Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess första veckor i livet.

Månad 0

*I denna vecka pratar vi mer om det nyfödda barnets förmågor, på temat anknytning.* 

Barnet föds med en beredskap att bilda känslomässiga relationer av en speciell kvalitet till de som tar hand om det. De här anknytningsrelationerna är lika grundläggande för barnet som att suga och sova. Att beskriva behovet att knyta an som en medfödd beredskap är därför egentligen felaktigt. För det än mer än så, behovet av att knyta an känslomässigt till någon eller några är en stark medfödd drivkraft. Och syftet med de relationerna är överlevnad.  

Att finna någon som kan ta hand om och skydda barnet är nödvändigt för att det ska klara sig. Därför har barnet redan som nyfödd förmågor och beteenden som är inriktade på detta. Att snabbt känna igen föräldrarnas ansikten och doft är sådana exempel. Också barnets reflexer hjälper det att söka sig till någon som kan beskydda det. Reflexerna innebär till exempel att barnet vänder huvudet och suger på det som rör dess kind eller mun, att det griper tag om det som vidrör dess handflator, svänger ut med armarna och klamrar sig fast när det upplever att det faller och att det öppnar munnen när något berör dess handflator.  

## Var inte orolig för att göra "fel", lita på din instinkt som förälder
När barnet blir äldre kommer det själv att tydligt visa vilka som är dess anknytningspersoner. Det är dem barnet vänder sig till när det blir skrämt, oroligt eller trött. Men under de första månaderna handlar barnets strävan efter anknytning alltså om att lära sig att känna igen er, att visa när det behöver stöd genom skrik och närhetssökande och om att reflexmässigt säkerställa att ni är i närheten. Och precis som andra förmågor utvecklas anknytningen genom repetition.  

Barnet behöver, gång på gång, uppleva att ni finns där och tar hand om det när det behöver er. Er lyhördhet för barnets behov och lilla personlighet i de stunderna gör att barnets anknytning blir trygg. Är ni två föräldrar är det positivt om ni båda, redan från början, finns där och tröstar barnet. Forskning visar att mammor i heterosexuella relationer redan på BB ofta får ett försprång i kontakten med barnet gentemot den andra föräldern. Det kan göra att den andra förälderns självförtroende sjunker. Att upptäcka barnet tillsammans och att turas om i omsorgen hjälper barnet att knyta an till båda föräldrarna.  

Anknytning växer ur erfarenhet. Det handlar inte om att göra ”rätt” eller att på förhand veta vad barnet behöver utan om att finnas där och försöka. Med öppet hjärta. Flera trygga anknytningsrelationer är ett skydd för barnet i livet. Men det är ingenting som brådskar. Under barns fyra första år utvecklas och fördjupas de här första anknytningsrelationerna. Och banden mellan barn och föräldrar förändras och vindlar genom hela barndomen. Det som nu sker mellan er och barnet är alltså bara startskottet för en relation som ni ska få njuta av för lång tid framöver. 

*Typiska beteenden:*
- *Söker närhet och kontakt*
- *Signalerar med hjälp av skrik*
- *Skiftar i humör*

I denna vecka pratar vi mer om det nyfödda barnets förmågor, på temat anknytning.

Anknytning

AdobeStock 447200020

*I denna vecka pratar vi mer om hur den nyfödda upplever världen och hur vi upplever vårt barn, på temat perception.*

Efter några veckor med sin nyfödda upptäcker man hur speciellt umgänget med en bebis är. Det sker verkligen på helt andra sätt än äldre barn och vuxna! Kroppskontakt är utgångspunkten och stunderna med ögonkontakt är få. Trots att vi är vuxna upptäcker vi helt enkelt barnet på ungefär samma sätt som det upptäcker oss. Snarare än att betrakta barnet upplever vi det med alla våra sinnen. Det är ett sensuellt möte; vi luktar, smeker barnets hud och känner dess tyngd i vår famn. Känsel- och doftsinnet dominerar upplevelsen medan vårt intellekt och vår syn blir mindre viktiga. Genom att vi tar barnet på det sättet stimulerar vi också barnet egna sinnen som i sin tur är avgörande för hur barnet tar in världen.   

