Navelsträngen är det som förbinder moderkakan och barnet och det är via den som barnet får sin näring under graviditeten. Navelsträngen består av tre kärl; en tjock ven och två smalare artärer, samt något som kallas Whartons gelé. Det är en geléaktig massa som omger och skyddar kärlen i navelsträngen.
Vad innebär avnavling?
Avnavling innebär att man klipper av navelsträngen och fäster ett gummiband kring den stump navelsträng som sedan sitter kvar på barnet. Den här stumpen torkar med tiden och trillar av inom cirka en vecka. Den andra delen av navelsträngen, som fäster i moderkakan, tas om hand av personalen och slängs, eller sparas om du har önskat det.
När barnet föds fortsätter pulsationerna i navelsträngen. Det blod som finns i navelsträngen vid födseln hör till barnets blodmängd och innehåller bland annat syre, järn och stamceller som alla är viktiga för barnets utveckling - både i nyföddhetsperioden och senare i livet.
Rutin att avvakta minst 3 minuter innan avnavling
Det är rutin på alla kliniker i Sverige att avvakta minst 3 minuter innan avnavling sker. Detta för att barnet ska få tillgodogöra sig sitt blod och alla näringsämnen som finns i blodet.
Det finns inga negativa effekter med att avvakta avnavlingen längre än 3 minuter för att vara säker på att barnet fått allt blod. När pulsationerna helt upphört kommer navelsträngen att se annorlunda ut, den kommer att vara tunnare och vit i stället för tjock och blålila som när den är blodfylld. Det är det som ibland kallas ”wait for white”.
Om barnet behöver akutvård efter födseln
Om barnet däremot inte mår bra och behöver komma till ett så kallat barnbord där det får akut vård kan det ibland vara bråttom att komma dit. I dessa fall behöver man klippa navelsträngen direkt efter födseln.
Sen avnavling efter en kejsarfödsel
Det är möjligt med sen avnavling även efter en kejsarfödsel. Däremot kan det vara svårare att vänta så länge som annars är möjligt. I det operationsteam som medverkar vid en kejsarfödsel ingår barnmorskan som kan förmedla din eventuella önskan om det här.
Källa:
- Ola Andersson, Judith S. Mercer, Cord Management of the Term Newborn, Clinics in Perinatology, Volume 48, Issue 3, 2021, Pages 447-470,
- Abascal, G., & Huss, M. S. (2018). Att föda. Bonnier Fakta.
- Ajne, G., Blomberg, M. & Carlsson Y. (2021). Obstetrik, Studentlitteratur.
- 1177.se