Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess sjunde månad i livet.

Månad 7

*I denna vecka pratar vi om hur barn kan rygga för “främlingar”, på temat anknytning.*

Barn föds med en beredskap att skapa anknytningsrelationer till dem som tar hand om dem. Men först nu, under barnets andra halvår i livet, träder anknytningsmekanismen in på allvar. Anknytningsmekanismen är en stressreaktion som slår på när barnet blir skrämt, oroligt eller trött. Och det är närheten till föräldern som slår av mekanismen så att stressen försvinner. 

Framför allt i nya miljöer eller tillsammans med främmande människor, kan barnet få för sig att mammas eller pappas knä är den enda trygga platsen på jorden. För familjekompisar och släktingar kan detta vara en besvikelse. Plötsligt vill barnet inte sitta hos dem längre. En del kan bli så besvikna att de till och med hävdar att man som föräldrar gjort något fel. Men att anknytningsmekanismen fungerar så att barnet gör skillnad mellan sina föräldrar och andra är bara en bekräftelse på att barnets anknytningsrelationer nu är etablerade. 

## Som förälder får man ha respekt för barnets behov av närhet 
Alla barn reagerar olika på nya personer och vissa barn är mer blyga än andra. Det här syns på anknytningsmönstret och behovet av att söka trygghet hos en anknytningsperson vid nya möten. På frimodiga barn märks detta mindre än på mer försiktiga ungar. Och lösningen på det här ”problemet” är enkel. Människor som barnet ryggar för behöver ha respekt för barnets reaktion och tålamod att försiktigt närma sig barnet i dess takt. Som förälder får man ha respekt för barnets behov av närhet. 

Känns det påfrestande kan man påminna sig om att det här är en bekräftelse på att barnets viktigaste relationer utvecklas som de ska. Och förstås också om att nya faser snart kommer! Växlingen mellan närhet och avstånd är det som kommer att känneteckna barnets anknytningsrelationer framöver och det som barnet behöver öva sig på. Utvecklingen av de första anknytningsrelationerna pågår upp till fyraårsåldern. Först därefter betraktas de som etablerade.  

*Typiska beteenden:* 
- *Söker trygghet hos förälder eller annan person som barnet knutit an till*
- *Söker bekräftelse*
- *Nyfiken*
- *Skiftar mellan glad och ledsen*

I denna vecka pratar vi om hur barn kan rygga för “främlingar”, på temat anknytning.

Skillnad på förälder & främling

AdobeStock 218910696

*I denna vecka pratar vi om hur barnet redan nu är empatiskt, på temat social och känslomässig utveckling.*

Att bry sig om andra är en viktig aspekt av att fungera tillsammans med andra människor. Förmågan till empati påverkar hur man uppfattas och spelar roll för ens människosyn, moral och värderingar. Empati innebär att man tolkar någon annans känslouttryck och att hens känslor också väcks inom en själv. 

I föräldraskapet är den känslan grundläggande. Den empatiska inlevelsen styr hela vår förståelse för barnet i början. När bebisen skriker väcks egna känslor av maktlöshet och vi gör vad vi kan för att lindra och trösta barnet. Men barn väcker inte bara empati hos andra. De är också själva empatiska. För att empatin ska leda till att man gör något gott för den andra krävs dock en viss förmåga till självbehärskning (eller självreglering som vi psykologer kallar det). Empatin ska ju leda till att jag, utifrån min inlevelse, lindrar den andres smärta, snarare än att själv uppslukas av de känslor som smittat mig. 

## Ditt barn har förmågan att redan nu visa empati
Under barnets andra år blir förmågan att visa empati mer tydlig, barn hämtar nappen eller klappar och smeker någon som gråter. Men redan i den här åldern visar barn faktiskt empati! Än kan de inte riktigt bistå med tröst men visar stark inlevelse i andra. Och den inlevelsen är startskottet för deras senare förmåga att visa omsorg. I takt med att barnet lär sig behärska sina känslor och använda sin kropp kommer den empatiska förmågan nu att utvecklas till att också inbegripa sådant som lindrar den andras smärta. Som föräldrar bidrar vi till den här fina utvecklingen genom att uppmärksamma barnets inlevelse i andra. När vi beskriver den här typen av känslomässiga processer (aj, pappa slog sig på tummen och nu såg du att jag blev ledsen) stärker det, på sikt, barnets förståelse av det ordlösa som sker mellan oss människor. 

*Typiska beteenden:* 
- *Kan försöka trösta*
- *Försöker tolka känslor och situationer*
- *Vill vara delaktig*

I denna vecka pratar vi om hur barnet redan nu är empatiskt, på temat social och känslomässig utveckling.