## Allt du gör stimulerar barnets olika sinnen och hjälper barnets utveckling: 
- Balanssinnet stimuleras av att barnet vaggas och vyssjas. 
- Smaksinnet genom att bröstmjölken tar smak av det mamman äter eller genom skillnaderna i smak på bröst- och flaskmjölk.  
- Doftsinnet stimuleras av doften av er hud, den mjölk barnet äter och lukterna i ert hem. 
- Känselsinnet stimuleras av smekningar, hjärtslag, pussar och sugande 
- Hörselsinnet stimuleras av era hjärtslag, andetag, röster, musik och omvärldsljud som tv och bilar på gatan. 
- Synen stimuleras av ansikten (framför allt ansikten!), solkatter, konturer och kontraster mellan ljus och skugga. 

*Typiska beteenden:* 
- *Söker kontakt*
- *Signalerar med hjälp av kroppsrörelser*
- *Interagerar mer*
- *Skiftar i humör*

I denna vecka pratar vi mer om hur den nyfödda upplever världen och hur vi upplever vårt barn, på temat perception.

Barnets sinnen - din påverkan

AdobeStock 689686315

*I denna vecka pratar vi mer om den nyföddas medvetandetillstånd, på temat mental utveckling/hjärnans utveckling/beteende.*

Födelsen är en utmanande omställning för barnet. Inte bara för lungorna som ska dra sitt första andetag, utan också för dess hjärna. Tillvaron här, utanför livmodern, är pepprad med intryck och stimulans.  

För att skydda den nyfödda hjärnan och ge den chans att bearbeta alla intryck så är barnets medvetandetillstånd nyanserade. Forskarna har identifierat sex sådana medvetandetillstånd hos nyfödda och dessa kan ge ledtrådar till vad barnet behöver och när det är mottagligt för kontakt. En stor del av dygnet sover den nyfödda och är därmed avskärmad från intryck. När barnet sover djupt ligger det tyst och stilla. Ögonen är slutna och andningen djup och regelbunden. Djupsömnen är nödvändig för barnets tillväxt eftersom tillväxthormonerna då flödar. 

Den andra typen av sömn kallas den aktiva, lätta sömnen. Barnet kan då röra sig, ögonen är slutna men man kan ana ögonrörelser under ögonlocken. Barnet reagerar på ljud, kan rycka till och skifta ansiktsuttryck. Kanske gör det sugrörelser, grimaserar eller ler i sömnen. Andningen är oregelbunden och grund. Forskarna tror att hjärnan växer och bearbetar erfarenheter och intryck under denna sömnfas.  

## Mellan sömn och vakenhet
Ett tillstånd som barnet kan befinna sig i under långa stunder är olika grader av dåsighet. I detta tillstånd skiftar barnet mellan uppmärksamhet och avskärmning. Det tittar kanske men fäster inte blicken. Barnet växlar mellan att titta och att slumra, kan röra sig och andas regelbundet men mindre djupt än när det sover. Dåsigheten kan antingen leda till att barnet somnar eller vaknar till. Att stimulera barnet är lämpligt när det nyligen sovit. Har det däremot varit vaket en stund är det bra att begränsa intrycken så att barnet kan somna in utan att skrika.  

## Barnets medvetandetillstånd skiftar - lär dig läsa av barnets signaler 
Som förälder upplever man ofta de stunder då barnet är vaket, aktivt och uppmärksamt som de härligaste. Det är då man får mest kontakt med barnet. Ögonen kan vara vidöppna och tyckas ta in hela världen. Kanske är barnet koncentrerat på vad det ser och därför tyst och stilla i kroppen. 

