Hur man får sitt barn att sova är en fråga med en djungel av svar. I denna artikelserie framtagen av sömncoach Hanna Bergenkull får du hjälp att navigera genom användbara tips och handfasta råd på hur du kan hitta vägen framåt till en fungerande sömn för ditt barn.

Läs gärna artiklarna i kronologisk ordning.

Sömncoachen Hannas bästa tips

*Råden i artiklarna bygger på förslag på hur man som förälder kan arbeta med sitt barns sömn. Gör det som känns rätt för just dig och ditt barn.*

# Så hjälper du ditt barn att hitta dygnsrytmen (0-3 månader)
En del föräldrar och barn njuter av att ta dagen - och natten - som den kommer. Om det är så för dig och ditt barn kan du lugnt luta dig tillbaka och fortsätta att följa barnets rytm och behov av mat och sömn. Ni kommer att hitta en tydligare dygnsrytm tids nog. 

Andra föräldrar sliter för att få barnet att äta och sova redan när barnet är nyfött. Känner du igen dig? Lugn, bara lugn. Det finns mycket du kan göra för att hjälpa ditt barn att hitta en dygnsrytm som förbättrar förutsättningarna för en nöjdare bebis. 

Nedan finner du tips som kan hjälpa dig att förbättra dygnsrytmen. 

## Följ ett schema
Det finns många exempel på scheman på nätet och i olika appar, så leta rätt på ett schema som är anpassat för just ditt barns ålder. I den här artikelseriens andra artikel hittar du förslag på scheman för olika åldrar.

De första tre månaderna i barnets liv kan det vara klokt att utgå från ett så kallat flytande schema och sedan anpassa tiderna för sömn och mat lite efter rådande omständigheter. Ett flytande schema innebär bland annat att du justerar tiden för vilan/vilostunderna på dagen efter vilken tid barnet vaknar. Alltså: du justerar tiderna för mat och sömn och det innebär att dagarna kan se lite olika ut.

Någon gång när barnet är runt tre månader väljer en del föräldrar att gå över till ett schema med mer fasta tider. Många föräldrar upplever att det påverkar vardagen positivt när de dag efter dag håller samma tider för mat och sömn. Dagarna blir mer förutsägbara, både för ditt barn och för dig som förälder, och det blir lättare att planera saker i förväg. Ett fast schema innebär att du varje dag håller samma tider för mat och sömn. Om ditt barn vaknar för tidigt på morgonen eller på vilan arbetar du på olika sätt för att få barnet att somna om eller ligga kvar i sängen/vagnen och vila.

Sleeping school - Lillis räv vaknar

## Somna med mätt mage
Som nyfödd har ditt barn en liten magsäck, vilket innebär att barnet behöver äta ofta. En del nyfödda barn kan behöva äta varje timme, dygnet runt. Allt eftersom veckorna går tänjs magsäcken ut och rymmer då mer mat, därmed kan tiden mellan måltiderna successivt förlängas.

Hög mättnadskänsla är positivt eftersom det signalerar trygghet och att det finns mat i överflöd. Hög mättnadskänsla ökar chansen att ditt barn sover mer sammanhängande och det påverkar sedan barnets förmåga att orka äta tillräckligt mycket vid kommande måltid. Tillsammans bidrar hög mättnadskänsla och sammanhängande sömn till en positiv spiral.

Förslag på hur du kan mata din bebis i en rytm:

- Barnet vaknar – erbjud mat – rapa
- Erbjud påfyllnad av mat – rapa – byt blöja
- Mingelstund - sång, massage eller en stund på filten
- Erbjud påfyllning av mat
- Sova

Sträva mot att låta varje måltid vara i drygt 1 timme, ibland upp mot 1,5 timme, men var medveten om att vakentiden de första veckorna ibland behöver vara kortare.

Efter några veckor kommer du att märka att ditt barn orkar vara vaket lite längre stunder. Många föräldrar upplever att vakentiden på eftermiddagen/kvällen kan och behöver förlängas jämfört med hur det varit tidigare. Det vanligaste är att vakentiden är 1-2 timmar på förmiddagen och 2-3,5 timmar på eftermiddagen.

__"Mat och sömn och sömn och mat hänger ihop som ying och yang. Hög mättnadskänsla är positivt eftersom det signalerar trygghet och att det finns mat i överflöd."__ - Hanna Bergenkull

Sleeping school - Lillis räv

Här är tecken på att det börjar bli dags att sova:

- Tappar intresset för leken
- Stirrar tomt framför sig
- Blir röd runt ögonen
- Drar sig i öronen
- Gäspar
- Gnuggar ögonen

Att upptäcka dessa små sömntecken hos ditt barn hjälper dig att lägga ditt barn i tid.

## Aktivitet och mingel
Ge ditt barn en chans att aktivera sig mellan dagsvilorna.

Förslag på aktiviteter och mingel:

- Babygymmet
- Träna magläget
- Förbered lunchen tillsammans
- Upptäcktsfärd genom bostaden, tex känna på olika material, titta ut genom fönstret
- Gå ut på balkongen och känn vinden blåsa på er
- Sjunga
- Massera
- Busa

Låt gärna ditt barn vara med i dina aktiviteter, till exempel när du förbereder din egen lunch eller hänger upp tvätt, men ge också barnet en stund för sig själv, till exempel på filten på golvet. Ställ eller häng upp något fint att titta på, det kan vara en spegel eller bilder på svart-vita figurer eller ansikten.

## Gör skillnad mellan dag och natt
Sov i ett ordentligt mörklagt sovrum. När du matar ditt barn undviker du att tända. Ett tips är att ha en lampa utanför sovrummet tänd, så när du matar på natten öppnar du bara dörren lite grann för att släppa in ljus. Byt gärna blöjan i ditt knä, där är det mycket mysigare jämfört med på skötbädden, och spara pratet och minglet med din bebis till på dagen.

Var noga med att låta dagsljuset komma in på morgonen. Dra upp rullgardiner, undan med gardinerna och släpp in ljuset på morgonen. Under vinterhalvåret får lampor ersätta bristen på dagsljus under morgon och eftermiddag.

## Exponera för dagsljus
Tycker du att det är svårt att hinna med att komma ut mellan blöjbyten, matningar och sömn? Att exponera ditt barn för dagsljus, helst både på förmiddagen och eftermiddagen, förenklar för ditt barn att hitta en dygnsrytm som påminner om den rytm som vi vuxna har.

Knep för att få dagsljus:

- På morgonen: dra upp rullgardinerna och dra undan gardinerna
- Sitt nära ett fönster men undvik alltför långa stunder i direkt solljus under varma dagar
- Vinterhalvåret och/eller dagar med regn/moln: tänd lamporna i bostaden. Artificiellt ljus ger inte samma effekt som naturligt dagsljus men det är bättre än inget.
- Svep en filt runt barnet, sätt på mössan och gå ut den stund du orkar och hinner. Kanske kan du ta en kort promenad runt bostaden.

Sträva mot att så småningom hitta en rytm för utevistelse, sömn och vila, men försök att ta det hela med ro om du kan, det kommer att ordna sig. Du kommer att hitta en väg framåt.

