Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess åttonde månad i livet.

Månad 8

*I denna vecka pratar vi om att sjunga för sin bebis och att sjunga något den känner igen, på temat social utveckling.*

Att använda sin röst och kropp för att lugna sin bebis är något vi gör helt intuitivt som föräldrar. Och att sjunga för dem är lika universellt mänskligt. Oavsett om vi har en sångröst eller knappt kan ta en ton. 

När vi sjunger bidrar nämligen rytmen och tonarten till att lugna barnet och redan i förskoleåldern använder barn själva samma strategi - de nynnar när de ska somna eller medan de leker. Redan som små kan barn också känna igen musik. Nyfödda reagerar på låtar de hört när de låg i magen och vid sex månader känner barn igen musikstycken även om de spelas i en ny tonart. Och för bebisar gäller samma sak som för vuxna, de minns sångerna bättre om de själva sjunger med i dem.  

## Att trösta ett barn genom sång kan vara mer effektivt än att tala
Att sjunga för ledsna och upprörda barn är mer effektivt än att tala med dem, enligt en kanadensisk studie. Men repertoaren får inte vara för omfattande. Bebisar föredrar det de känner igen och helst det man själv brukar sjunga för dem. Att sjunga är nämligen inte bara effektivt för att lugna upprörda barn, det stärker också relationen att ha ”sina egna” sånger som man ofta sjunger tillsammans. Just välkända sånger verkar alltså extra viktiga och populärast blir de som bebisen lärt sig just av sina föräldrar. Låtar de istället lärt sig från teven blir sällan lika populära.     

*Typiska beteenden:* 
- *Lyssnar intensivt*
- *Visar intresse för sånger som hen hört tidigare*
- *Härmar*

I denna vecka pratar vi om att sjunga för sin bebis och att sjunga något den känner igen, på temat social utveckling.

Barn känner igen musik

AdobeStock 347397364-edit

*I denna vecka pratar vi om att ta andras saker, på temat social utveckling.*

Att imitera, alltså iaktta och härma andra, är grundläggande för all inlärning när man är liten. Andra principer för att lära sig saker är träning, repetition (som ni förmodligen märkt) och trial and error (att lära sig genom sina misstag). När barn i den här åldern närmar sig varandra är de principerna viktiga att komma ihåg som förälder! För ännu kan de inte leka eller uppföra sig med jämnåriga; de smakar gärna på varandra, kryper över någon eller puttar den som är i vägen. Och framför allt tar de varandras saker. Att den spade man själv håller i handen är nästan identisk med kompisens spelar ingen roll. Det är ju just för att kompisen har den som den andra ser så lockande ut. Att ta varandras saker är helt enkelt så här små barns sätt ta kontakt och visa att de tycker någon ser trevlig och inspirerande ut.   

## Avledning kan lösa konflikter i sandlådan
Det är inte ovanligt att barn vill ha det någon annan har och även försöker ta det. För en som förälder kan det kännas lite pinsamt när ens barn beter sig ”illa” eller tar för sig av andras grejer. Men det är viktigt att komma ihåg att det här lite klumpiga sättet faktiskt är barnets första steg mot att utvecklas till en bra kompis och lekkamrat. Upp till fyra års ålder behöver barn stöd av vuxna för att få leken att flyta. Och det som gör att de vid den åldern faktiskt klarar att leka med varandra är den intensiva träning de ägnat sig åt innan. Liksom det faktum att vuxna hjälpt dem på traven. 

Att lite omärkbart lyfta barn över hinder som uppstår är mer effektivt än att uppfostra genom att tillrättavisa. Mest effektivt är att avleda, avstyra, förutse och lite smidigt lösa potentiellt jobbiga situationer genom att trolla fram en likadan grej till den som blev fråntagen något, fiska upp en ny leksak till barnet som blev utan eller att avleda med något oemotståndligt. När flera bebisar är tillsammans är det bra om flera vuxna hjälps åt. Men att styra upp andras barn är känsligt. Det måste alltid, alltid göras med värme och kärlek.  

*Typiska beteenden:* 
- *Härmar uttryck och lek*
- *Vill gärna ta det som andra har*
- *Skiftar i humör*
- *Visar intresse för nya lekar*

I denna vecka pratar vi om att ta andras saker, på temat social utveckling.

Tar ditt barn andras saker?

AdobeStock 554034677

*I denna vecka pratar vi om hur krypträningen hjälper barnet att bedöma sina omvärld, på temat kroppslig utveckling och perception.*

Att börja krypa innebär en oändlig mängd misstag och misslyckanden innan den nya förmågan sätter sig. Idag menar forskarna att just den inlärningsprocessen medför att barnet samtidigt tränas att bedöma omgivningen och sin egen förmåga. Man har också sett att förmågan att krypa också påverkar barnets rädsla på andra sätt. Att ta sig fram fysiskt i världen både utmanar och hjälper barnet i dess mentala utveckling.  