Att ha barnet på skötbordet kan vara fint under de här stunderna, liksom att luta sig fram så att det får optimala förutsättningar att se ens ansikte. Ett avstånd på ungefär trettio centimeter brukar anses lagom. Efter en stund kan tillståndet av aktiv vakenhet skifta till ett medvetandetillstånd där barnet är aktivt men oroligt. Detta är ett övergångstillstånd till gråt. Barnet är fortfarande vaket och kan ibland avledas med stimulans men behöver framför allt få hjälp att komma till ro. Under den här fasen rör barnet armar och ben på ett ryckigt, okoordinerat sätt och kroppsrörelserna bidrar ytterligare till barnets otillfredsställelse. Beteendet är en signal om att hjärnan fått tillräckligt med stimulans. 

Om barnet inte får hjälp att skärma av kan det varva upp och övergå till att skrika. Barnets skrik är det tillstånd vi reagerar starkast på som föräldrar (utom möjligtvis den förtrollande fasen av aktiv vakenhet). Skriket tvingar oss att reagera, träffar oss rakt i hjärnans centrum för katastrofberedskap och får oss att reagera rent kroppsligt. Tyvärr har naturen inte tagit hänsyn till att det är svårare att lugna ett skrikande barn när man själv är upprörd. All kraft har istället satsat på att få oss att reagera. Eftersom barnet inte klarar sig utan vår omvårdnad får vi ju inte missa den här signalen. 

Framöver kommer ni lära er att läsa av barnets medvetandetillstånd. Barnet kommer ha fler och längre stunder av aktiv vakenhet och en tydligare rytm mellan sömn och vila. Vägen till att lära sig tolka barnets kommunikation i de olika medvetandetillstånden går genom att finnas med och iaktta dess beteende. Belöningen under processen är barnets vakna stunder, när det tar in er och sin omvärld.  

*Typiska beteenden:*
- *Söker kontakt*
- *Skiftar i humör*
- *Signalerar med hjälp av kroppsrörelser*
- *Interagerar mer*

I denna vecka pratar vi mer om den nyföddas medvetandetillstånd, på temat mental utveckling/hjärnans utveckling/beteende.

Barnets 6 olika sömntillstånd

AdobeStock 452419286

*Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess första två år i livet. Sådan kunskap kan vara spännande och underlätta din förståelse. Men kom ihåg att den kunskapen mest utgör en krydda. Det viktigaste är din nyfikenhet på just ditt eget barn - vem den lilla personen är och vad som rör sig i hens huvud. Att lära känna sin lilla unge är kärnan i den hisnande resa som du nu står inför, och vi på Preglife är så glada att vi får dela den med dig! Om du vill så ses vi här framöver och fördjupar oss i allt som händer inuti din lilla älskling.* 

## Kan en nyfödd tänka? Kan man prata om mental utveckling hos någon som är alldeles ny i världen? 
Det kan man absolut. Under denna första omvälvande vecka kommer du kunna läsa om olika aspekter av barnets mentala utveckling framöver. För visste du att nyföddas förmåga att tänka, kommunicera, hantera känslor och förstå andra faktiskt utvecklas lika hisnande snabbt som deras kroppar? Parallellt med att ert lilla knyte under det närmaste året lär sig gripa, krypa och gå så kommer alltså samma revolutionerande utveckling att ske i hens inre.  

Redan nu tränar er bebis intensivt på att lära sig känna igen era ansikten och röster. Den mentala och kroppsliga utvecklingen hänger tätt samman och allt som barnet är med om påverkar utvecklingen i dess hjärna. Hjärnan hos en nyfödd är nämligen långt ifrån färdigutvecklad. Men utvecklingen går rekordsnabbt, så här i livets början.  

## Du och din nyfikenhet är viktig för barnets mentala utveckling
Varje sekund bildas kopplingar mellan en miljon hjärnceller i barnets lilla hjärna! Kopplingar som bidrar till att barnet, dag för dag, får större förmåga att förstå sig själv och sin omvärld. Och hjärnans utveckling styrs av barnets erfarenheter, vilket gör att de första åren betraktas som särskilt betydelsefulla för hälsan och välbefinnandet genom livet. Det barnet är med om nu skapar helt enkelt den hjärna som barnet sedan ska leva med.  