__Vill du veta mer om hur du förbättrar sömnen?__
Då kan du ta del av de andra artiklarna som finns i den här artikelserien som kallas sömnskolan. Ett annat tips är att läsa böckerna om Lillis Räv och Sally Säl eftersom de ger dig grundkunskap om små barns sömn. Mer information  hittar du på somncoachen.com

*Källor:*
- Rikshandboken för Barnhälsovård - https://www.rikshandboken-bhv.se/
- ”Visst kan Lillis Räv sova!” - Småbarnsfamiljens guide till bättre sömn av Hanna Bergenkull. Triumf förlag 2020
- The happy sleeper: the science-backed guide to helping your baby get a good night´s sleep – newborn to school age” av Heather Turgeon, Julie Wright. Tarcher Penguin 2014.

- 1177.se

En del föräldrar och barn njuter av att ta dagen - och natten - som den kommer. Om det är så för dig...

Så kan du hjälpa ditt barn med dygnsrytmen

AdobeStock_441150701

*Råden i artiklarna bygger på förslag på hur man som förälder kan arbeta med sitt barns sömn. Gör det som känns rätt för just dig och ditt barn.*

# Sömnen och barnets egna vilja
Våra barn växer och förändras genom uppväxten. Det är lätt att följa den fysiska utvecklingen och se hur barnets förmåga att använda sin kropp ökar med åldern. Det är till exempel en stor händelse att för första gången se sitt barn rulla över från mage till rygg eller ställa sig upp på egen hand. Den fysiska utvecklingen sker snabbt, det märks inte minst på att ditt barn växer ur sin garderob i en rasande fart - framförallt under det första levnadsåret. 

Den psykiska utvecklingen sker i ungefär samma hastighet som den fysiska, men eftersom den psykiska utvecklingen inte syns lika tydligt utåt kan det vara svårt att som förälder hänga med i svängarna. Det som fungerade för några dagar sedan kan nu helt tvärt ha slutat att fungera. En del föräldrar upplever att deras barn kan förändras över en natt och gå från att vara ett förnöjsamt barn till att vara ett barn som uttrycker mycket missnöje - och vice versa.

Ju äldre ditt barn är, desto mer egen vilja uttrycker barnet. Det är helt i sin ordning och en viktig del av barnets utveckling. 

__"Barn - och vuxna - upplever ofta vardagen som mer utmanande när vi sover för lite. Tålamodet blir sämre och vi har svårare att möta och tackla motgångar."__ - Hanna Bergenkull

Sleeping school - Sally säl

## Utvecklingssprång
Utvecklingssprång är perioder där ditt barn utvecklas extra mycket under några veckor. En del utvecklingssprång innebär stor fysisk utveckling och andra utvecklingssprång innebär större psykisk utveckling. Sprången kan också innebära att barnet utvecklas både fysiskt och psykiskt. Utvecklingssprången är olika omfattande, ibland är de stora och andra gånger är de så små så du kanske inte ens märker av dem.

Den utveckling som sker runt fyra respektive åtta månaders ålder innebär vanligtvis stor motorisk och mental utveckling. Någon gång runt fyra månaders ålder börjar barnet förstå att det finns ett “här” och ett “där” och att du kan försvinna. Den förståelsen fördjupas vid det språng som sker runt åtta månaders ålder. Kombinationen mellan stor mental och fysisk utveckling kan innebära några känslomässigt utmanande veckor för barnet - och för dig som förälder. Efter den utvecklingen har barnet utvecklat en tydligare egen vilja och kan uttrycka den i större utsträckning jämfört med tidigare. 

Den egna viljan fortsätter att växa, och många föräldrar upplever den utvecklingen extra tydligt omkring 18 månaders ålder. Nästa stora mentala utveckling sker någon gång runt två års ålder. Detta språng kommer och går i ungefär ett års tid och kallas för trotsåldern. Under den här åldern växer barnets personlighet fram tydligt, och det är inte ovanligt att barnet pendlar mellan att vara glad och tillfreds och till att uttrycka starka känslostormar. 

Barn med en fungerande sömn kan under utvecklingssprången sova sämre under en period för att sedan återgå till den sömn hon eller han hade innan språnget tog vid. För barn med ett problematiskt förhållande till sömn är det vanligt att svårigheterna ökar ytterligare under utvecklingssprången. 

Barn - och vuxna - upplever ofta vardagen som mer utmanande när vi sover för lite. Tålamodet blir sämre och vi har svårare att möta och tackla motgångar. 

Barn som sover för lite kan reagera på olika sätt. En del barn reagerar med överaktivitet, andra uttrycker missnöje, ilska eller ledsna känslor. Samtliga reaktioner är vanliga tecken på trötthet. 

## Sömn minskar känsloutbrott
Det är vanligt att känslor som upplevs negativa ökar under barnets utvecklingssprång. Om de negativa känslorna inte minskar när ett språng passerat kan det vara värdefullt att se över om man kan förbättra sömnen på något sätt, lägga tidigare på kvällen, till exempel. 

Ett utvilat barn är generellt mer nöjda med tillvaron jämfört med barn som sover för lite. Under utvecklingssprången kommer du kanske märka att barnet reagerar med starkare känslor jämfört med vad hon eller han annars gör. Med tillräcklig sömn blir symptomen mildare. 

__Vill du veta mer om hur du förbättrar sömnen?__
Då kan du ta del av de andra artiklarna som finns i den här artikelserien som kallas sömnskolan. Ett annat tips är att läsa böckerna om Lillis Räv och Sally Säl eftersom de ger dig grundkunskap om små barns sömn. Mer information  hittar du på somncoachen.com

*Källor:*
- Rikshandboken för Barnhälsovård - https://www.rikshandboken-bhv.se/
- ”Visst kan Lillis Räv sova!” - Småbarnsfamiljens guide till bättre sömn  av Hanna Bergenkull. Triumf förlag 2020
- Visst kan Sally Säl sova! - Förskolefamiljens gudie till bättre sömn av Hanna Bergenkull. Bonnier Carlsen 2022
- The happy sleeper: the science-backed guide to helping your baby get a good night´s sleep – newborn to school age” av Heather Turgeon, Julie Wright. Tarcher Penguin 2014
- 1177.se

Våra barn växer och förändras genom uppväxten. Det är lätt att följa den fysiska utvecklingen och se...

Sömnen & barnets egna vilja

Sleeping School - The child's feelings

*Råden i artiklarna bygger på förslag på hur man som förälder kan arbeta med sitt barns sömn. Gör det som känns rätt för just dig och ditt barn.*

# Hög mättnadskänsla, sömn och schemaförslag

### Barn 0-6 månader 
Det nyfödda barnet har en liten magsäck och behöver äta ungefär varannan till var tredje timme. Vissa nyfödda kan behöva äta med ännu tätare intervaller.

Hög mättnadskänsla påverkar sömnen positivt och hjälper ditt barn att sova mer sammanhängande stunder. Att sova sammanhängande skapar goda förutsättningar för att orka äta ordentligt under vaken-tiden.

Maten påverkar sömnen och sömnen påverkar i sin tur barnets förmåga att orka äta. Det finns alltså en viktig växelverkan mellan mat och sömn.

Hög mättnadskänsla ökar känslan av att vara trygg och omhändertagen. Känslan av att vara mätt visar barnet att det finns mat i överflöd, vilket är en faktor som påverkar det nyfödda barnet positivt. Hög mättnadskänsla är viktig under hela det första levnadsåret och extra viktigt under barnets första halvår.

Det är klokt att ge barnet tid att äta sig ordentligt mätt under den tid som barnet är vaket. Erbjud barnet att amma eller få ersättning upprepade gånger under vaken-tiden. Testa att se vad som händer när du låter matningen ta längre tid. Om eller när du känner dig otålig; påminn dig själv om att den tid du lägger på att göra ditt barn ordentligt mätt kan bidra till en nöjdare bebis.