## Barnets nya förmågor ställer det inför nya utmaningar 
[För en månad sedan](https://api.onlinebaby.se/articles/se-mental-development-article-29) beskrev vi att barn i den här åldern litar mer på sina föräldrars signaler än på sina egna intryck. För att visa detta använde forskarna ett glasgolv med ett fingerat ”stup” under. Ett stup som var ofarligt men som uppfattades som verkligt av barnen. 

Samma situation har också använts för att studera hur barns sinnesintryck och uppfattning om omvärlden förändras när de börjar krypa. Även i den här studien placerades barn som just lärt sig krypa på glasgolvet för att se om de skulle krypa ut över stupet eller inte. Det visade sig att samtliga barn undvek “stupet” medan yngre barn, som ännu inte kunde krypa, däremot glatt hasade fram mot ”stupet”. Resultaten tolkades som att barn som ännu inte lärt sig krypa inte uppfattade faror i omgivningen. Man tänkte sig att den förmågan kom först i samband med att barnen kunde ta sig fram för egen maskin. Men ytterligare experiment visade att den tolkningen var felaktig. Även om de yngre barnen inte undvek stupet uppfattade de det faktiskt. Redan vid tre månaders ålder påverkades hjärt- och andningsfrekvensen när barnen såg ”stupet, deras ögon vidgades och de reagerade på faran rent kroppsligt.

Hur hänger då detta ihop? Om barn redan vid tre månader kunde uppfatta hot i omgivningen, varför undvek de dem inte? Efter ytterligare experiment landade forskarna så småningom i kunskapen om att både förmågan till djupseende och rädsla för höjder (och risk att ramla) är medfödda och därmed skyddar för barns överlevnad. Men de insåg också att förmågan att krypa spelar en avgörande roll för hur barn uppfattar utmaningar. Det är först när de börjar ta sig fram för egen maskin som de inser konsekvenserna av att ge sig ut på farliga ställen. Och man tror att det är just erfarenhet av att ramla, trilla och göra sig illa som bidrar till inlärningen.  

*Typiska beteenden:* 
- *Utforskar världen*
- *Vågar prova nya saker*
- *Skiftar i humör*
- *Söker bekräftelse och trygghet parallellt med att visa självständighet*

I denna vecka pratar vi om hur krypträningen hjälper barnet att bedöma sina omvärld, på temat kroppslig utveckling och perception.

Att börja krypa

AdobeStock 483140962

*I denna vecka pratar vi om hur barn påverkas av bråk, på temat känslomässig utveckling. Veckans ämne kan vara känsligt och komplicerat att beskriva.*

I småbarnsfamiljer är det mer regel än undantag att tillvaron är upp och ner och mer känslosam än annars. Är man två föräldrar ska parrelationen kompletteras med ett gemensamt föräldraskap och den processen kan innebära både gräl och bråk. Det är alltså det normala. Det är lätt att tänka att så här små barn inte påverkas av höjda röster och bråk, men en amerikansk studie har visat att bebisar reagerar på arga röster även när de sover. Forskarna registrerade hjärnaktiviteten hos 6–12 månader gamla barn och trots att barnen sov och var så små så kunde man se att de områden i hjärnan som reglerar stress aktiverades av höjda röster och bråk. Barnen blev helt enkelt rädda. Man fann dessutom att de barn som var vana vid att deras föräldrar bråkade var de som reagerade starkast. 

Utifrån detta drog forskarna slutsatsen att de barnen redan präglats av bråken och var extra känsliga för dem. I en uppföljande studie fann forskarna också att kopplingarna mellan hjärncellerna var annorlunda strukturerade hos barnen till de föräldrar som bråkade mest. De här studierna var små och behöver upprepas, men de bekräftar det man tidigare sett i studier på råttor. Nämligen att barns hjärnor faktiskt påverkas av hur vi beter oss som föräldrar. Och att sådant som skrämmer barn ristas in i dem och kan bli sår som de måste hantera genom livet.  

## Hur ska man då reagera på de här resultaten som förälder? 
Är det läge att få panik över hur man förstört sitt barn för att man någon gång råkat skrika åt sin partner? Givetvis inte! Det är tvärtom självklart och naturligt att bråka ibland, särskilt som småbarnsföräldrar. Det är okej för barn så länge grunden är att man är sams, backar varandra, är kärleksfulla och visar ömsesidig respekt. För att avgöra hur barnet påverkas av bråken behöver man alltså fundera över hela dess situation. Hur mycket positiva känslor finns det? Badar barnet i kärlek och uppmärksamhet, har föräldrar som orkar se och lära känna det eller äter bråken upp all lust och energi? En annan viktig dimension är om man är två jämlikar som grälar eller om relationen är ojämn och en förälder förtrycker den andra. Det senare har förstås större konsekvenser eftersom det kan leda till att båda föräldrarna upplevs som skrämmande för barnet.  

