När barnets huvud är framfött kommer ofta en värkpaus. Du väntar på nästa värk för att hela barnets kropp ska födas fram. Barnet föds och tiden står stilla en sekund i världsalltet. Hur vi sedan reagerar är mycket olika. Vid första barnet är det inte ovanligt att det tar flera minuter innan kvinnan förstår att barnet är fött. Frågar man kvinnor brukar svaret bli ”min första tanke var att nu är det över” och att man känt sig förvirrad över allt som man gått igenom. Är du omföderska brukar känslan av ”att nu är barnet fött” komma betydligt snabbare och man tar också till sig barnet fortare.
Självklart är det du som avgör i vilken takt du närmar dig ditt barn. Först måste du ”landa i dig själv” för att kunna knyta an till barnet. Partnern brukar däremot reagera mycket snabbare och förstå att barnet är fött. Inom en minut brukar barnet berätta med ett skrik: "nu är jag här!"
Nu kommer barnmorskan snabbt att göra en bedömning av hur barnet mår genom en så kallad Apgar-bedömning. Det innebär att barnmorskan kontrollerar hur barnet andas, hudfärgen, barnets reflexer, hur hjärtat slår och tonus i kroppen. De flesta barn får 9 poäng efter 1 minut och sedan 10 poäng efter 5 minuter, vilket då räknas som full poäng. Därefter tas ofta ett blodprov från navelsträngen som visar hur syresättningen är hos barnet.
Navelsträngen klipps av när 3-5 minuter har gått, eller när pulsationerna i navelsträngen har upphört. Det här kallas för “sen avnavling”. Barnet behöver tid för att få det blod som finns kvar i moderkakan tillbaka in i sitt eget blodomlopp. Ofta är det partnern som klipper navelsträngen - barnmorskan brukar alltid fråga om det är något som föräldrarna vill. Barnet ligger nu vid ditt bröst, hud mot hud eftersom det är där barnet känner sig tryggast. För amningens skull är det bra om barnet ligger kvar hos sin mamma tills första amningstillfället är klart.
Under denna första tid får barnet en K-vitaminspruta för att förhindra inre blödningar. K-vitamin bildas normalt i barnets tarm men eftersom det dröjer några dagar gör man detta som en förebyggande åtgärd.
Källor:
- Abascal, G., & Huss, M. S. (2018). Att föda. Bonnier Fakta.