Om ditt barn äter under för korta stunder kan det vara ett tecken på att hon eller han även sover för korta stunder. För lite sömn leder till att barnet inte orkar äta när det är dags för mat. Kanske behöver du aktivt hjälpa ditt barn att ta sig tillbaka in i sömnen, till exempel genom att vagga i famnen eller gå med vagnen, så att hon eller han får sova i 1,5 upp till 3 timmar innan nästa matstund. Jobba parallellt med sömn och mat, det kan leda till en nöjdare bebis som orkar äta sig ordentligt istället för att småäta och en bebis som slappnar av och sover mer sammanhängande.

Vakentiden förlängs successivt och de flesta barn runt 3 månaders ålder orkar vara vakna i 2-4 timmar innan de behöver sova igen. Det passar de flesta barn att vara vakna i 1-2 timmar på förmiddagen. På eftermiddagen behöver de flesta barn ha ett lite längre vaken-fönster mellan sovstunderna, vanligtvis 2-4 timmar beroende på ålder.

Runt 3 månaders ålder har de flesta barn en god förmåga att amma eller äta ersättning. Chansen är nu stor att ditt barn äter sig mätt om du erbjuder bröstmjölk och/eller ersättning under 1-1,5 timme. Vanligtvis kan barnet hålla sig mätt längre stunder jämfört med barnets första månader. Ett barn med hög mättnadskänsla behöver äta igen efter ungefär 2-3 timmar. Detta kan variera från barn till barn och beror bland annat på barnets sugteknik och personlighet, till exempel hur ditt barn fokuserar när hon eller han äter. Nyfikna barn som lätt blir distraherade av omgivningen kan ibland få i sig för lite mat. En annan faktor som spelar roll är kvaliteten på din mjölk.

Sleeping school - Sömntåget

## Exempel på mat- och sovrytm
Observera att förslagen fungerar för många barn, men inte alla.

Ditt barn kommer inte alltid att sova enligt exemplen nedan visar. Du kan öva på att låta ditt barn ligga kvar i sängen när hon eller han vaknar för att på så sätt ge barnet tid att försöka ta sig tillbaka in i sömnen igen. När eller om ditt barn inte lyckas somna om på egen hand kan du försöka hjälpa barnet tillbaka in i sömnen. Ditt barn behöver inte, och kommer inte, alltid att sova alla minuter som schemat visar. Det är okej, helt i sin ordning och ingenting du behöver oroa dig över.

Ibland kan barn i åldern 0-3 månader störas av rapar som inte kan komma ut när barnet ligger ned. Om du misstänker att det är så behöver du ta upp ditt barn och hålla det upprätt. När rapen kommit upp kan du lägga ned barnet för att sova igen. 

Många föräldrar blir oroliga när deras barn sover för lite, eller tar lång tid på sig att somna. Avvakta gärna en stund när det känns rätt att göra så. Att ge barnet tid och utrymme kan över tid leda till att ditt barn somnar – och somnar om - mer självständigt. Försök att behålla lugnet genom att andas och slappna av så gott du kan. Ibland somnar vi snabbt och ibland behöver vi längre tid på oss att varva ned och somna – det gäller för våra barn precis som för oss vuxna. Som förälder är du till för att trösta och visa barnet att du finns där. Trösta ditt barn när hon eller han är ledsen. Om du misstänker att barnet är argt och inte vill, gäller vanligtvis barn äldre än 6 månader, kan det vara läge att ge barnet utrymme att uttrycka sin ilska en stund för sig själv. Du bestämmer själv hur länge du vill vänta. Låt din magkänsla guida dig.  

### Förslag 0-1 månad:
Du kan försiktigt sträva mot följande rytm:
Vaken: ca 1- 2 timmar
Sova: ca 1,5-3 timmar

### Förslag 1-3 månader:
Du kan försiktigt sträva mot följande rytm:
Vaken 1,5- 4 timmar (kortare vakentid på förmiddag jämfört med eftermiddag/kväll)
Sova: 1- 3 timmar

### Förslag 3-4 månader:
Sömn/vila per dygn: ca 15-16 timmar

Nu kan du börja följa ett mer tydligt schema:

Kl. 07.00 god morgon, äta
Kl. 08.45 vila #1 – sova/vila 35-45 min = en sömncykel
Kl. 10:00  äta
Kl. 11.30 vila #2 – sova/vila 2 tim
Kl. 13.30 äta
Kl. 15.30 vila #3 – sova/vila 35- 45 min = en sömncykel
Kl. 16.30 äta
Kl. 18:30 äta
Kl. 19.00 god natt
Kl. 22:00 nattmål
Kl. 01:00 nattmål
Kl. 04.00 nattmål

__Tips:__
Byt plats på vila #1 och #2, om det fungerar bättre

På natten:
- fri amning, eller mata i en rytm
- mata till dess att bebis släpper bröstet/flaskan
- rapa
- vid behov: byt blöja, gärna i ditt knä i tyst och mörkt rum, undvik skötbordet
- erbjud därefter ytterligare amning/ersättning
- få att somna om igen

### Förslag 5-6 månader:
Sömn/vila per dygn: ca 15 timmar

Kl. 07.00 godmorgon, äta
Kl. 08:45 vila #1 – sova/vila 2 timmar (i säng eller resesäng)
Kl. 11:00 äta, gå gärna ut en stund när ditt barn är vaket
Kl. 13:00 vila #2 – sova/vila 35-45 minuter = en sömncykel (i vagn)
Kl. 14:00  äta, gå gärna ut en stund när ditt barn är vaket
Kl. 15.30 vila #3 - sova/vila 45 minuter (i vagn/bärsele)
Kl. 17:00 äta
Kl. 18:30 äta
Kl. 19.00 god natt
Kl. 22:00 nattmål (ev ta bort)
Kl. 01:00 nattmål (ev ta bort)
Kl. 04.00 nattmål

__"Hög mättnadskänsla, sammanhängande sömn och att följa en rytm eller ett schema kan göra stor skillnad till det bättre!"__ - Hanna Bergenkull

Sleeping school - Sally säl vaknar

### Förslag 7-12 månader
Många föräldrar introducerar fast mat för sitt barn någon gång runt 6 månaders ålder. En del upplever att det påverkar sömnen positivt, andra märker ingen skillnad. Du väljer såklart själv om du vill införa fast mat eller om du vill fortsätta amma eller ge ersättning en tid till. Gör det som känns bäst för dig. Om ni trivs med att amma eller ge ersättning, om ditt barn går upp i vikt som hon eller han ska, så fortsätt njuta av att göra det.

Börja med smakportioner och öka försiktigt mängden mat. När du minskar amning eller ersättning är det viktigt att erbjuda vatten, både under måltiderna och mellan måltiderna, så att barnet får i sig tillräckligt med vätska. På så vis minskar risken för att barnet blir hård i magen. En annan sak som hjälper till att hålla magen i form är till exempel katrinplommon och äppelpuré.