Det man ska vara uppmärksam på och förändra är alltså en föräldrarelation där bråken kommer ofta, tillfredsställelsen är låg och konflikterna långvariga. Det gäller även för relationer där bråken är sällsynta men där man går runt och surar och inte har något positivt utbyte med varandra.   

## Så vad gör man då om man bråkar mycket?
Ett konstruktivt och barnvänligt sätt är att söka stöd i familje- eller parrådgivning. Det positiva är att det faktiskt går att förändra sina sätt att kommunicera, att lära sig hantera sin ilska och att få till ett mer harmoniskt familjeliv. För många föräldrar ger barnets välbefinnande extra motivation att ta tag i negativa mönster. När det gäller våra barn är många av oss beredda att ta tag också i sådant som är jobbigt och tungt att förändra.  

*Typiska beteenden:* 
- *Reagerar på stämningen*
- *Tar in känslor*
- *Skiftar i humör*
- *Söker bekräftelse och trygghet*

I denna vecka pratar vi om hur barn påverkas av bråk, på temat känslomässig utveckling. Veckans ämne kan vara känsligt och komplicerat att beskriva.

Hur påverkas barn av bråk?

AdobeStock 441151066

Vi har valt att samarbeta med experter som har en omfattande erfarenhet för att du ska få så relevant och faktabaserad information som möjligt under din graviditet, efter födseln och de första 2 åren med ditt barn.

Preglifes team av experter

Varje graviditet är uppdelad i fyra trimestrar. Tre av dem med barnet i livmodern och den fjärde efter födseln. Läs mer och fördjupa dig i din graviditet och tiden efter födseln här. 

Följ ditt barns utveckling vecka för vecka och lär dig mer om de förändringar som sker i din kropp tillsammans med dina nära och kära.

Om du har en fråga, ett förslag eller klagomål, vänligen skicka oss ett mail så återkommer vi till dig inom 2-5 arbetsdagar. Om appen på något sätt strular, skicka oss ett mail med vilken telefonmodell du har, OS-version, app-version och om du har ett konto i appen eller inte.

Företag

Om du väljer ett annat land ändras språket och innehållet i Preglife.

Ändra land

Att ha granskad och 100 % faktabaserad information är vårt främsta mål. Möt alla experter bakom Preglife och vårt innehåll.

Författare - Preglife

Kontakt - Preglife

FAQ - Preglife

Preglife är den största graviditets- och babyappen i Norden med tusentals användare i Europa och USA. En graviditet är ingen dans på rosor. Den kan kantas av en rad toppar, en rad dalar, eller både och. En sak är dock säker, Preglife kommer att finnas vid din sida genom allt – det bra, det dåliga, det vackra och det fula. Vi kommer att vara din trygga plats, en plats som läst den senaste forskningen, så att du inte behöver, och en plats som kommer göra allt för att bryta stigman – så att du kan njuta av att bära din graviditet och förhoppningsvis känna lite sinnesfrid mitt i allt det nya.

Graviditets & babytracker

Search results

Trimester 1, 2, 3 och 4 av graviditeten händer allt detta - Preglife

Graviditet vecka för vecka

Alla trimestrar

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess första veckor i livet.

Månad 0

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess första månad i livet.

Månad 1

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess andra månad i livet.

Månad 2

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess tredje månad i livet.

Månad 3

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess fjärde månad i livet.

Månad 4

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess femte månad i livet.

Månad 5

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess sjätte månad i livet.

Månad 6

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess sjunde månad i livet.

Månad 7

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess nionde månad i livet.

Månad 9

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess tionde månad i livet.

Månad 10

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess elfte månad i livet.

Månad 11

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess tolfte månad i livet.

Månad 12

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess trettonde månad i livet.

Månad 13

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess fjortonde månad i livet.

Månad 14

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess femtonde månad i livet.

Månad 15

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess sextonde månad i livet.

Månad 16

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess sjuttonde månad i livet.

Månad 17

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess artonde månad i livet.

Månad 18

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess nittonde månad i livet.

Månad 19

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess tjugonde månad i livet.

Månad 20

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess tjugoförsta månad i livet.

Månad 21

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess tjugoandra månad i livet.

Månad 22

Här kommer du kunna läsa om vad som händer inuti barnet under dess tjugotredje månad i livet.

Månad 23

Lär känna ditt barn och förstå den mentala utvecklingen. Nedan delar Malin Bergström, barnpsykolog och forskare, med sig av kunskap som kan underlätta din förståelse som förälder för vad som händer inuti barnet under de första två levnadsåren.