara några minuter.
Efter vändningsförsöket kontrolleras barnets hjärtljud med hjälp av CTG. Ofta får du även göra ett ultraljud innan du går hem för att konstatera att barnet ligger kvar med huvudet nedåt.
Hur lång tid tar ett vändningsförsök?
Själva försöket tar endast några minuter, men hela besöket på mottagningen med förberedelser och kontroller efteråt tar ungefär två timmar.
Finns det några risker med ett vändningsförsök?
Att det uppstår komplikationer vid ett vändningsförsök är ovanligt, men det kan i sällsynta fall hända att man är tvungen att göra ett kejsarsnitt. De mycket ovanliga komplikationer som kan uppstå är att vattnet går eller att moderkakan lossnar. Det här är personalen beredda på och du ska ha fått ordentligt information innan vändningsförsöket påbörjas. Det är av den anledningen du inte ska äta, utan fasta, precis innan vändningsförsöket.
Att vända barnet lyckas i cirka 50 % av försöken
Som tidigare nämnt lyckas vändningsförsök ungefär hälften av alla försök. Om det lyckas kommer du att fortsätta gå på dina regelbundna kontroller hos din barnmorska, och om det inte lyckas kan du få komma tillbaka för ett nytt försök – eller så gör man en plan för en eventuell vaginal sätesfödsel eller en kejsarfödsel. Här är du med och bestämmer vilket förlossningssätt som passar dig bäst.
Kan jag göra något själv för att barnet ska vända sig med huvudet nedåt?
Det finns några tekniker som sägs förbättra förhållandet mellan mammans kropp och barnets läge i bäckenet. De här teknikerna har däremot ingen forskning som stöttar dem eller som tyder på att de skulle fungera, men vissa kvinnor upplever att de har hjälpt. Det är ofarligt att prova, men du ska undvika dem om du har något av följande symptom eller tillstånd:
- Halsbränna
- Gråstarr
- Högt blodtryck
- Hjärt- och kärlsjukdom
- Polyhydramnios (för mycket fostervatten)
- Genomgått en höftoperation
- Vaginal blödning
- Upplever övningarna som smärtsamma eller obehagliga
Rumpan i luften
Den första övningen syftar till att skapa mer utrymme i bäckenet, så att barnet lättare kan röra sig. Börja på golvet och luta dig fram tills du vilar på armbågar och underarmar. Låt huvudet hänga avslappnat mellan armarna. Placera sedan knäna på en något högre yta – till exempel en soffa, sängkant eller ett par stadiga kuddar – så att rumpan hamnar tydligt högre än huvudet. Stanna i positionen i ungefär 1–2 minuter och upprepa vid behov några gånger per dag. Avbryt om det gör ont eller känns obehagligt.
Sidoliggande
Den här övningen kan hjälpa till att skapa mer rörlighet i bäckenet. Lägg dig på sidan nära kanten av en säng eller soffa, så att det övre benet kan hänga avslappnat ned över kanten. Det undre benet ligger kvar på underlaget. Försök att hålla höfterna rakt ovanpå varandra – det kan vara bra att ha någon med dig som kan hjälpa till att se att du ligger stabilt och bekvämt. Ligg så här i ungefär 5–10 minuter per sida, gärna en gång om dagen om det känns bra för dig. Avbryt om du får ont eller känner obehag.
Källor:
- Lindgren, H., Christensson, K., & Dykes, A-K. (Red.). (2022).Reproduktiv hälsa - barnmorskans kompetensområde (2:a uppl.). Studentlitteratur.
- 1177.se
- Spinning babies: Side lying release.
- Spinning babies: Forward leaning inversion.