### Förslag ca 7-8 månader:
Sömn/vila per dygn: ca 14-15 timmar

Kl. 07.00 godmorgon äta (till exempel gröt + amma/ersättning)
Kl. 09:00 vila #1 – sova/vila 35-45 minuter (i vagn). Utevistelse påverkar sömnen positivt, så gå gärna ut när barnet är vaket
Kl. 10:45 äta (lunch med fast mat)
Kl. 12:00 vila #2 – sova/vila 1,5 timmar (i säng eller resesäng)
Kl. 13:30 äta (till exempel yoghurt och smörgås + amma/ersättning). Utevistelse påverkar sömnen positivt, så gå gärna ut när barnet är vaket
Kl. 15:30 vila #3 – sova/vila 20 minuter (i vagn), eller ta bort denna vila
Kl. 16:30 äta (middag med fast mat)
Kl. 18:30 äta (till exempel amma/ersättning/gröt/avokado)
Kl. 19.00 god natt

På natten:
En del väljer att ta bort amning/ersättning på natten, andra fortsätter att amma/ge ersättning. Fast mat på dagen skapar bra förutsättningar för att vidare ta bort amning/ersättning på natten.

### Förslags ca 9-11 månaders ålder:
Sömn/vila per dygn: ca 14 timmar

Använd schemat från 7-8 månaders ålder och ta bort vila #3 om du inte redan gjort det.
Gör om vila #1 till en kort tupplur på ca 20 minuter
Gör om vila #2 till 1,5- 2 timmars lång vila

På natten:
En del väljer att ta bort amning/ersättning på natten, andra fortsätter amma/ge ersättning. Fast mat på dagen skapar bra förutsättningar för att ta bort amning/ersättning på natten.

### Förslag ca 12-20 månaders ålder:

Kl. 07.00 godmorgon äta frukost. Utevistelse påverkar sömnen positivt. Gå gärna ut och låt ditt barn leka ute.
Kl. 11:00 äta lunch
Kl. 12:00 Lunchvila – sova/vila 1,5-2 timmar (tex i säng eller resesäng)
Kl. 14:30 äta mellanmål. Utevistelse påverkar sömnen positivt. Gå gärna ut och låt ditt barn leka ute.
Kl. 17:00 äta middag
Kl. 18:30 äta till exempel amma/ersättning/gröt/avokado
Kl. 19.00 god natt

På natten:
En del väljer att ta bort amning/ersättning på natten, andra fortsätter att amma/ge ersättning. Fast mat på dagen skapar förutsättningar för att vidare ta bort amning/ersättning på natten.

__Vill du veta mer om hur du förbättrar sömnen?__
Då kan du ta del av de andra artiklarna som finns i den här artikelserien som kallas sömnskolan. Ett annat tips är att läsa böckerna om Lillis Räv och Sally Säl eftersom de ger dig grundkunskap om små barns sömn. Mer information  hittar du på somncoachen.com

*Källor:*
- Rikshandboken för Barnhälsovård - https://www.rikshandboken-bhv.se/
- ”Visst kan Lillis Räv sova!” - småbarnsfamiljens guide till bättre sömn  av Hanna Bergenkull. Triumf förlag 2020
- The happy sleeper: the science-backed guide to helping your baby get a good night´s sleep – newborn to school age” av Heather Turgeon, Julie Wright. Tarcher Penguin 2014.
- 1177.se

Det nyfödda barnet har en liten magsäck och behöver äta ungefär varannan till var tredje timme. Viss...

Sömn- & schemaförslag

Sleeping school - Schedule

*Råden i artiklarna bygger på förslag på hur man som förälder kan arbeta med sitt barns sömn. Gör det som känns rätt för just dig och ditt barn.*

## Känslor - en viktig pusselbit för dig som vill förbättra sömnen
"Rubbad sömn är vanligt i småbarnsfamiljer. Studier visar att så många som 35 % av alla föräldrar upplever problem gällande barnets sömn samt svårigheter att få barnet att somna in på kvällen och att somna om på natten. I en svensk studie rapporterade 30 % av föräldrar till barn i ålder sex till 20 månader problem med att barnet vaknar på natten. För ca 60 % kvarstår problemen i mer än tre månader. Studier visar också att vart fjärde barn mellan fem och sex år påvisar sömnproblem.

Vad föräldern gör med barnet vid läggdags och då barnet vaknar på natten har betydelse för vad barnet förväntar sig vid läggdags och då det vaknar på natten. Det kan vara av värde att prata om föräldrarnas egna behov av sömn, och hur de kan underlätta och skapa förutsättningar för god sömn för både sig själva och barnet." - Från Rikshandboken för Barnhälsovård

Tillhör du de föräldrar som upplever svårigheter kring sömnen och som känner att ditt barn, du och kanske även resten av familjen skulle må bra av att sova mer sammanhängande och fler timmar? Som du kan läsa ovan är du inte ensam. Studier visar att många föräldrar kämpar med sömn som inte fungerar – en del under ett par månader och andra under många år.

## Lär dig att lyssna och tolka ditt barns känslor
”Föräldrars sätt att möta barnets behov, hjälper barnet att förstå och se sammanhang och känna sig trygg. Det gäller även barnets sömn. Barnet behöver en lyhörd förälder, som hjälper barnet att under trygga förhållanden somna in på kvällen och somna om på natten.” - Från Rikshandboken för Barnhälsovård

Att lära sig att lyssna in och tolka sitt barns känslor är en viktig pusselbit för dig som vill förbättra ditt barns sömn. En del barn uttrycker tydligt specifika känslor och då är det oftast lättare för föräldern att tolka och förstå sitt barn. Andra barn kan vara svårare att tolka eftersom de olika känslouttrycken kanske låter snarlika.

Det kan vara värdefullt att träna upp sin förmåga att lyssna in och tolka sitt barn innan man inför nya rutiner kring sömnen. Att kombinera kunskap om barns sömn, förmågan att lyssna in och hur du konkret inför nya rutiner ger dig goda förutsättningar som kan hjälpa dig när du jobbar med att förbättra sömnen. Alla barn reagerar i någon form - en del mer och andra mindre - när föräldern ändrar rutinerna kring sömnen. Att vara medveten om att det är så förbereder dig mentalt när du arbetar med att införa och befästa nya rutiner. 

Sleeping school - Lillis räv med förälder

## Om känslor
Ditt barn uttrycker känslor med olika ljud. Ibland gråter våra barn för att de är ledsna och ibland skriker våra barn för att de är arga. Andra gånger skrattar våra barn av glädje. Det finns massor av känslor – både känslor vi tolkar som positiva och känslor vi tolkar som negativa. Känslorna kommer ut i ljud och läten och så småningom, när barnet blir äldre, också i form av ord och meningar.

Ibland är det lätt att tolka vilken känsla vårt barn uttrycker – vid andra tillfällen kan det vara svårt att tolka och förstå. Ju äldre barnet blir, desto mer komplexa blir barnets känslor. Ibland känner barnet olika känslor på en och samma gång och kan därför uttrycka till exempel både ilska och ledsamhet samtidigt. Generellt kan man säga att det yngre barnet uttrycker ledsna känslor på grund av till exempel otrygghet och trötthet i större utsträckning än det äldre barnet (nio månader).

Att höra skillnad på vilken känsla barnet uttrycker – och varför – hjälper dig att bemöta ditt barn där det är just nu. Ett bra sätt att lära sig höra skillnad är genom att vara nyfiken på barnets ljud. Nästa gång ditt barn uttrycker en eller flera känslor som du tolkar som negativa, testa då att stanna upp och lyssna nyfiket. Det här gäller såklart inte om barnet till exempel gör sig illa, då tröstar du på en gång, men när läget inte är akut kan du se om du kan träna upp din förmåga att lyssna och tolka.