Empati – en stor del av den mentala utvecklingen

AdobeStock 127660250

*I denna vecka pratar vi om hur barn litar mer på sina föräldrar än på sina egna intryck, på temat social / kognitiv utveckling.*

Att lära sig krypa ökar barnets räckvidd och möjlighet att upptäcka omgivningen. Det är förstås härligt men innebär också risker. Eftersom bebisar saknar både omdöme och erfarenhet skulle de lätt kunna råka illa ut i sin upptäckarglädje. På ett finurligt sätt har dock naturen skapat en skyddsmekanism för bebisar i den här åldern. Istället för att lita på sig själva använder barnen sina föräldrar som referensramar kring vad som är okej eller vad man ska passa sig för.

Fenomenet kallas *social referencing* och innebär att barn använder sina föräldrars ansiktsuttryck och röster för att veta hur de ska förhålla sig till det som händer omkring dem. Ser pappa glad ut när barnet smakar på potatisen är det ett tecken på att den antagligen okej att äta. Rynkar han pannan när barnet försöker peta på ljuset förstår det att det är läge att passa sig. Det här är ett konkret uttryck för vad anknytningsrelationerna betyder för barn, och ett fantastiskt exempel på vad vi betyder som föräldrar. Utan att tänka på det stödjer vi våra barn på det här sättet, med våra röster och ansiktsuttryck, precis hela tiden.  

## Ett exempel på hur barn använder en förälder när hen känner sig osäker:
För att studera fenomenet och undersöka hur barn använder sig av sina föräldrars omdöme konstruerade några forskare ett golv av plexiglas som krypande barn fick röra sig på. Golvet var solitt och ofarligt men hade ett mönster som gjorde att det såg ut som golvet försvann och ett stup öppnade sig. På sidan om golvet stod barnens föräldrar med en rolig leksak och ombads att använda sina ansikten och röster på olika sätt. I en grupp lämnade föräldern rummet efter att ha satt barnet på plexiglasskivan. Barnen satt då stilla vid kanten och undvek att utforska skivan och ”stupet”. En annan grupp föräldrar uppmanades att stå bredvid glasskivan och se rädda ut. Också i den gruppen höll sig barnen stilla. 

De andra föräldrarna ombads istället att sätta på andra sidan "stupet" och bete sig på tre olika sätt. Några uppmuntrade barnen att komma med sina ansiktsuttryck, men pratade inte med dem. Andra vände ryggen mot barnen och kallade på dem med lugna, lockande röster. Den tredje gruppen använde både sitt ansikte och sin röst för att locka barnet att krypa över till dem. De flesta barnen i de här tre grupperna kröp nu glatt rakt ut över stupet. De uppfattade föräldrarnas signaler som viktigare än sina egna intryck och litade helt på deras bedömning av ”stupet” som ofarligt. Krypandet gick dock olika fort beroende på hur föräldrarna betedde sig. När de använde både röst och ansiktsuttryck kröp barnen snabbast. Men skillnaden mot att locka barnen med lugn röst var liten. Däremot tog det längre tid för de barn vars föräldrar var tysta men hade uppmuntrande ansiktsuttryck.  

Att rösten spelar särskilt stor roll för att guida barn tror forskarna kan bero på att man på så sätt kan vägleda barn även på lite avstånd. För barn som krupit iväg på upptäcktsfärd är det svårare att få syn på bekymmersrynkan i mammas ansikte än att förstå av hennes rop att det gäller att vara försiktig. I det dagliga livet är det inte bara faror vi skyddar barnen mot genom att guida dem med våra röster och ansiktsuttryck. När vi vill locka dem att smaka på något nytt spärrar vi upp ögonen, ler och säger ååååååh vad gott! Och när vi tycker det är dags att lugna ner oss använder vi röst, ansiktsuttryck och vår andning för att hjälpa barnet att komma till ro. Den här typen av vägledning svarar alltså precis mot barnets behov och sker instinktivt, utan att vi tänker på det. För att påminna oss om att vi faktiskt är bra föräldrar kan vi därför komma ihåg att det inte bara är det vi gör medvetet som är viktigt för våra barn. Att vi intuitivt stöttar dem, utan att ens tänka på det, är också något att vara stolt över!  

*Typiska beteenden:*
- *Söker bekräftelse*
- *Provar nya saker*
- *Agerar på känslor*
- *Tar initiativ till lek*

I denna vecka pratar vi om hur barn litar mer på sina föräldrar än på sina egna intryck, på temat social / kognitiv utveckling.

Du är barnets viktigaste referens

AdobeStock 459960719

*I denna vecka pratar vi om barnets minne, på temat minne / kognition.*

Vid nio månaders ålder kan barn minnas en hel månad bakåt, alltså en niondel av sina liv! Barn som fått se hur en leksak fungerade minns till exempel en månad senare hur man ska göra med den, även om de bara sett den i tjugo sekunder. Vid nio månader är minnet också tillräckligt flexibelt för att plocka fram kunskap även från situationer som bara liknar den barnet är i. Yngre barn kan inte översätta kunskap på det sättet. För att de ska komma ihåg att den röda asken var full av roliga grejer behöver asken vara både röd, lika stor och stå på samma ställe som förra gången. I den här åldern kan de däremot lista ut att även den här gröna asken kanske har något roligt inuti sig, även om den har en annan färg. 

