Oxytocin är kroppens eget superhormon. Alla människor, både män och kvinnor, har hormonet oxytocin i sin kropp. Det frisätts framförallt vid fysisk närkontakt, till exempel genom kramar, beröring, massage, sex och ögonkontakt. Det kallas ofta för kroppens eget ”må bra-hormon”, ”kärlekshormon” eller “lugn- och ro-hormon” eftersom det dämpar stress och skapar ett lugn inom oss. Det är ett hormon som agerar motpol för stress-systemet i vår kropp och som i hög grad ger hälsosamma effekter för vårt välbefinnande och vår hälsa - både på kort och lång sikt.
Oxytocinet viktigt under födseln
Under födseln är oxytocin det absolut viktigaste hormonet. Utan det kan inte livmodern (som är en stor muskel) arbeta. Det är nämligen när oxytocinet binder till receptorer som är kopplade till livmodern som den drar ihop sig och skapar det vi kallar för sammandragningar eller värkar.
Om kvinnan av någon anledning inte har tillräckligt med kroppseget oxytocin under födselns gång kan hon få hjälp av ett syntetiskt oxytocin som ger en liknande värkstimulerande effekt på livmodern som det kroppsegna oxytocinet. Det tillförs till kroppen via intravenöst dropp och hjälper livmodern att få mer kraft. Det naturliga oxytocinet har också en smärtlindrande funktion under födseln. Höga halter av oxytocin ger alltså starka värkar, men hjälper samtidigt till med smärtlindringen. Hur fiffigt som helst!
Eftersom barnet får fysisk stimuli från livmodern under varje värk (nästan som massage) frisätts även oxytocin i barnets kropp under förlossningen.
Stress hämmar oxytocinets positiva effekter, eller snarare de hormoner som frisätts i vår kropp när vi utsätts för någon typ av stress. Vi kan se ett tydligt exempel på det om vi tänker oss ett par som har sex och att de plötsligt avbryts av att det kommer in en eller flera främlingar i rummet. Vad händer med paret? Troligtvis tappar de all den trygghet och tillit som de just befann sig i och går in i en skydds- och försvarsposition som triggas av vårt stress-system.
De hormon som då frisätts är bland annat adrenalin, noradrenalin och kortisol. Dessa hormoner kopplas till samma typ av receptor som oxytocinet, det vill säga tar dess plats i kroppen och ger motsatt effekt till lugn och välbehag som resultat.
När dessa hormon når sina receptorer börjar hjärtat att slå snabbare, blodtrycket höjs och vi upplever en så kallad stressreaktion. Den här typen av reaktion och utbyte av hormoner kan ske över så kort tid som på bara några sekunder. Det kallas därför för en autonom reaktion, på grund av att vårt autonoma nervsystem aktiveras, vilket i sin tur är direkt kopplat till våra känslor och sinnesintryck. Det är därför viktigt att försöka minimera stressfaktorer för kvinnan under en födsel, så att oxytocinet får verka ostört.
Hur oxytocin kan frisättas
Extra frisättning av oxytocin kan vara hjälpsamt under till exempel en födsel, då oxytocinet ger kvinnan värkar och även hjälper kroppen med smärtlindring. Oxytocin kan frisättas med hjälp av till exempel fysisk rörelse, dans eller sång och behöver alltså inte bara vara av fysisk närhet eller tillsammans med en annan person. Det är dock ofta aktiviteter som utövas i grupp med andra människor som ger oss en känsla av avslappning och glädje tack vare oxytocinets positiva effekter.
Ett område som är extra känsligt vid beröring är brösten, särskilt bröstbårtorna. Det betyder att vi kan framkalla extra frisättning av oxytocin vid massage eller beröring av bröst och bröstkorg.
Oxytocin består av nio olika aminosyror
Oxytocin som hormon består av nio olika aminosyror, och om två av dessa skulle byta plats får vi intressant nog ett hormon vid namn vasopressin. Vasopressin aktiverar det sympatiska nervsystemet, som är ett annat namn för vårt stress-system. Alltså: både känslomässigt och på molekylnivå är vårt ”må bra-system” och ”stress-system” nära kopplade i vår kropp, och det är viktigt att känna till hur dessa två system kan främja respektive motverka ett födelseförlopp framåt. I korta drag handlar det om att födselns viktigaste hormon oxytocin frisätts vid lugn och trygghet och hämmas vid stress och rädsla.
Källa:
- Ajne, G., Blomberg, M. & Carlsson Y. (2021). Obstetrik. Studentlitteratur.
- 1177.se