Ju oftare du stannar upp, lyssnar och väntar med att agera desto bättre kommer du att bli på att bemöta ditt barn där det är i stunden. Så småningom kommer du att känna dig tryggare och veta när du ska agera snabbt för att hjälpa ditt barn eller när du kan slappna av och avvakta med att agera. 

Att höra skillnad mellan olika känslor gör att du kan agera på lite olika sätt, något som kommer till nytta under hela barnets uppväxt, inte minst om du funderar på att införa nya rutiner kring sömn som inte fungerar. Ibland behöver våra barn lite tid för att försöka på egen hand, och det behovet kan öka ju äldre barnet blir.

__"Alla är olika och det är min övertygelse att det ska vara på det viset"__ - Hanna Bergenkull

### Vanliga orsaker till gråt och ledsna känslor:
- Barnet är hungrigt – gäller främst barn 0–12 månader och i stor utsträckning spädbarnet
- Barnet känner sig övergivet och otryggt och behöver din omsorg
- Barnet är trött 
- Barnet är sjukt 
- Barnet har ont
- Barnet är rädd 

### Vanliga orsaker till skrik och arga känslor:
- Barnet vill inte byta blöja eller sitta i babyskyddet i bilen
- Barnet vill men kan inte – frustration uppstår i barnet
- Barnet vill men får inte, till exempel dra katten i svansen
- Barnet är väldigt trött – så kallat ”trött-skrik”
- Barnet är sjukt
- Barnet har ont 

Barn reagerar på olika sätt, en del barn uttrycker mer ledsna känslor när de slår sig medan andra barn blir arga. Att fundera kring varför barnet uttrycker en viss känsla kan hjälpa dig att förstå och också hjälpa ditt barn mer eftertänksamt istället för reflexmässigt.

## Träna upp din förmåga att lyssna in och tolka
Skriv gärna ned tankar kring det du hör, det hjälper dig att reflektera och lyssna med ett öppet sinne. Kanske kan du ställa dig frågor som:

- Vilken känsla tror jag att barnet uttrycker?
- Varför tror jag att barnet känner den här känslan just nu? Är mitt barn trött, hungrigt eller frustrerat?
- Vilken är grundkänslan? Bra fråga att ställa sig när barnet uttrycker olika känslor samtidigt.
- I vilken grad uttrycks känslan? (förslagsvis på en skala 1-5)
- Är det något mitt barn behöver min hjälp med för att lösa eller är det bättre att ge barnet utrymme att lösa det på egen hand med mig i bakgrunden?

Ibland behöver våra barn tid och utrymme för att hitta lösningen på egen hand, som när barnet till exempel lär sig att vända sig från mage till rygg och tvärtom. Barnet kan känna frustration när kroppen inte gör som huvudet vill. Det är lätt hänt att vi tycker synd om vårt barn i en sådan situation och att vi, i all välmening, hjälper barnet att vända runt. Att ge barnet en stund att på egen hand klura ut hur man gör och träna sin färdighet innebär oftast att inlärningen går fortare. Du kan såklart hjälpa till lite precis i början när barnet försöker rulla runt, du kan dra försiktigt i en arm och visa vägen, men undvik att hjälpa barnet hela vägen och beröm barnet med glada tillrop – både när det försöker, misslyckas och lyckas. 

__"Stör så lite som möjligt och njut av att titta på försöken – även om ditt barn ibland blir missnöjt, frustrerat eller ledset. Trösta när det behövs och ge sedan barnet tid att utforska omvärlden på olika sätt, anpassat efter ålder."__ - Hanna Bergenkull

Om du är för orolig att barnet ska skada sig, till exempel när det lär sig att klättra upp och ned i soffan, kan du finnas till hands lite vid sidan av. Stör så lite som möjligt och njut av att titta på försöken – även om ditt barn ibland blir missnöjt, frustrerat eller ledset. Trösta när det behövs och ge sedan barnet tid att utforska omvärlden på olika sätt, anpassat efter ålder.

Du kan ta med dig dessa tankar kring barns olika känslor när du inför nya rutiner kring att somna och somna om. Troligtvis kommer ditt barn att stundtals bli argt, ledset och frustrerat när du gör på ett sätt som barnet inte är van vid. Det är en del av förändringen och utvecklingen. Till en början, när rutinen är ny för ditt barn, behöver du vara generös med att hjälpa barnet närma sig sömnen - trösta vid ledsna känslor och försöka distrahera vid arga känslor. 

Det finns ingen exakt sanning hur man ska göra när det gäller sömn, rutiner, känslor och reaktioner. Alla barn är olika och alla föräldrar är olika. Vi har olika personligheter och erfarenheter. Vi löser saker på olika sätt och med tiden hittar du dina egna vägar i föräldrarollen. Stanna upp, lyssna och fundera och om du kan tillåta dig själv växa en smula som förälder.

__Vill du veta mer om hur du förbättrar sömnen?__
Då kan du ta del av de andra artiklarna som finns i den här artikelserien som kallas sömnskolan. Ett annat tips är att läsa böckerna om Lillis Räv och Sally Säl eftersom de ger dig grundkunskap om små barns sömn. Mer information  hittar du på somncoachen.com

*Källor:*
- Rikshandboken för Barnhälsovård - https://www.rikshandboken-bhv.se/
- ”Visst kan Lillis Räv sova!” - småbarnsfamiljens guide till bättre sömn  av Hanna Bergenkull. Triumf förlag 2020
- “Visst kan Sally Säl sova!” - Förskolefamiljens gudie till bättre sömn av Hanna Bergenkull. Bonnier Carlsen 2022
- The happy sleeper: the science-backed guide to helping your baby get a good night´s sleep – Newborn to school age - Heather Turgeon, Julie Wright. Tarcher Penguin 2014.
- 1177.se

"Rubbad sömn är vanligt i småbarnsfamiljer. Studier visar att så många som 35 % av alla föräldrar up...

Lär dig att lyssna & tolka ditt barns känslor

Sleeping School - Child with emotions

*Råden i artiklarna bygger på förslag på hur man som förälder kan arbeta med sitt barns sömn. Gör det som känns rätt för just dig och ditt barn.*

# Faktorer som skapar bra förutsättningar för god sömn
Sömnhygien innebär aktiviteter och rutiner som kan påverka sömnen positivt. Den här artikeln är till för att ge dig översikt över delar som kan hjälpa dig om du vill förebygga problem med sömnen eller jobba med sömn som inte fungerar för dig och ditt barn.

 __Sömnhygien i korthet:__

- Daglig utevistelse
- Schema
- Mättnadskänsla
- Rutiner
- Svalt rum
- Mörklagt sovrum
- Lugnt och tyst inne i sovrummet
- Självständigare och/eller självständig in- och omsomning

## Daglig utevistelse
Dagsljus, frisk luft och lek är faktorer som på olika sätt bidrar till god sömn. Visste du att dagsljus styr melatoninproduktionen på kvällen? Hög melatoninivå hjälper oss att somna på kvällen, och till viss del att somna om på natten. Att exponeras för ljus ökar mängden melatoninutsöndring, så försök att sträva mot att gå ut både på för- och eftermiddagen. De dagar ni inte kommer ut kan du och ditt barn sitta lite extra nära fönstret när ni till exempel äter, läser eller lägger pussel. Kombinera gärna detta med att tända upp lite extra där hemma.

Uppmuntra ditt barn till lek utomhus. Leken utvecklar motorik, ökar styrkan och ger barnet en skön känsla inför att sova. På med tåliga kläder och ge er ut - i ur och skur. Låt ditt barn krypa, hoppa, springa och plaska och försök att gilla läget när kläderna blir smutsiga. Det hör till!