## Visste du att du kan stötta ditt barns förmåga att minnas?
När hjärnan utvecklas kommer barn inte bara ihåg saker över längre tid. De kan också lättare plocka fram minnen och dra slutsatser utifrån dem. Även om de nya situationer de hamnar i inte är exakt likadana. Precis som vi vuxna fungerar alltså, när vi blixtsnabbt läser av nya situationer och använder våra tidigare erfarenheter för att förstå dem. Utöver att forskningen visat att barn i den här åldern minns, också över tid, så pekar den också på att vi föräldrar kan stötta barnets förmåga att minnas. När vi delat barnets uppmärksamhet kring någon leksak blir det nämligen lättare för barnet att minnas den sedan. Vår blick och vår bekräftelse på något som intresserar barnet verkar alltså vara så betydelsefull att barnet då lättare lägger sådant på minnet som vi uppmärksammat tillsammans med dem, än sådant de själva upptäckt. 

*Typiska beteenden:* 
- *Visar förmåga att minnas en specifik sak eller lek*
- *Tar initiativ till lek*
- *Har en favoritleksak eller lek*
- *Vill leka tillsammans* 

I denna vecka pratar vi om barnets minne, på temat minne / kognition.

Små barns förmåga att minnas

AdobeStock 539484896

Vi har valt att samarbeta med experter som har en omfattande erfarenhet för att du ska få så relevant och faktabaserad information som möjligt under din graviditet, efter födseln och de första 2 åren med ditt barn.

Preglifes team av experter

Varje graviditet är uppdelad i fyra trimestrar. Tre av dem med barnet i livmodern och den fjärde efter födseln. Läs mer och fördjupa dig i din graviditet och tiden efter födseln här. 

Följ ditt barns utveckling vecka för vecka och lär dig mer om de förändringar som sker i din kropp tillsammans med dina nära och kära.

Om du har en fråga, ett förslag eller klagomål, vänligen skicka oss ett mail så återkommer vi till dig inom 2-5 arbetsdagar. Om appen på något sätt strular, skicka oss ett mail med vilken telefonmodell du har, OS-version, app-version och om du har ett konto i appen eller inte.

Företag

Om du väljer ett annat land ändras språket och innehållet i Preglife.

Ändra land

Att ha granskad och 100 % faktabaserad information är vårt främsta mål. Möt alla experter bakom Preglife och vårt innehåll.

Författare - Preglife

Kontakt - Preglife

FAQ - Preglife

Preglife är den största graviditets- och babyappen i Norden med tusentals användare i Europa och USA. En graviditet är ingen dans på rosor. Den kan kantas av en rad toppar, en rad dalar, eller både och. En sak är dock säker, Preglife kommer att finnas vid din sida genom allt – det bra, det dåliga, det vackra och det fula. Vi kommer att vara din trygga plats, en plats som läst den senaste forskningen, så att du inte behöver, och en plats som kommer göra allt för att bryta stigman – så att du kan njuta av att bära din graviditet och förhoppningsvis känna lite sinnesfrid mitt i allt det nya.

Graviditets & babytracker

Search results

Trimester 1, 2, 3 och 4 av graviditeten händer allt detta - Preglife

Graviditet vecka för vecka

Alla trimestrar

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess första veckor i livet.

Månad 0

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess första månad i livet.

Månad 1

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess andra månad i livet.

Månad 2

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess tredje månad i livet.

Månad 3

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess fjärde månad i livet.

Månad 4

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess femte månad i livet.

Månad 5

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess sjätte månad i livet.

Månad 6

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess åttonde månad i livet.

Månad 8

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess nionde månad i livet.

Månad 9

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess tionde månad i livet.

Månad 10

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess elfte månad i livet.

Månad 11

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess tolfte månad i livet.

Månad 12

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess trettonde månad i livet.

Månad 13

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess fjortonde månad i livet.

Månad 14

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess femtonde månad i livet.

Månad 15

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess sextonde månad i livet.

Månad 16

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess sjuttonde månad i livet.

Månad 17

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess artonde månad i livet.

Månad 18

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess nittonde månad i livet.

Månad 19

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess tjugonde månad i livet.

Månad 20

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess tjugoförsta månad i livet.

Månad 21

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess tjugoandra månad i livet.

Månad 22

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess tjugotredje månad i livet.

Månad 23

Lär känna ditt barn och förstå den mentala utvecklingen. Nedan delar Malin Bergström, barnpsykolog och forskare, med sig av kunskap som kan underlätta din förståelse som förälder för vad som händer inuti barnet under de första två levnadsåren.