Din nyfikenhet på det som rör sig inom barnet är faktiskt lika viktig för dess utveckling som att du får koll på amning, mat och sömn. Din medvetenhet om att barnet är en unik liten person som har en inre värld, alltså vill, förstår, minns och tolkar sina erfarenheter, är nämligen avgörande för att du ska utveckla ett lyhört föräldraskap. Och lyhördhet, det vill säga att du anpassar ditt föräldraskap till just ditt barns lilla personlighet, är ditt viktigaste bidrag till dess trygga anknytningsrelationer. 

*Typiska beteenden:*
- *Söker ögonkontakt*
- *Skiftar i humör*
- *Visar tecken på igenkänning*

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess första två år i livet. Sådan kunskap kan vara spännande och underlätta din förståelse. Men kom ihåg att den kunskapen mest utgör en krydda.

Kan en nyfödd tänka?

AdobeStock 431241996

Vi har valt att samarbeta med experter som har en omfattande erfarenhet för att du ska få så relevant och faktabaserad information som möjligt under din graviditet, efter födseln och de första 2 åren med ditt barn.

Preglifes team av experter

Varje graviditet är uppdelad i fyra trimestrar. Tre av dem med barnet i livmodern och den fjärde efter födseln. Läs mer och fördjupa dig i din graviditet och tiden efter födseln här. 

Följ ditt barns utveckling vecka för vecka och lär dig mer om de förändringar som sker i din kropp tillsammans med dina nära och kära.

Om du har en fråga, ett förslag eller klagomål, vänligen skicka oss ett mail så återkommer vi till dig inom 2-5 arbetsdagar. Om appen på något sätt strular, skicka oss ett mail med vilken telefonmodell du har, OS-version, app-version och om du har ett konto i appen eller inte.

Företag

Om du väljer ett annat land ändras språket och innehållet i Preglife.

Ändra land

Att ha granskad och 100 % faktabaserad information är vårt främsta mål. Möt alla experter bakom Preglife och vårt innehåll.

Författare - Preglife

Kontakt - Preglife

FAQ - Preglife

Preglife är den största graviditets- och babyappen i Norden med tusentals användare i Europa och USA. En graviditet är ingen dans på rosor. Den kan kantas av en rad toppar, en rad dalar, eller både och. En sak är dock säker, Preglife kommer att finnas vid din sida genom allt – det bra, det dåliga, det vackra och det fula. Vi kommer att vara din trygga plats, en plats som läst den senaste forskningen, så att du inte behöver, och en plats som kommer göra allt för att bryta stigman – så att du kan njuta av att bära din graviditet och förhoppningsvis känna lite sinnesfrid mitt i allt det nya.

Graviditets & babytracker

Search results

Trimester 1, 2, 3 och 4 av graviditeten händer allt detta - Preglife

Graviditet vecka för vecka

Alla trimestrar

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess första månad i livet.

Månad 1

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess andra månad i livet.

Månad 2

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess tredje månad i livet.

Månad 3

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess fjärde månad i livet.

Månad 4

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess femte månad i livet.

Månad 5

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess sjätte månad i livet.

Månad 6

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess sjunde månad i livet.

Månad 7

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess åttonde månad i livet.

Månad 8

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess nionde månad i livet.

Månad 9

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess tionde månad i livet.

Månad 10

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess elfte månad i livet.

Månad 11

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess tolfte månad i livet.

Månad 12

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess trettonde månad i livet.

Månad 13

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess fjortonde månad i livet.

Månad 14

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess femtonde månad i livet.

Månad 15

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess sextonde månad i livet.

Månad 16

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess sjuttonde månad i livet.

Månad 17

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess artonde månad i livet.

Månad 18

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess nittonde månad i livet.

Månad 19

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess tjugonde månad i livet.

Månad 20

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess tjugoförsta månad i livet.

Månad 21

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess tjugoandra månad i livet.

Månad 22

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess tjugotredje månad i livet.

Månad 23

Lär känna ditt barn och förstå den mentala utvecklingen. Nedan delar Malin Bergström, barnpsykolog och forskare, med sig av kunskap som kan underlätta din förståelse som förälder för vad som händer inuti barnet under de första två levnadsåren.