Om ditt barn ännu inte lärt sig sitta, krypa eller gå, kan du bära barnet och till exempel låta henne eller honom känna på trädets blad och stam eller på gräset. Fråga gärna ditt barn om hon eller han ser fågeln eller vad hunden säger och så vidare. Att stimulera och hjälpa barnet att känna, se och lyssna aktiverar barnet och gör stunden ute roligare.

## Schema
För en del barn och föräldrar fungerar det bäst att följa ett schema med fasta tider för mat, sömn, utevistelse och så vidare. För andra föräldrar och barn kan ett lite mer rörligt schema fungera bättre. Att följa ett schema som är anpassat för barnets ålder kan hjälpa dig, så att ditt barn är lagomt hungrig när det är dags att äta och lagomt trött när det är dags att sova.

Barnets sömnbehov - eller “sömntryck” som det också kallas - byggs upp när barnet är vaket. För högt sömntryck innebär övertrötthet och för lågt sömntryck innebär att ditt barn inte är tillräckligt trött för att kunna sova. För högt sömntryck eller övertrötthet kan visa sig på två olika sätt: en del barn blir överaktiva, andra barn kan bli gnälliga och missnöjda. För lågt sömntryck kan göra att insomningen på kvällen, och dagen, tar längre tid.

## Mättnadskänsla
Hög mättnadskänsla är en viktig pusselbit för sammanhängande sömn. Detta är viktigt under hela barnets första levnadsår och extra viktigt under barnets första sex månader. Jobba för en så hög mättnadskänsla som möjligt under dagens samtliga måltider, det kan minska behovet av mat på natten. Kom ihåg att det är den totala mättnadskänslan flera dagar i följd som på sikt kan påverka sömnen positivt.

__Tips för att maximera mättnadskänslan:__

- Vid amning/ersättning: erbjud amning/ersättning upprepade gånger under 1-1,5 timme - ju yngre barnet är, desto längre tid behöver en måltid generellt vara. Många nyfödda orkar vara vakna max en timme, och då erbjuder du mat upprepade gånger under den tiden. 

- Vid amning/ersättning: du kan låtsas att varje måltid består av förrätt, varmrätt och efterrätt. Mellan de olika rätterna hjälper du ditt barn att till exempel rapa, byt blöja, mysa, leka och mingla.

- När barnet äter fast föda: låt måltiden ta 30-60 minuter – ju yngre barnet är, desto längre tid behövs generellt vid varje måltid.

- Äter ditt barn upp hela portionen? Värm på mer mat.

- För dig som ammar/ger ersättning: matvägrar ditt barn? Fundera på om ditt barn är för trött för att äta och hjälp i sådana fall  barnet att sova en stund till.

- För dig som ger fast mat: testa en annan smak, kanske fungerar det bättre med burkmat? Eller byt ut burkmaten till hemlagad mat. Testa att lägga till en klick smör, lite olja eller kryddor. Du kan också testa att addera mer vätska så att maten blir lösare, eller låta barnet äta plockmat på egen hand samtidigt som du matar.

- Frukost, lunch, stadigt mellanmål och middag – tillsammans skapar det en hög mättnadskänsla som kan påverka sömnen positivt. Toppa gärna upp med ytterligare en måltid inför läggning, men tänk på att för mycket vätska kan påverka sömnen negativt. Vätska i stor mängd innebär att barnet kommer behöva kissa fler gånger under natten, vilket i sin tur kan störa sömnen. Detta gäller barn som äter fast mat och där föräldern vill minska antalet uppvak på natten. 

- Sträva mot att göra barnet ordentligt mätt vid varje enskild måltid. Det kommer att ta en hel del tid men det kan göra stor skillnad till det bättre. Tänk också på att acceptera när barnet inte vill ha mer.

## Rutiner
Att till exempel äta, gå ut, läsa en bok och sova vid ungefär samma tid varje dag skapar en rytm och innebär att ditt barn vet vad som ska hända när. Dagarna blir förutsägbara för barnet. Att införa rutiner i vardagen kan hjälpa dig att skapa en skönare rytm som både du och ditt barn kommer att uppskatta.

Inför läggningen på kvällen kan rutinen börja med att tvätta sig och ta på pyjamas. Därefter kanske ditt barn äter välling med dig i soffan samtidigt som du läser en bok. Efter det borstar ni tänderna, säger god natt till övriga familjemedlemmar och går till sängen. De minsta barnen kan istället för välling och bokläsning behöva amma och somna i din famn. Hitta en kvälls- och läggningsrutin som passar ditt barns ålder. Utforma den så att den passar dig och din situation och tänk på att rutinen varken behöver vara utdragen eller krånglig.

## Svalt rum
Barnets behov av värme minskar successivt runt tre månaders ålder. Från den åldern kan det vara klokt att ersätta den varma filten med en svalare bomullsfilt.

__"Sömnhygien är många olika delar som tillsammans bidrar till god sömn."__ - Hanna Bergenkull

## Mörklagt sovrum
Att mörklägga sovrummet och stänga ute allt ljus – både dagsljus och ljus från lampor – är något som påverkar insomningen på kvällen positivt. Dessutom kan det hjälpa ditt barn att somna om vid för tidiga morgonuppvak. Sträva mot att göra sovrummet kolsvart för barn upp till cirka två år. Från cirka två års ålder börjar barnet förstå att faror skulle kunna gömma sig i mörkret och då kan en del barn behöva lite ljus för att kunna se vad som faktiskt finns (och inte finns) inne i rummet.

## Lugnt och tyst inne i sovrummet
Att dela sovrum fungerar bra för många barn och föräldrar, inte minst under barnets första halvår. Små barn störs generellt inte av de ljud vi föräldrar ger ifrån oss när vi sover.

Allt eftersom barnet blir äldre ökar nyfikenheten. När barnet befinner sig i ytlig sömn eller i de sömnskarvar som finns mellan varje sömncykel finns risken att hon eller han hör dig när du till exempel snarkar eller vänder dig om i sängen. Hjärnans aktivitet ökar, nyfikenheten kickar in och det i sin tur kan göra steget tillbaka in i sömnen svårare för barnet. 

Känner du igen dig i det här? Då kan ett eget sovrum, där det är lugnt och tyst, påverka barnets sömn positivt. Om du låtit barnet sova i eget sovrum utan märkbar förbättring av sömnen kan du behöva kombinera ett eget rum med de andra faktorer som den här artikelserien tar upp, till exempel svalt och ordentligt mörklagt sovrum samt jobba med att lära ditt barn att somna mer självständigt. Att jobba med flera delar samtidigt och i en helhet är oftast det som förbättrar sömnen i det långa loppet.

## Självständigare och/eller självständigt in- och omsomning
Att över tid lära sitt barn att somna på egen hand ökar chansen för ditt barn att så småningom kunna somna om helt på egen hand när hon eller han vaknar på natten. Ju äldre ditt barn är, desto viktigare kan den mer självständiga sömnen vara för att komma tillrätta med långa läggningar, många uppvak och allt för tidiga mornar.

Till en början, när barnet ännu inte lärt sig att ta sig in i sömnen på egen hand, är det av stor vikt att du upprepade gånger hjälper ditt barn varva ned och närma sig sömnen. Om ditt barn somnar snabbt och lätt kan det indikera för högt sömntryck. Om du jobbar med den självständiga sömnen är det en fördel att sömntrycket är åt det lägre hållet eftersom insomningen tar lite längre tid och ger er tillfälle att träna på den nya rutinen.

