Mjölkstockning

Först och främst måste man skilja mellan så kallad mjölkstas och mjölkstockning, som är två helt olika tillstånd.

Mjölkstas

Dag 3–5 efter barnets födsel ökar mjölkproduktionen i dina bröst. När mjölken rinner till uppstår det man kallar mjölkstas. Lymfkörtlar och lymfvävnad svullnar och blodtillförseln ökar samt mängden bröstmjölk, vilket gör att det spänner i brösten och de kan bli hårda och knöliga. Man kan känna mjölkkörtlarna ända upp i armhålorna när mjölken rinner till.

Det här är ett normaltillstånd, ett positivt normaltillstånd, då den mogna mjölken rinner till. Alla kvinnor känner inte av mjölkstasen och mjölken kan rinna till utan att man känner av spändhet i brösten.

Vid mjölkstas spänner det i båda brösten, de blir hårda och ömma och rodnade. Det blir svårt för barnet att ta ett stort tag med munnen kring bröstet. Du kan även få feber.

Det här kan du göra För att hjälpa barnet att lyckas få ett tillräckligt stort tag kring bröstet med munnen kan du hålla Cottemans grepp eller försiktigt handmjölka innan barnet suger för att lätta lite på trycket.

För Cottermans grepp håller du dina fingrar på vårtgården runt bröstvårtan en knapp minut. Då lägger sig den yttersta svullnaden och det blir lättare för barnet att ta ett stort tag med munnen om bröstet.

Så kan du lindra besvären

• Testa värme eller kyla på brösten (i duschen till exempel), vad du tycker känns skönast.
• Vila, kryp ner i sängen.
• Drick mycket, gärna juicer, varm dryck och smoothies med näring i.
• Om du tål Ipren (ibuprofen) kan du ta det mot smärtan annars Alvedon (paracetamol), enligt dosering på förpackningen. Amma ofta under de här dagarna. Ha barnet mycket "hud mot hud" med fria luftvägar, det bidrar till att oxytocinnivåerna i ditt blod ökar, vilket stimulerar utdrivningsreflexen (utdrivning av bröstmjölk). Du kan handmjölka försiktigt i en varm dusch. Det går inte att pumpa bort mjölkstasen men det kan lätta lite på trycket.

Hormonerna som gör dig gråtmild Under de här dagarna då mjölken rinner till rusar hormoner i din kropp och du kan bli gråtmild och känslig. Det är oxytocin och prolaktin (de två amningshormonerna) som peakar. Barnet vill gärna suga ofta. Amma så ofta barnet vill.

Tänk att det genom att suga lägger barnet in en beställning på mer mjölk inom ett par dagar. Ta hand om dig extra dessa dagar. Ta en dag i taget.

Det går över Det kommer inte vara så här under hela amningen, mjölkstasen minskar ofta efter 1–2 dygn. Brösten blir sedan mjuka igen. Det innebär att det nu enbart är bröstmjölk i brösten.

Uteslut infektioner Infektioner som urinvägsinfektion, infektion i livmodern eller andra infektioner ska uteslutas. Om du känner dig allmänpåverkad eller sjuk, kontakta 1177.

Mjölkstockning

Mjölkstockning kan ytterligare delas in i bakteriell - och inflammatorisk mjölkstockning.

Bakteriell mjölkstockning kan börja med ett sår på bröstvårtan och att hudbakterier har smitit in i mjölkgången (där de inte ska vara). Det blir alltså en bakteriell infektion i bröstet.

Vid inflammatorisk mjölkstockning har någon eller flera av mjölkgångarna täppts till på grund av svullnad runt dem, så att mjölken inte kan komma fram. Det brukar kännas som en knöl eller förhårdnad i bröstet. Ibland stannar det vid det och det räcker med att amma så försvinner knölen av sig själv.

Ibland blir mamman mer påverkad med ömma bröst, området där mjölkstockningen sitter är rodnat och svullet och det gör ont att amma. Man kan också drabbas av hög feber. Vanligtvis uppstår besvären plötsligt.

Här kommer vi fokusera på inflammatorisk mjölkstockning, som är vanligast.

Det finns olika skäl till att inflammatorisk mjölkstockning uppstår

• Barnet har inte tillräckligt stort tag med munnen kring bröstet när det suger.
• Barnet har av någon anledning inte sugit lika aktivt eller lika kraftfullt på bröstet som tidigare, på grund av att barnet till exempel är sjukt eller att det tar lång tid mellan amningarna.
• Du tar bort barnet från bröstet innan det ätit färdigt.
• Åtsittande bh eller åtsittande kläder.
• Det tar plötsligt lång tid mellan amningarna för att barnet sover längre.
• Stress, trötthet, smärta och oro kan vara skäl till att det blir mjölkstockning eftersom stresshormonerna kan hämma oxytocinet och därmed också utdrivningsreflexen.

Det här kan du göra

• Det första man gör är att ta reda på vad som är orsaken till mjölkstockningen, för att kunna åtgärda grundproblemet. Ofta kan man själv få det att gå över, men ibland behöver man söka vård.
• Behandlingen är att amma mycket på det bröstet där mjölkstockningen sitter. Att försöka lägga barnet i den riktningen så att det har sin haka mot området där mjölkstockningen sitter. Du kan försiktigt röra det området som är rodnat/påverkat. Trumma med fingrarna, spela piano, eller rör fingrarna försiktigt över det rodnade området och ner mot bröstvårtan, gärna medan barnet suger.
• Om det gör för ont för att amma, är det bra om du handmjölkar eller pumpar. Bra att känna till att barnet alltid får ut mer mjölk än du själv får ut genom att handmjölka eller med en pump.
• Glöm inte att amma på det friska bröstet också.
• Om det känns skönt med värme, kan du lägga på en vetekudde eller en varm handduk på bröstet innan amning, för att lätta på smärtan.
• Du kan duscha och samtidigt handmjölka som behandling.
• Vila mycket.
• Drick mycket.
• Försök finna ett lugn i din omgivning om möjligt.

• Använd smärtlindrande läkemedel vid behov.

  Andra infektioner och när du behöver söka vård Det är viktigt att utesluta andra infektioner, så att du inte har en urinvägsinfektion, en infektion i livmodern eller annan typ. Misstänker du infektion – sök vård direkt.

Om ditt allmäntillstånd påverkas ska du ringa 1177 för ytterligare råd.

Är du gravid och får mjölkstockning som kvarstår efter två dygn, ring BVC, amningsmottagning eller vårdcentralen. Har du slutat amma och får mjölkstockning ska du också alltid kontakta vården.

Om en knöl eller förhårdnad inte försvinner inom två månader ska du alltid söka läkare igen.