Det kan vara en fördel om läggningen på kvällen inte går alltför snabbt. Generellt är självständig sömn - alltså att somna och somna om utan hjälp -  något svårare ju närmare morgonen kommer. Med det sagt: passa på att träna på den självständiga eller självständigare sömnen vid läggningen på kvällen och i början av natten. Efter en tid kan du börja träna ditt barn att somna om självständigt vid för tidiga uppvak på morgonen. Att lära sitt barn att somna om vid tidiga morgonuppvak upplever många föräldrar som en en stor utmaning. Tid och tålamod är viktiga faktorer här. 

En del föräldrar och barn hittar till den självständiga sömnen relativt lätt medan andra familjer upplever detta svårt, näst intill omöjligt. Om du försökt lära ditt barn att ta sig in i sömnen på egen hand utan framgång är det klokt att ta ett ordentligt helhetstag. Hör med din BVC-sköterska om handledning. Andra sätt för dig att lära dig det här kan vara genom att läsa en handbok om små barns sömn. Det finns också onlinekurser som lär dig hur du kan jobba för att införa rutiner som på sikt leder till självständig sömn.

__Vill du veta mer om hur du förbättrar sömnen?__
Då kan du ta del av de andra artiklarna som finns i den här artikelserien som kallas sömnskolan. Ett annat tips är att läsa böckerna om Lillis Räv och Sally Säl eftersom de ger dig grundkunskap om små barns sömn. Mer information  hittar du på somncoachen.com

*Källor:*
- Rikshandboken för Barnhälsovård - https://www.rikshandboken-bhv.se/
- ”Visst kan Lillis Räv sova!” - Småbarnsfamiljens guide till bättre sömn av Hanna Bergenkull. Triumf förlag 2020
- Visst kan Sally Säl sova! - Förskolefamiljens gudie till bättre sömn av Hanna Bergenkull. Bonnier Carlsen 2022

- The happy sleeper: the science-backed guide to helping your baby get a good night´s sleep – newborn to school age” av Heather Turgeon och Julie Wright. Tarcher Penguin 2014.

- 1177.se

Sömnhygien innebär aktiviteter och rutiner som kan påverka sömnen positivt. Den här artikeln är till...

Skapa bra förutsättningar för god sömn

Sleeping school

*Råden i artiklarna bygger på förslag på hur man som förälder kan arbeta med sitt barns sömn. Gör det som känns rätt för just dig och ditt barn.*

# Checklista innan du inför nya rutiner
Drömmer du om att ge ditt barn gåvan att sova tillräckligt? Du är inte ensam - ungefär var tredje förälder söker aktivt efter kunskap för att förbättra sitt barns sömn. 

När sömnen fungerar och våra små får den sömn och återhämtning de behöver påverkas hela familjen positivt. Med god sömn blir många barn nöjdare och får bättre aptit. Många föräldrar upplever också att deras barn blir tryggare i sig själva när barnet får tillräckligt med sömn. 

God sömn ökar också chansen att du slappnar av och njuter mer av att vara förälder. Dessutom bidrar fungerande sömn till förbättrade relationer mellan dig och dina nära och kära!

Vägen till god sömn kan vara slingrig och utmanande på olika sätt. Här kommer en checklista på saker som är bra att ha koll på innan du bestämmer dig för att påbörja er sömnresa:  

### Steg 1: Börja med att svara på några viktiga frågor
- Vilka fördelar finns det med att införa nya rutiner kring sömnen?
- Vilka nackdelar finns det med att införa nya rutiner kring sömnen? 
- Är du och ditt barn redo att göra en förändring nu eller bör ni vänta?

Känn efter vad som känns rätt för just er.

### Steg 2: Få koll på vad det innebär att sömnträna
Att sömnträna innebär att du inför rutiner som lär barnet att somna - och somna om - självständigare och på sikt självständigt. Det är av stor vikt att ditt barn har kontroll på var du befinner dig. När ditt barn har kontroll på var du är kan barnet slappna av och därifrån kan tryggheten växa sig starkare. Till en början, när nya rutiner införs, är det klokt att vara generös med att hjälpa barnet varva ner och närma sig sömnen. 

### Steg 3: Uteslut medicinska hinder
Uteslut allergier, problem med öra, näsa, hals, problem med magen och så vidare innan du bestämmer dig för att införa nya rutiner. Om misstanke om något fysiskt hinder skulle finnas är det klokt att kontakta en barnläkare, så ditt barn får utredas innan de nya rutinerna införs.

### Steg 4: Välj tillvägagångssätt
Vilken metod och vilket tillvägagångssätt du väljer beror på vad som känns rätt för dig och ditt barn. Välj ett sätt som känns rätt utifrån era förutsättningar. 
När du sätter igång med de nya rutinerna bör du märka att sömnen förbättras redan inom 1-2 dygn. Om sömnen inte förbättras är det klokt att ta en paus och fundera på om du behöver mer, eller annan, kunskap och/eller personlig  handledning av en coach som jobbar med små barns sömn. 

### Steg 5: Studera och fördjupa dig om sömn och hur du inför nya rutiner 
Förberedelse och kunskap är viktigare än vad man kan tro. Chansen till en fungerande sömn blir oändligt mycket bättre om du förbereder dig teoretiskt, praktiskt och mentalt. Noggranna förberedelser gör dig tryggare och mer självsäker och det i sin tur påverkar arbetet med sömnen positivt. 

__"Vilken metod och vilket tillvägagångssätt du väljer beror på vad som känns rätt för dig och ditt barn. Välj ett sätt som känns rätt utifrån era förutsättningar.”__ - Hanna Bergenkull

Sleeping School - Sally Säl Pappa


### Steg 6: Kolla kalender
Boka in en dag då sömnträningen ska påbörjas. Avsätt sedan två veckor för att införa och befästa de nya rutinerna. Under dessa veckor kan det vara bra att stryka så många andra aktiviteter i kalendern som möjligt. 

### Steg 7: Förbered barnets sovrum
En mycket viktig förberedelse är att stänga ute allt ljus från det rum ditt barn sover i. Kanske låter det som en lätt sak att göra, men faktum är att det är svårare än vad man kan tro. Det lättaste - och oftast också dyraste - sättet är att måttbeställa kassettrullgardiner. Kassettrullgardiner stänger ute ljus i mycket stor utsträckning och är mycket bättre än vanliga rullgardiner. Ett billigare alternativ är att skaffa mörkläggningstyg. Utmaningen där är att montera tyget på ett sätt som tätar alla springor där ljus kommer in. Här kan du behöva vara ordentligt kreativ!

### Steg 8: Inför och befäst de nya rutinerna 
De första 1-3 dygnen introduceras de nya rutinerna. Därefter behöver barnet tid att befästa allt det nya under cirka 10 dygn. Ge dig själv och ditt barn lugn och ro under dessa två veckor så ni får tid att landa i det nya. Lugn och ro samt tid är viktiga faktorer för att få en förändring som håller över tid.

__Vill du veta mer om hur du förbättrar sömnen?__
Då kan du ta del av de andra artiklarna som finns i den här artikelserien som kallas sömnskolan. Ett annat tips är att läsa böckerna om Lillis Räv och Sally Säl eftersom de ger dig grundkunskap om små barns sömn. Mer information  hittar du på somncoachen.com

*Källor:*
- Rikshandboken för Barnhälsovård - https://www.rikshandboken-bhv.se/
- ”Visst kan Lillis Räv sova!” - Småbarnsfamiljens guide till bättre sömn  av Hanna Bergenkull. Triumf förlag 2020
- Visst kan Sally Säl sova! - Förskolefamiljens gudie till bättre sömn av Hanna Bergenkull. Bonnier Carlsen 2022
- The happy sleeper: the science-backed guide to helping your baby get a good night´s sleep – Newborn to school age” av Heather Turgeon och Julie Wright. Tarcher Penguin 2014
- 1177.se

Drömmer du om att ge ditt barn gåvan att sova tillräckligt? Du är inte ensam - ungefär var tredje fö...

Checklista innan du inför nya rutiner

om barnet skriker-pexels-antoni-shkraba-6134659-free

Vi har valt att samarbeta med experter som har en omfattande erfarenhet för att du ska få så relevant och faktabaserad information som möjligt under din graviditet, efter födseln och de första 2 åren med ditt barn.

Preglifes team av experter

Varje graviditet är uppdelad i fyra trimestrar. Tre av dem med barnet i livmodern och den fjärde efter födseln. Läs mer och fördjupa dig i din graviditet och tiden efter födseln här. 

Följ ditt barns utveckling vecka för vecka och lär dig mer om de förändringar som sker i din kropp tillsammans med dina nära och kära.

Om du har en fråga, ett förslag eller klagomål, vänligen skicka oss ett mail så återkommer vi till dig inom 2-5 arbetsdagar. Om appen på något sätt strular, skicka oss ett mail med vilken telefonmodell du har, OS-version, app-version och om du har ett konto i appen eller inte.

Företag

Om du väljer ett annat land ändras språket och innehållet i Preglife.

Ändra land

Att ha granskad och 100 % faktabaserad information är vårt främsta mål. Möt alla experter bakom Preglife och vårt innehåll.

Författare - Preglife

Kontakt - Preglife

FAQ - Preglife

Preglife är den största graviditets- och babyappen i Norden med tusentals användare i Europa och USA. En graviditet är ingen dans på rosor. Den kan kantas av en rad toppar, en rad dalar, eller både och. En sak är dock säker, Preglife kommer att finnas vid din sida genom allt – det bra, det dåliga, det vackra och det fula. Vi kommer att vara din trygga plats, en plats som läst den senaste forskningen, så att du inte behöver, och en plats som kommer göra allt för att bryta stigman – så att du kan njuta av att bära din graviditet och förhoppningsvis känna lite sinnesfrid mitt i allt det nya.

Graviditets & babytracker

Search results

Trimester 1, 2, 3 och 4 av graviditeten händer allt detta - Preglife

Graviditet vecka för vecka

Alla trimestrar

Här har vi samlat all kunskap och alla råd för att du ska få så god förståelse som möjligt hur den första tiden kan vara, och vad du kan göra för att komma igång med amningen på bästa vis.

Då barnet är fött

Vissa vill amma, andra behöver eller vill hitta alternativ till amningen. Läs mer om amning och flaskmatning och på vilka sätt du kan knyta band med ditt nyfödda barn.

Att amma eller inte - ditt val

Den första tiden av amning präglas inte sällan av frågor. Har mitt barn rätt grepp om bröstet? Hur vet jag att det är dags att amma igen? Vad gör jag åt mina såriga bröstvårtor? Vi har samlat det du behöver för att få svar på dina frågor.

Bra att veta om amning

Här går vi bland annat igenom amingsställningar, hur viktigt samspelet med barnet är och vad man kan tänka på om det finns syskon i familjen. Allt för att få en fungerande amning.

När amningen fungerar

Det är kämpigt när amningen inte fungerar, och gäller det dig så ska du veta att du inte är ensam! Här går vi igenom de vanligaste situationerna och vad du kan göra.

När amningen inte fungerar

Det kan finnas flera olika skäl till att man slutar amma, självvalt eller av andra orsaker. Oavsett anledning, hur gör man när man avslutar en amning? 
Vi guidar dig.

Att sluta amma

Vi vill dela med oss av den kunskap som finns om amning och stötta dig i det aktiva valet gällande att amma eller inte amma. Här har vi samlat artiklar som kan hjälpa dig att förstå och bestämma dig.

Den stora amningsguiden

Vad är en gravidförsäkring? Varför är det bra att ha en? Vilka skillnader finns mellan en betald försäkring och en som är gratis? Allt det, och lite till, går vi igenom.

Gravidförsäkringar

Varför ska man ha en barnförsäkring? Vad täcker den, och vad täcker den inte? Här hittar du all information du behöver.

Barnförsäkringar

Som blivande eller nybliven förälder har du mycket att tänka på. En viktig del är att se till att du och din familj är ekonomiskt skyddade. Ett tips är att se över dina försäkringar. Vi har listat de vanligaste försäkringarna som en barnfamilj bör ha (utöver en gravid- och en barnförsäkring).

Stora Försäkringsguiden

Här delar några familjer med sig av sina förlossningsberättelser. Dessutom går Karin Norrbrink, barnmorska, igenom de vanligaste sakerna som blivande och nyblivna föräldrar oroar sig över.

Berättelser från verkliga livet

Försäkringar är inte sällan komplexa och krångla. Hur vet man att man är rätt försäkrad? Oroa dig inte. Vi har gjort jobbet åt dig. Vår försäkringsguide går igenom alternativen som finns och vilka val man bör prioritera, så att du kan skapa en uppfattning och bestämma själv vilken typ av försäkring du och din familj behöver.

Försäkringsguiden

Stötta ditt barn på språkresan med hjälp av logopederna Maria Strutz och Andrea Wallenberg – från första leendet till prat. 

Texterna är delar från boken "Småspråkarna" som handlar om Språkutvecklande lekar, sånger och ramsor för barn 0-3 år.

Språkutveckling för barn

De första månaderna som nybliven förälder innebär ofta en stor omställning. För att hjälpa dig att landa i allt det nya lite mjukare har vi samlat artiklar om allt som rör barnet och föräldraskapet under den första tiden.

Förälder

Under rubrikerna nedan går vi igenom fördelarna med att bära ditt barn, vad du ska tänka på och vilka bärmedel som finns.

Bärguiden

Är din sömn annorlunda nu när du är gravid mot hur den brukar vara? Sover du sämre? Du är inte ensam! Här ger vi dig våra bästa tips på hur du kan påverka och förbättra din sömn.

Sovtips när du väntar barn

Den här delen av Sömnskolan är den absolut viktigaste, för den handlar om hur du kan säkerställa att ditt barn sover säkert.

Sov säkert

En god natt sömn är mycket viktig för att må bra på dagarna. Sömnen fyller på bränsle i hjärnan, städar ut slagg, lagrar minne och piggar upp immunsystemet...

Din sömn

Sömn är något som kan att bli lidande både under graviditeten och den närmsta tiden efter födseln. För att underlätta för dig, ditt barn och kanske resten av familjen har vi sammanställt Preglifes sömnskola med hjälp av experter inom området.

Preglifes sömnskola

Att köpa bilbarnstol är inte alltid helt lätt. Det är säkerhetstänk och det är krocktester att hålla reda på, och utöver det också egna preferenser. I vår bilbarnstolsguide har vi samlat allt du behöver för att kunna fatta ett  så bekvämt och säkert beslut som möjligt, så att du som förälder får de bästa förutsättningarna för att känna dig trygg med ditt barn under bilfärden.